<anforande>
<dok_hangar_id>2348522</dok_hangar_id>
<dok_id>GO09102</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:102 Onsdagen den 2 maj</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>102</dok_nummer>
<dok_datum>2001-05-02 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellationerna 2000/01:360 och 373 om federalismen i irakiska Kurdistan samt</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>27FFB8EA-4978-4521-908C-DCE2CA45BD39</anforande_id>
<anforande_nummer>22</anforande_nummer>
<talare>Utrikesminister ANNA LINDH (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Morgan Johansson har i en interpel-
lation frågat mig på vilket sätt Sverige tänker ta initi-
ativ i EU och FN för att kurdernas säkerhet i norra
Irak ska garanteras.
Morgan Johansson frågar också på vilket sätt Sve-
rige tänker ta initiativ för att det kurdiska självstyret i
norra Irak ska respekteras fortsättningsvis. Även
Yvonne Ruwaida har i en interpellation frågat på
vilket sätt den svenska regeringen kommer att agera
på den nationella och internationella arenan för att
stödja kurderna i deras strävan att befästa federalis-
men i irakiska Kurdistan.
Jag har stor förståelse för den kurdiska civilbe-
folkningens oro inför framtiden och risken för fort-
satta övergrepp från Saddam Husseins regim. FN:s
säkerhetsråd har i resolution 688 från 1991 fördömt
förtrycket mot kurderna och uttryckt sin avsikt att
fortsätta följa frågan. Skydd för mänskliga rättigheter
och värnande om den irakiska civilbefolkningen är
centrala element i FN:s och EU:s agerande gentemot
Irak.
I dag utövar det internationella samfundet ett visst
mått av kontroll över den irakiska regimen genom
sanktionerna och övervakningen av landets oljeex-
port. Genom FN:s humanitära distributionsprogram
tilldelas civilbefolkningen i norra Irak särskilda resur-
ser, och området har under åren utvecklat en viss
självständighet.
Säkerhetsrådet har en central roll när det gäller att
avgöra vilka eventuella insatser som kan komma att
krävas för att skydda befolkningsgrupper i Irak när
sanktionerna hävs. Självklart måste även skydd av
kurderna ingå i ett sådant arrangemang.
Det finns därför en stor beredskap för att överväga
lämpliga åtgärder, om det behov av skydd skulle
uppstå som Morgan Johansson hänvisar till. Men där
är vi inte ännu. Irak har inte visat någon vilja att börja
samarbeta med Unmovic - FN:s nya vapeninspektion
för Irak - vilket är en förutsättning för att sanktioner-
na ska suspenderas.
Sverige bidrar konkret till säkerheten i norra Irak
genom sitt stöd till FN:s vaktstyrka där. Organisatio-
nen har till uppgift att skydda de FN-organ och andra
organisationer som utför humanitär verksamhet i
norra Irak. Sammanlagt har den svenska regeringen
bidragit med 9,5 miljoner kronor till vaktstyrkans
verksamhet under åren 1998-2001. Och vi har för
avsikt att fortsätta stödja dess arbete.
Beträffande norra Iraks begränsade självstyre vill
jag inledningsvis säga att Sverige stöder detta. Vi
välkomnar också den demokratiseringsprocess som
påbörjats i norra Irak de senaste åren. Sverige verkar
för att kurderna ska ha möjlighet att utöva sina
grundläggande mänskliga rättigheter. Enligt FN:s
allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
och FN:s konvention om de medborgerliga och poli-
tiska rättigheterna har kurderna liksom andra minori-
teter rätt att i gemenskap med andra i sin grupp ha ett
eget kulturliv, utöva sin religion och använda sitt eget
språk.
Inom FN har Sverige i olika sammanhang kritise-
rat Irak för brott mot de mänskliga rättigheterna. FN:s
kommission för de mänskliga rättigheterna antog i år,
den 18 april, en av EU årligen initierad resolution om
situationen för de mänskliga rättigheterna i Irak. I
resolutionen fördöms Irak för brott mot de mänskliga
rättigheterna samtidigt som Irak uppmanas att re-
spektera religiösa och etniska minoriteters rättigheter.
I generalförsamlingen i fjol antogs en annan av EU
initierad resolution om situationen för de mänskliga
rättigheterna i Irak. I denna resolution uppmanades
Irak bl.a. att omedelbart upphöra med förtrycket av
sin kurdiska befolkning.
Sverige har sedan ett flertal år gett humanitärt bi-
stånd till norra Irak. Förra året uppgick detta bistånd
till totalt 45 miljoner kronor och kanaliserades via ett
antal enskilda humanitära organisationer. Organisa-
tionerna bedriver verksamhet inom områdena vatten
och sanitet, minröjning, återuppbyggnad av bostäder,
skolor och kliniker samt förstahjälpenprogram.
För närvarande undersöker även Sverige möjlig-
heterna till ett utbyte mellan svenska universitet och
universitetet i norra Irak. Utbytet är tänkt att vara ett
stöd för utbildningsinstitutionerna i området. Vår
förhoppning är att detta även ska stärka den pågående
demokratiseringsprocessen i norra Irak.
</anforandetext>
<intressent_id>0987448696517</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>168785</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09102/#anf22</protokoll_url_www>
</anforande>
