2348522 GO09102 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:102 Onsdagen den 2 maj 2000/01 102 2001-05-02 00:00:00 Svar på interpellationerna 2000/01:334, 355 och 402 om situationen i Mellanöstern interpellationsdebatt C4DD4A03-944C-42DE-857D-29E5DD2AE179 34 Utrikesminister ANNA LINDH (s) s Fru talman! Marianne Andersson, Murad Artin och Kia Andreasson har ställt frågor som alla berör utvecklingen i Mellanöstern. Jag har valt att besvara frågorna i ett sammanhang. Marianne Andersson har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att öka EU:s ansvarstagande för att stoppa bosättningarna och få i gång fredspro- cessen i Mellanöstern. Vår principiella inställning till bosättningspoliti- ken är välkänd: Den strider mot folkrätten och utgör ett allvarligt hinder för fred. Den nuvarande israeliska regeringen fortsätter än- då en expansiv bosättningspolitik och har planer på att utvidga bosättningen Har Homa och Abu Ghneim med 2 800 bostäder. Ordförandeskapet gjorde den 4 april å EU:s vägnar ett uttalande med stark kritik mot den fortsatta bosättningspolitiken, mot planerna på att upprätta nya såväl som att utvidga redan befintliga bosättningar. Vårt mål är att få i gång fredsprocessen igen. Det råder dock stor brist på förtroende mellan parterna. Det är tydligt att parterna behöver omvärldens stöd för att bryta dödläget. Europeiska rådet i Stockholm i mars gav höge representanten Javier Solana i uppgift att komma med förslag om hur EU ska kunna främja fredsansträngningarna. Detta arbete pågår och en s.k. roadmap kommer att presenteras inför toppmötet i Göteborg. Murad Artin har frågat mig vilka åtgärder som vidtas för att förmå EU att inkräva den skuld som den israeliska staten har till EU till följd av att de israelis- ka myndigheterna inte utbetalat skattemedel till den palestinska myndigheten. Han frågar också vilka åtgärder som vidtas för att följa upp de israeliska brotten mot Genèvekonventionen när det gäller ex- port av varor som varumärkts som israeliska, men som producerats på ockuperat område. EU har sedan oroligheterna bröt ut i september förra året överfört 57,5 miljoner euro till den pales- tinska myndigheten som en s.k. cash facility. Detta är ett lån som förväntas återbetalas när Israel gör sina återbetalningar till den palestinska myndigheten. Detta har dock Israel hittills vägrat göra. Även om EU således förskotterat medel till palestinska myn- digheten har någon skuldförbindelse inte ingåtts mellan EU och Israel. Den formellt riktiga gången är därför att palestinska myndigheten, med stöd av EU, kräver Israel på beloppet och sedan återbetalar det till EU. EU har också fattat beslut om att ge den pales- tinska myndigheten ytterligare 60 miljoner euro, förutsatt att man bl.a. presenterar en transparent bud- get. Detta belopp kommer att utbetalas som gåva. Det är riktigt att det förekommer att israeliska ex- portörer exporterar varor från israeliska bosättningar med israeliska ursprungsbevis. Associationsavtalet EU-Israel gäller inte för de områden som ockupera- des 1967, och detta innebär att varor som tillverkats på bosättningarna inte får exporteras med samma tullpreferenser som varor från "egentliga" Israel. EU- ländernas tullmyndigheter har till uppgift att påtala fall där ursprungsintyg inte tycks stämma. I Sverige görs denna bedömning av Tullverket, som tillsatt en arbetsgrupp för att övervaka frågan. När ursprung- sintyg inte stämmer uppmanas den israeliska tullmyndigheten av relevant nationell tullmyndighet att göra en efterkontroll av ursprungshandlingarna. Under våren och försommaren inväntar europeiska tullmyndigheter svar från den israeliska tullmyndig- heten på just denna fråga. EU:s fortsatta behandling av ärendet bör ske strikt i enlighet med associa- tionsavtalet. Kia Andreasson har slutligen frågat mig om jag i egenskap av EU:s ordförande kommer att arbeta för att sanktioner införs mot Israel, för att en internatio- nell övervakningsstyrka sänds till området samt vilka eventuella andra förslag som kommer att läggas fram. Möjligheten att införa sanktioner mot Israel har inte varit föremål för en diskussion inom EU. Sank- tioner torde inte vara rätt väg att få i gång fredsför- handlingar. FN har en lång tradition av närvaro i olika delar av Mellanöstern. Ett resolutionsförslag om att sända en FN-observatörsstyrka för att skydda civila palesti- nier togs senast upp till behandling i FN:s säkerhets- råd den 27 mars i år. USA inlade då sitt veto. Den politiska förutsättningen för att en styrka ska kunna fungera är att den är godkänd av båda sidor. Israel motsätter sig observatörsstyrkan, och frågan är där- med inte aktuell för tillfället, men kan naturligtvis återkomma. När förutsättningarna därför finns skulle EU välkomna ett beslut i säkerhetsrådet. 0987448696517 N 2010-01-01 00:00:00 168797 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09102/#anf34