<anforande>
<dok_hangar_id>2348430</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0910</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:10 Torsdagen den 12 oktober</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>10</dok_nummer>
<dok_datum>2000-10-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>F923AE55-EE93-487B-A20C-DA40A2F78C20</anforande_id>
<anforande_nummer>37</anforande_nummer>
<talare>CARL G NILSSON (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jordbruksministern eller miljömi-
nistern får avgöra vem som ska svara på min fråga.
I en dom som fastställdes i Göta hovrätt i förra
veckan befanns en person skyldig till grovt jaktbrott
därför att han hade dödat ett lodjur samtidigt som
lodjuret angrep och dödade denna persons hund. Det
befanns att varken brottsbalken, bestämmelsen om
nöd eller jaktförordningen om skyddsjakt kunde ge
honom detta tillstånd att döda lodjuret.
Enligt min uppfattning är det en orimlig situation
att man ska hamna i fängelse därför att man skyddar
sin egendom, som i det här fallet betraktas som en
familjemedlem.
Jag skulle nu vilja fråga om man kan förvänta sig
att regeringen är beredd att ta initiativ för att ändra
lagstiftningen, bl.a. på så sätt som Rovdjursutred-
ningen har föreslagit i sitt betänkande.
</anforandetext>
<intressent_id>0929270135300</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>157833</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0910/#anf37</protokoll_url_www>
</anforande>
