<anforande>
<dok_hangar_id>2348647</dok_hangar_id>
<dok_id>GN0999</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:99 Tisdagen den 25 april</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>99</dok_nummer>
<dok_datum>2000-04-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1999/2000:342 om folkomröstningsinstitutet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>7917E871-6028-49C0-BA2E-78D1A6E2818A</anforande_id>
<anforande_nummer>89</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet BRITTA LEJON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Förslaget i den Ruinska utredningen
om beslutande folkomröstningar har inte lett till nå-
gon lagstiftning, precis som Margareta Viklund näm-
ner. Skälen för detta är flera.
För det första innehöll utredningens förslag två
alternativa lösningar. Redan av detta kan man dra
slutsatsen att det är svårt att införa nya former av
beslutande folkomröstningar.
För det andra var många remissinstanser mycket
kritiska mot förslagen av flera olika skäl. Bl.a. ansåg
de att införande av beslutande folkomröstningar vid
sidan av de rådgivande skulle kunna öka osäkerheten
kring själva folkomröstningsinstitutet. Är det beslu-
tande eller är det rådgivande?
Möjligheten till två alternativa former för folkom-
röstningar skulle kunna leda till ett politiskt spel om
vilken omröstning det skulle vara i det enskilda fallet,
framförde remissinstanserna.
En del av dem ifrågasatte också vad som skulle
hända om inte tillräckligt många röstade och hur
riksdagen skulle kunna hantera den situationen.
Sammantaget menade många remissinstanser att
det fanns en alldeles uppenbar risk för att väljarnas
förtroende för folkomröstningsinstitutet och den re-
presentativa demokratins förmåga att handskas med
det skulle försvagas.
Detta är förklaringarna till varför utredningen hit-
tills inte har lett till någon proposition och till varför
vi inte på något sätt har fört tankegångarna från den
här utredningen vidare. Detta är inte heller något som
står på min agenda för närvarande.
Som Margareta Viklund säkert känner till har vi
ett antal parlamentariska grundlagsutredningar som
arbetar med en del grundlagsfrågor utifrån olika as-
pekter. En av dessa är översynen av regeringsformen
som pågår för närvarande. Alla riksdagspartier är
representerade i utredningen, och vi har haft över-
läggningar med samtliga riksdagspartier om vad som
ska ingå i de överväganden kring regeringsformen
som vi diskuterar under den här mandatperioden. Där
har inte folkomröstningsfrågan och folkomröst-
ningsinstitutet varit uppe. Det återfinns inte i direkti-
ven till den utredningen heller.
Margareta Viklund frågar om regeringen har någ-
ra funderingar i övrigt när det gäller folkomröst-
ningsinstitutet. Jag kan hänvisa till den del som gäller
de kommunala folkomröstningarna. De är ju inte
riktigt föremål för den här interpellationen. Men riks-
dagen har ändå beställt av regeringen att den ska
utreda och titta närmare på de nuvarande formerna för
de kommunala folkomröstningarna, som varken riks-
dagen eller jag är riktigt nöjd med utfallet av. Där
behöver vi få en bättre tingens ordning. Men detta är
också det enda område som för närvarande är under
utredande när det gäller folkomröstningsfrågor.
</anforandetext>
<intressent_id>0775091111217</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>182251</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0999/#anf89</protokoll_url_www>
</anforande>
