2348527 GO09107 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:107 Onsdagen den 9 maj 2000/01 107 2001-05-09 00:00:00 Vissa EU-frågor 8B53C00F-6652-4C91-A8F3-1D9104F8C6A7 100 INGER STRÖMBOM (kd) kd Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation nr 2, men vi står naturligtvis också bakom reservation nr 3. Jag tycker att det har varit mycket intressant att från mitt arbetsrum följa dagens långa debatt om EU och framtidsfrågorna i EU. De allra flesta av oss vill ju så fort som möjligt få till stånd en utvidgning, och många talare har tagit upp detta. Det som startade som ett fredsprojekt kan inte vi som nu är med hålla för oss själva. Vi måste skapa ett enat Europa, ett Europa där fler länder och deras invånare får del av de fördelar som en fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital ger. Men vi måste också skapa ett Europa där vi tillsammans kan lösa nationsövergripande problem, t.ex. den internatio- nella brottsligheten eller miljöproblemen där utsläp- pen av växthusgaser får globala effekter. Här kan och måste EU spela en aktivare roll än i dag. Men att det inte är så enkelt att enas mellan de olika europeiska länderna framgick tydligt vid utri- kesministermötet, där några länder ville senarelägga kandidatländernas tillträde till arbetsmarknaden. Ännu mer komplicerat tror jag att det blir när de nu- varande EU-länderna ska inse att hela det ekonomis- ka bidragssystemet måste förändras, både till innehåll och till nivå. För hur ska annars medlen räcka till för att ge samma villkor för de tillkommande länderna? Fru talman! EU:s strukturfondssystem har inte fungerat på ett acceptabelt sätt i Sverige. Det har präglats av krånglighet. Regelverket har varit alltför omfattande och snårigt. Mycket tid och kraft har gått åt till administration. Det har varit nära nog omöjligt för en liten projektägare att starta och genomföra ett EU-projekt, eftersom det krävts både byråkratisk kompetens och en stabil finansiering då EU-medlen har betalats ut så sent. Dessutom vet vi att de lokala skattemyndigheterna har haft olika uppfattning om momsplikt eller icke momsplikt för strukturfondsbi- dragen. De förenklingar och förbättringar som har genom- förts inför den nuvarande programperioden 2000- 2006 är steg i rätt riktning, men det räcker inte. Det måste bli ännu enklare. Jag menar att målet måste vara att det ska vara lika enkelt för t.ex. ett byabaserat kvinnokooperativ att starta och driva ett EU-projekt som det är för ett landsting. Möjligheten att betala ut en viss del av strukturfondsstödet i förskott är också ett steg i rätt riktning. Men mer kan göras, och det är i huvudsak på nationell nivå som detta ska ske. Fru talman! När det gäller EU:s regelverk är kra- ven desamma: Reglerna för den inre marknaden måste bli enklare och färre. Regeringen bör därför kraftfullt driva kravet på ett mer intensifierat regel- förenklingsarbete. Färre och tydligare regler är en förutsättning för att de regler som finns på den inre marknaden kan tolkas och tillämpas mer likvärdigt. Då kommer vi att uppnå en större harmoni och lika- behandling, vilket är grunden för att syftet med unio- nen ska uppnås. Fru talman! Beslut måste också tas på rätt nivå i EU. Vi kristdemokrater välkomnar därför de nya förordningar som gör det möjligt att nationellt hantera och besluta om stöd till utbildning, mindre stöd och stöd till små och medelstora företag. Vi menar att varje land bättre och snabbare än EU-byråkratin kan avgöra hur medel behövs och hur de ska nyttjas på hemmaplan. Men fler beslut borde enligt subsidiari- tetsprincipen lyftas ned till nationell nivå. Det kan gälla t.ex. regionalt stöd och miljöstöd. Sedan, fru talman, vill jag gå över till avsnittet om EU och energi. Inom EU drivs en mängd olika frågor och projekt med bäring på energifrågorna. Det gäller t.ex. främjande av förnybara energikällor, avreglering av el- och gasmarknaderna samt utveckling av ett regelverk och ett ersättningssystem så att handel med el kan ske över nationsgränser på den inre marknaden och med länder utanför EU. Också forskning och utveckling av energiteknik ingår i det gemensamma arbetet i EU, och energieffektivisering och energibe- sparing är pågående projekt. Allt detta är mycket bra och angelägna frågor som kan och bör drivas på EU- nivå. En annan viktig och angelägen fråga som EU på allvar borde ta tag i är de energirelaterade mil- jöproblemen. Här finns ett fält som ligger öppet för en mängd olika åtgärder, däribland en gemensam lägsta avgift för utsläpp av koldioxid. Vi menar att det är skandal att regeringen inte har velat driva detta med kraft i EU. Sverige är ett föregångsland inom detta område med ganska höga miljöavgifter - fak- tiskt så höga att de nästan kan ses som konkurrens- hinder så länge som inte de andra industrinationerna har samma avgifter. Fru talman! Inom miljö- och energiområdet är det också viktigt att det finns tydliga definitioner på vad som är att betrakta som avfall och vad som är biobränsle, liksom på vad som ska deponeras, för- brännas eller återvinnas. Vår definition av biobränsle innebär avfall med biologiskt ursprung, torv, halm, salix och energigräs, grot, dvs. grenar och toppar, spån och bark samt avlutar. Det, menar vi, är en mycket bra definition. Vi menar också att detta borde kunna användas som bränsle i samtliga EU-länder. Vi anser att regeringen borde ta tag i definitions- frågorna och driva dem i EU. Det handlar om en europeisk miljö- och energifråga där vi i Sverige, med vårt kunnande och vårt miljötänkande, borde agera i stället för att möjligen i efterhand försöka reagera. Fru talman! Jag har redan yrkat bifall till reserva- tion 2. Jag hoppas att fler anser det angeläget att vi får en enhetlig definition inom det här området. 0330714384902 N 2010-01-01 00:00:00 169414 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09107/#anf100