2348526 GO09106 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:106 Tisdagen den 8 maj 2000/01 106 2001-05-08 00:00:00 Svar på interpellation 2000/01:322 om aidsmediciner till utvecklingsländerna interpellationsdebatt 2B1C2758-FCDC-406F-A2BB-27F800858B26 63 EVA JOHANSSON (s) s Fru talman! Först vill jag tacka handelsministern för ett bra och innehållsrikt svar. Det är rätt länge sedan jag frågade om utvecklingsländernas tillgång till aidsmediciner. Då var vi många som upprördes över läkemedelsföretagens tämligen kallhamrade inställning. Av inslag i medierna då verkade i varje fall inte de svenska företrädarna för företagen må särskilt bra av hur frågan hanterades av deras egna ledningar. Jag tog det som ett gott tecken när det gällde att hitta lösningar i den då aktuella frågan om stämningen mot Sydafrika. Dessbättre visade det sig vara ett riktigt antagande, för de här företagens kort- siktiga vinstanspråk fick ge vika för medmänsklighet och humanism. Det gick att få fram en överenskommelse som inte slår undan benen för företagens forsknings- och ut- vecklingsarbete, och det är bra. Detta visar vilken viktig roll som opinionsbildning spelar. Det blev helt enkelt för dyrt för de här företagens image att fram- härda i sina krav. Självfallet är det också viktigt, precis som han- delsministern säger, att regeringar och parlament reagerar och agerar i de internationella forum där de här frågorna diskuteras. Jag är uppriktigt glad över att Sverige spelar en positiv och aktiv roll. Jag är övertygad om att vi bara har sett början på en diskussion i internationaliseringens kölvatten om rätten till de framsteg som görs. Det gäller inte bara inom medicin utan också inom andra områden. Jag kan mycket väl tänka mig att liknande diskussioner dyker upp i framtiden som handlar om miljö, energi- utvinning, kommunikationer och många andra områ- den där fattiga människors tillgång till kunskaper och framsteg ställs emot företags rätt till sina landvin- ningar och patent. Det är inte fel, tycker jag, att ställa krav på en mer solidarisk fördelning. Det mesta när det gäller de framsteg som görs har ju skapats i samverkan mellan ett samhälle som tar sitt ansvar för en hög utbild- ningsnivå och ett gott utvecklingsklimat där männi- skor känner sig både trygga och kunniga och, å andra sidan, initiativrika och skickliga företagare och deras anställda. Därför vore det också rimligt med en dis- kussion om en viss rätt till en del av det resultat som produceras. Jag kan tänka mig att en sådan del av resultatet kan tas ut t.ex. i form av en rätt för utvecklingsländer att i ökad utsträckning få del av framsteg, på sådana villkor att detta görs tillgängligt också för de fattiga. Detta kräver naturligtvis internationella överens- kommelser och att Sverige är en aktiv part i det inter- nationella samarbetet. Jag har fått ett utförligt och bra svar från han- delsministern. Jag har egentligen ingen anledning att ställa ytterligare frågor utan riktar mer en uppmaning till ministern om att i internationella forum arbeta vidare för att forskningens och utvecklingsarbetets resultat i större utsträckning kan komma också fattiga länder och människor till del samt om att bidra till fortsatt opinionsbildning för en rättvisare värld. I det här aktuella fallet gav ju det ett mycket bra resultat. Jag är övertygad om att den starka opinion som både människor och företrädare för länder visade var det som förde fram till det lyckade resultatet. 0666354900406 N 2010-01-01 00:00:00 169283 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09106/#anf63