2348644 GN0996 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:96 Onsdagen den 12 april 1999/2000 96 2000-04-12 00:00:00 Kommersiell lokalradio och andra medie- frågor 51A4589F-45BB-4746-BE4C-199D24B83F5A 41 OLA KARLSSON (m) m Fru talman! I KU15 behandlas ett par propositio- ner och ett antal motioner dels från allmänna mo- tionstiden, dels med anledning av propositionerna. När det gäller proposition 55 anser vi att de nya reglerna, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2000, är en lagstiftning som innebär en inskränkning i de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna. Med stöd av 2 kap. 12 § regeringsformen yrkar vi att utskottets lagförslag med anledning av propositionen ska vila i minst tolv månader. Fru talman! Fri privat lokalradio infördes första gången i Sverige 1993. Dessförinnan var det förbju- det att sända kommersiell radio. Syftet med att införa den privata lokalradion, den fristående radion, var att den skulle vara just fristående - fristående från politi- ken och fri att utveckla sin särart inom en ganska vid ram. Majoriteten försökte säkra ett oberoende genom att ge långa tillståndsperioder som också skulle ge möjlighet att etablera denna helt nya radioform. Man införde ett auktionsförfarande för att säkra oberoen- det. Man införde också ett relativt generöst regelverk just för att låta den fria radion utveckla sin särart. Målsättningen var att få en radio som var beroen- de av lyssnarna och oberoende av Kulturdeparte- mentet. Resultatet kan vi nu se: Det har blivit en succé. Mer än 80 stationer över i stort sett hela Sverige sänder dagligen privat lokalradio. Detta har skapat många nya jobb och många nya arbetsplatser och det har gett en mångfald i radioutbudet. Det har också uppskattats av lyssnarna. Själv har jag fått möjlighet att i Karlskoga lyssna på fyra nya radiostationer, två som sänder från Karl- stad och två som sänder från Örebro. För mig har mångfalden i radioutbudet ökat alldeles påtagligt. Alltsedan 1994 när den socialdemokratiska rege- ringen tillträdde har Socialdemokraterna utövat en veritabel hetsjakt på de här fria radiostationerna. De verkar ha varit Socialdemokraternas främsta hatob- jekt. Man försökte mycket snabbt införa den s.k. stopplagen direkt efter regeringsskiftet. Moderaterna lyckades tillsammans med Folkpar- tiet få den här lagen vilandeförklarad i ett år men den kom sedan att träda i kraft hösten 1995. Den har för- längts dels via utskottsinitiativ, dels via proposition ytterligare tre gånger. Två utredningar har tillsatts och arbetat. Den första utredningen slaktades bokstavligen av en i stort sett enig juristkår. Det blev inte ens en lag- rådsremiss av den. Så dålig bedömdes den. Även den andra utredningen har fått utstå mycket hård kritik. Stora delar av den slaktades av Lagrådet, särskilt de delar som berörde skönhetstävlingen vad gäller programinnehållet. Man kan också konstatera att under den här het- sjakten, under den period då vilandeförklaringen gällde, tillkom 26 nya radiostationer - radiostationer som i dag och under en mycket lång tid skulle ha varit tysta om Socialdemokraterna tillsammans med Centern då hade lyckats. Gotland, Blekinge, norra Bohuslän, trestadsområdet, Skövde, Mora/Sälen, Hudiksvall, Örnsköldsvik, Östersund/Åre, Skellefteå, Södertälje, Varberg och västra Småland skulle i dag ha saknat alternativ om Socialdemokraternas hetsjakt hade lyckats redan från början. I betänkandet och i propositionen ser vi nu resul- tatet av Socialdemokraternas hetsjakt och den sista utredningen. Resultatet blir en radio men inte beroende av lyssnarna och oberoende av Kulturdepartementet utan raka motsatsen. Resultatet blir en radio beroende av Marita Ulvskog och Kulturdepartementet och obero- ende av lyssnarna. Beroendet skapas genom en skönhetstävling som baseras på ägande- och programinnehåll. Genom kraftigt kortade tillståndsperioder och genom ett för- ändrat avgiftssystem, som inte verkar syfta bara till att skapa beroende utan också, och framför allt, till att slå mot befintliga radiostationer. I praktiken blir det omöjligt för t.ex. en station som Radio Stella i Helsingborg att på hyggligt likvär- diga villkor konkurrera med en ny station om Radio Stella ska betala över 2 miljoner kronor i konces- sionsavgift, medan en nystartad station med det nya regelverket bara behöver betala 40 000 kr per år. Majoriteten säger att det är väl bara att lämna in tillståndet och söka på nytt. Radio Stella, som är ett av praktexemplen på kommersiella privata radiostati- oner, skulle inte få ett nytt tillstånd med det nya re- gelverket därför att man faller på mångfalden vad gäller ägandet. Radio Stella skulle vara diskvalifice- rat. Men Radio Stella är kanske den radiostation i landet som har största andelen lokalt material. Det finns anledning att fråga företrädare för majo- riteten, framför allt för Socialdemokraterna, varför Socialdemokraterna inte kan acceptera en radio som är fristående från det politiska. Man accepterar det ju på tidningsområdet. Ingen skulle där komma på tan- ken att ha en skönhetstävling för att någon skulle få ge ut tidningar. Men varför krävs det skönhetstäv- lingar för att starta radiostationer? Jag skulle vilja fråga Kenth Högström: Är Social- demokraterna nöjda nu när hetsjakten på den fria radion snart är klar? Och har mångfalden ökat eller minskat i de 13 områden som har fått fria radiostatio- ner under den period som Socialdemokraterna ville att stopplagen skulle gälla? Fru talman! Jag yrkar dels att lagförslaget i betän- kandet vilandeförklaras, dels bifall till reservation 1. Sedan vill jag som hastigast beröra några av re- servationerna i betänkandet. När det gäller reservation 3 menar vi att den s.k. stopplagen genast ska avskaffas. Det är den lag som förhindrar nya stationer att etableras. Det är märkligt att man, trots att även regeringen talar vackert om vikten av nya företag och nya arbetsplatser, under en mycket lång tid har arbetat för och drivit igenom en lag som i praktiken förbjuder nya arbetsplatser. I reservation 10 tar vi upp frågan om den digitala radion och konstaterar att för att det ska finnas någon möjlighet att etablera digital radio måste det ske med stor frihet för radiostationerna, med långa till- ståndsperioder och med ett auktionsförfarande som gör stor frihet möjlig. När det gäller den digitala TV:n kan vi konstatera att marknätet hittills har visat sig vara ett fiasko - mycket stora investeringar och ytterligt få tittare. Sedan är det ytterligare en fråga om berörs i be- tänkandet, s.k. TV-listan. Vi har i det här betänkandet ställt oss bakom majoritetens förslag att avstyrka yrkandet om att upphäva beslutet om den s.k. TV- listan, eftersom en riksdagsmajoritet i samband med beslutet våren 1999 gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att idrottsevenemang där rättigheter upplåts av inhemska arrangörer bör lämnas utanför en eventuell lista. Riksdagsbeslutet innebar även att regeringen bör inhämta riksdagens godkännande om någon annan bedömning aktualiseras. Jag vill dock erinra om att företrädare för Mode- raterna i motion Kr509 anfört att förslaget om den s.k. TV-listan strider mot grundläggande äganderätts- liga principer. Jag vill också påpeka att vi anser att det är självklart att idrotten själv har förfoganderätten till sina egna arrangemang och att en försäljning av TV-rättigheter är en viktig inkomstkälla för idrotten. Fru talman! Med detta yrkar jag, som jag tidigare sagt, bifall till reservation 1 och därmed avslag på propositionen. 0464639640213 N 2010-01-01 00:00:00 181966 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0996/#anf41