<anforande>
<dok_hangar_id>2348526</dok_hangar_id>
<dok_id>GO09106</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:106 Tisdagen den 8 maj</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>106</dok_nummer>
<dok_datum>2001-05-08 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2000/01:322 om aidsmediciner till utvecklingsländerna</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>78E9489F-6B57-474F-8AC3-DD0946D78263</anforande_id>
<anforande_nummer>65</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet LEIF PAGROTSKY (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag tycker att det är väldigt glädjande
med den enighet som vi har i den här frågan bland
partierna här i Sveriges riksdag, åtminstone av den
här debatten att döma.
Det är en politik som inte är helt lätt att samman-
fatta. Den står ju på två ben och kan upplevas som
motsägelsefull. Å ena sidan har vi i Sverige ett starkt
försvar för patenträtten och för det upphovsrättsliga
skyddet av uppfinningar.
Å andra sidan försvarar vi fattiga länders rätt att få
medicin till sina fattiga invånare utan hinder av pa-
tenträtten. Vi får detta att gå ihop, tycker jag, genom
att kräva att företagen hanterar det skydd som vi
erbjuder dem i form av patentskyddet med omsorg
och varsamhet och att de inte missbrukar det så att de
undergräver allmänhetens förtroende för patentsys-
temet. De ska inte ta ut priser på sina läkemedel som
gör det omöjligt för människor i nöd som behöver
dessa viktiga läkemedel att få tillgång till dem.
Processen i Sydafrika visade att många företag
inte hade förstått den här känsliga balansgången. De
var på väg att göra ett redigt självmål som skulle ha
lett till att vi som slåss för patentskyddet inte skulle
ha känt samma engagemang och motivation, eftersom
vi hela tiden skulle ha haft en gnagande oro. I stället
för att ha slagits för skydd för forskning, drivkrafter
för tillväxt och utveckling samt ett bättre liv för män-
niskorna på jorden hade vi slagits för giriga storföre-
tags rätt att försvara sina vinster till priset av lidande
och död i fattiga länder. I så fall hade det här systemet
inte gått att försvara, att konsolidera och än mindre att
bygga ut vidare. Jag tror att det som vi nu ser är en
bra utveckling.
Det finns i dagens handelsavtal möjligheter för
fattiga länder att utan hinder av patentskyddet skaffa
mediciner om det behövs i nödsituationer. Avtalen är
väldigt nya. Reglerna har ännu inte testats ordentligt,
och jag tycker att det är kolossalt viktigt att dessa
regler är så pass tydliga att både de länder och de
företag som berörs har någorlunda känsla för vad de
innehåller. Är det så - och det får vi värdera nu i
ljuset av dessa erfarenheter - att de är för otydliga är
vi öppna för att inleda nya diskussioner och förhand-
lingar som förtydligar reglerna på ett klarare och
redigare sätt så att alla berörda vet vad som gäller.
I själva verket är redan ett möte planerat i Världs-
handelsorganisationen i Genève i juni som helt och
hållet ska ägnas åt just den här frågan. Vi ser fram
mot den diskussionen, och vi från svensk sida kom-
mer att delta aktivt. Det finns mycket annat att göra,
såväl i WTO som i EU - jag nämnde den handlings-
plan som vi ska fatta beslut om i nästa vecka - och
inte minst från företagen för att säkerställa att de
välsignelsebringande framsteg som de har gjort med
vetenskapliga metoder i sin forskning kommer alla
till del, också människor i fattiga länder.
</anforandetext>
<intressent_id>0888126424314</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>169285</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09106/#anf65</protokoll_url_www>
</anforande>
