2348528 GO09108 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:108 Torsdagen den 10 maj 2000/01 108 2001-05-10 00:00:00 Översvämningar, katastroffond m.m. AB83A768-ECD7-4BA9-AA48-7218E20D3A1E 134 BIRGITTA SELLÉN (c) c Fru talman! Ersättningsfrågorna i samband med de inträffade naturkatastroferna under sommaren och hösten 2000 föranledde att jag skrev en motion om att inrätta en nationell katastroffond. Regeringen avsatte visserligen 100 miljoner kro- nor som stöd till de drabbade kommunerna för att kommuner som hade dålig ekonomi skulle kunna reparera skador som hade uppstått. Dessa pengar togs från kommunakuten. När regeringen tog bort 100 miljoner från kommunakutens budget innebar det att många kommuner i landet som hade hoppats på att få hjälp från akuten inte fick det. I förlängningen inne- bar det att flera kommuner indirekt drabbades nega- tivt av de översvämningar som uppstod under 2000. Det är många länder som har byggt upp nationella katastroffonder. Ibland kallas de naturskadefonder. Jag tänker ge några exempel på hur det kan fungera. I Norge har man en statlig naturskadefond som är uppbyggd med skattemedel och som får årliga anslag från Stortinget. I Schweiz har man en naturskadefond som grun- dades som en privaträttslig stiftelse till vilken för- bundsstaten årligen lämnar bidrag. I Kanada har man en civil myndighet under det kanadensiska försvarsdepartementet som har ansvar för den civila beredskapen. Stöd vid katastrofer sker i form av kostnadsdelning beräknat utifrån delstatens folkmängd och utgår när katastrofkostnaderna för delstaten överstiger ett belopp som motsvarar 1 dollar per capita av delstatens invånarantal. I en jämförelse med Sverige skulle det innebära ca 10 kr per medbor- gare. Just nu sitter en utredare och gör en översyn av civilt försvar och beredskap mot svåra påfrestningar på samhället. Uppdraget skulle ha redovisats senast den 1 maj men lär komma i morgon. I utdraget låg bl.a. direktiv om att "samtliga förslag ska kostnadsbe- räknas, och de ekonomiska konsekvenserna av det offentliga åtagandet för såväl stat som kommun ska övervägas och redovisas." Fru talman! När vi nu tittar i backspegeln kan vi se att de översvämningar som inträffade förra året kostade ofantliga summor för de drabbade orterna. Jag tror att alla håller med om att det hade varit omöjligt att beräkna dessa kostnader i förväg. Det känns föga betryggande att utskottet säger: "Sverige har dock i ett internationellt perspektiv varit förskonat från naturkatastrofer - - -." Bara under ett par månader drabbades vi av nästintill oöverskådliga skador. Med det menar jag att vi ännu inte har sett de slutliga skadeverkningarna. I Arvika med dess omnejd har man inte hunnit få facit ännu, eftersom vattnet stod högt när vintern kom. Och i södra Norrland har t.ex. strömfåror i åar ändrat riktning, vilket kommer att påverka landska- pet, och vi vet ännu inte hur det kommer att sluta. När vi dessutom förstör det jordklot som vi lånat från våra barn, så att klimatet blir förändrat, då kan vi nog inte påstå att vi vet att vi är förskonade från na- turkatastrofer. Räddningsverket kommer enligt utskottets skriv- ning att begära högre anslag till förebyggande åtgär- der. Man vet naturligtvis inte om man kommer att få det eller ej. Och om man får pengar till nästa år, så vet man inte hur det blir under kommande år. Man lever således i en osäker planering för framtiden. Det skulle vara en trygghet om vi, liksom andra länder, kunde starta en katastroffond. Fru talman! Jag är besviken över att utskottet inte har tillstyrkt motionen. Men jag tror på att det är droppen som urholkar stenen, så jag kommer att väcka nya motioner. Och jag är övertygad om att även andra ledamöter kommer att göra det. 0185503778507 N 2010-01-01 00:00:00 169598 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09108/#anf134