2348527 GO09107 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:107 Onsdagen den 9 maj 2000/01 107 2001-05-09 00:00:00 EU:s framtidsfrågor 50FDBEEB-C2C4-4487-9730-D4832C881648 4 HOLGER GUSTAFSSON (kd) kd Fru talman! Europatanken föddes i en innerlig längtan efter fred på en av krigets fasor förödd konti- nent. Receptet för freden blev att skapa stabilitet genom dialog och ett på lag grundat samarbete med starka institutioner. Receptet har varit framgångsrikt, och den europe- iska familjen är nu på väg att enas. I dag manifesterar vi vårt stöd för den europeiska familjen. Det är en familj som Sverige har tillhört, med eller mot sin vilja, de senaste tusen åren. Framför allt är detta en gemenskap av värden och idéer. Fru talman! Därför blir man beklämd när företrä- dare för två av riksdagens partier konsekvent förnekar och smutskastar denna gemenskap. Vi ser i dag en växande vänsterpopulistisk rörelse i Sverige, och för den delen även i andra länder. Den har minst sagt grumliga ideal. Genom att ta avstånd från såväl glo- balt som europeiskt samarbete förespråkar man i praktiken en världsfrånvänd isolationism. Man före- språkar till synes enkla lösningar: nej till EU, nej till frihandel. Man accepterar inte att Sverige tar sitt ansvar för Europas gemensamma ansträngningar att bygga fred och välstånd för sina medborgare. De enkla lösningarna är falska. Sanningen är den att vi måste engagera oss i ett samarbete på de arenor som för tillfället erbjuds, även om de inte är helt perfekta. I dag är EU den utan jämförelse bästa möj- ligheten för Sverige att lösa gränsöverskridande pro- blem som exempelvis miljöförstöring och internatio- nell brottslighet. Fru talman! EU har med tiden getts allt större uppgifter, i takt med internationaliseringen av politik och ekonomi. Med ett ökat ansvar på alltfler politi- kområden måste också unionens funktionssätt löpan- de reformeras. En reformering krävs för att öka det folkliga förtroendet för unionen och för ökad effekti- vitet i beslutsfattandet. När EU nu utvidgas till att omfatta uppemot 27 medlemsländer blir behovet av reformer uppenbart. Reformerna måste bli genomgripande för att ska- pa en ny och bättre union. Det behövs någon form av konstitution för Europa. Den s.k. gemenskapsmeto- den, som innebär en på lag grundad demokratisk samarbetsform, måste förbli central för EU. Fru talman! Vi kristdemokrater känner en viss oro inför hur dagens EU-samarbete fungerar, ett samar- bete som har vidgats till att omfatta alltfler nya och känsliga politiska områden, t.ex. sysselsättningspoli- tik och säkerhets- och försvarspolitik. Det problem vi ser är att alltmer av EU:s dagordning sköts med mindre tyngd på de sedvanliga institutionerna. I stäl- let är det regeringarna som på toppmöten tar beslut som inte alltid är väl förberedda. Detta innebär en risk för demokratin och kontrollen av EU:s makt. Principen för EU:s arbete är ju en maktfördelning mellan Europaparlamentet, kommissionen och mi- nisterrådet som ska garantera insyn och ett demokra- tiskt inflytande från folkets valda representanter. Vi anser att den kunskap som kommissionen och parla- mentet besitter bättre måste tas till vara, men tyvärr märks en tydlig vilja från vissa håll att centralisera alltmer makt till ministerrådets slutna överläggningar. Fru talman! Är det så att dagens nationella ledare har förlorat engagemanget för Europatanken och i stället väljer ett fokus på sig själva? Europatanken innebär ju att sätta vår gemensamma framtid över egennyttan och det egna maktbegäret. Förlorar vi detta engagemang kommer vi att förlora mycket. EU behöver en form av konstitution. En sådan kan se ut på många olika sätt, men den måste bli enklare och mer lättförståelig än dagens snårskog av regel- verk. Om människor lättare kan förstå hur unionen fungerar och vilka uppgifter den har kommer förtro- endet för EU hos oss medborgare också att öka. En konstitution bör innehålla målen för EU:s verksamhet - fred och säkerhet, den inre marknaden m.m. Även nya mål måste skrivas in, inte minst att unionen ska främja en långsiktigt hållbar utveckling ekonomiskt och miljömässigt. Vidare bör en sådan konstitution också innehålla beslutsregler, att man för effektivitetens skull bör kräva att fler beslut ska fattas med kvalificerad majoritet. Enhällighet innebär en alltför stor risk för skadliga blockeringar, speciellt nu när medlemsantalet stiger uppåt 27. Ett exempel där majoritetsbeslut behövs är miljöstyrande avgifter på koldioxid. Fru talman! Dagens svårförståeliga system med flera olika beslutsmodeller - medbestämmandeförfa- rande, samtyckesförfarande och samarbetsförfarande - måste ändras till en enkel och tydlig beslutsgång. En konstitution bör även innehålla en bestämmel- se om hur förändringar och tillägg i konstitutionen kan göras på ett regelmässigt sätt. De senaste årens kalabalik under regeringskonferensernas nattmang- lingar måste undvikas. Konstitutionen bör också tydliggöra var gränserna för EU:s kompetens går. Kanske kan det göras med någon form av principdeklaration över olika kategori- er av beslut som EU bör ges ansvar för. De ska vara av karaktären nationsgränsöverskridande beslut och politikområden. Det finns en inneboende tendens i EU-samarbetet att successivt absorbera mer och mer beslutsmakt, vilket måste motverkas. Subsidiaritetsprincipen, att fatta beslut på den för medborgarna bästa nivån, måste vara en ledstjärna för EU:s arbete i förhållande till nationerna. För att den verkligen ska komma till användning borde subsidiaritetsprincipens tillämp- ning preciseras bättre. Dessutom behövs en pröv- ningsmekanism för att följa upp att subsidiaritetsprin- cipen efterlevs. EU behöver avgränsa och fokusera sitt arbete och sitt ansvar. Unionen ska göra rätt saker bättre. Fru talman! En konstitution är inte detsamma som att göra EU till en stat eller en federation. EU bör förbli unikt som en hybrid av mellanstatliga och över- statliga beslutsformer. Även fortsättningsvis bör det vara medlemsstaterna själva som ger beslutsmakt åt unionen. Naturligtvis måste de små staternas ställning värnas särskilt. Fru talman! En konstitutionalisering handlar till sist om att göra unionen mer lättbegriplig, att stärka demokratin, att göra unionen mer handlingskraftig där så behövs. Bara om EU kan lösa våra gemen- samma problem kommer medborgarna att godkänna dess värde. Fru talman! Med detta ber jag att få yrka bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet. 0782713019602 N 2010-01-01 00:00:00 169318 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09107/#anf4