2348644 GN0996 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:96 Onsdagen den 12 april 1999/2000 96 2000-04-12 00:00:00 Omorganisation av Allmänna pensionsfon- den 6B7C62BC-A01F-4895-ADD3-CA11D17439DD 12 CARIN LUNDBERG (s) s Fru talman! Det vi diskuterar i dag är ett led i re- formeringen av det allmänna ålderspensionssystemet. Huvuddelen av reglerna trädde i kraft den 1 januari 1999. Sedan finns det en rad detaljerade ikraftträdan- de- och övergångsbestämmelser som vi inte ska dis- kutera här i dag. Jag minns förra gången vi hade en stor pensions- reform. Jag minns affischerna med "Gärna medalj, men först en rejäl pension". Jag minns berättelserna om riksdagsmannen som satte en fingerborg över röstknappen så att han inte skulle rösta fel. Det är så länge sedan att jag undrar om dagens barn vet vad en fingerborg är. Och det visar på sitt sätt på hur lång- siktiga alla beslut om pensioner måste vara. Därför är det glädjande att dagens beslut är en del av den fempartiöverenskommelse som det nya pen- sionssystemet vilar på. Också morgondagens pensio- närer måste vara säkra på sin pension, oavsett politisk majoritet i riksdagen. Också det nya pensionssystemet är ett fördel- ningssystem, där alla som arbetar betalar pensionsav- gifter och på så sätt står för pensionsutbetalningarna. Överenskommelsen mellan generationerna ska också gälla i framtiden. De allmänna pensionsfonderna ska vara en buffert i fördelningssystemet för att utjämna skillnader mellan avgiftsinbetalningar och pensions- utbetalningar. En mindre del ska byggas upp som ett fonderat premiereservssystem, där den enskilde själv får välja förvaltare för sina pensionspengar. Den fonden förvaltar också medel för dem som inte vill välja. AP-fondens behållning bedöms vara större än vad som kan vara motiverat. I pensionsöverenskommel- sen ligger därför en överföring av medel från fonden till statskassan. Anledningen till detta är att den del av socialavgifterna som betalas till statsbudgeten mins- kar, att statens utgifter ökar eftersom en ålderspen- sionsavgift ska betalas för alla inkomster som ger pensionsrätt och att betalningsansvaret för förtidspen- sioner och efterlevandepensioner inom ATP-systemet förs till statsbudgeten. Riksdagen har också beslutat om överföring från AP-fonden till statsbudgeten. Hur stor överföringen ska vara har naturligtvis va- rit föremål för grundliga överväganden. I en departe- mentspromemoria från 1998 gjordes bedömningen att 300-350 miljarder kronor kunde överföras utan att det fanns risk för ålderspensionssystemets finansiella hållbarhet. Under 1999 kom en ny befolkningsbe- dömning som gjorde att man i vårbudgeten gjorde en prognos om ett överföringsbelopp på 235 miljarder kronor. I avvaktan på vidare beredning föreslog rege- ringen att 45 miljarder kronor skulle överföras 1999 och lika mycket år 2000. Det blev också riksdagens beslut. I dagens betänkande föreslås en överföring om ytterligare 155 miljarder kronor, vilket bedöms vara en relativt måttlig kompensation för statsbudgeten. Mot denna överföring har Vänsterpartiet reserve- rat sig. Vänsterpartiet anser att oberoende svenska experter ska följa utvecklingen innan riksdagen be- slutar om ytterligare överföringar; detta för att minska risken att den s.k. bromsen ska utlösas i framtiden. Bromsen är, som alla vet, en benämning på det som händer när avgifterna blir mindre än utbetalningarna. Då ska fonderna användas, men om dessa inte är tillräckligt stora måste pensionerna sänkas. Vi är helt överens om att det är bäst för alla om ingen någonsin behöver bromsa pensionsutbetalning- arna. Därför föreslås också en kontrollstation 2004. Beräkningsmetoderna och befolkningsprognoserna är osäkra. Därför måste en ny analys göras innan ytterli- gare medel kan överföras från AP-fonden. Av den anledningen föreslår utskottet avslag på Vänsterparti- ets yrkande. Fru talman! För att öka effektiviteten i fondernas förvaltning föreslås ett antal förändringar i AP- fondernas uppbyggnad och organisation. Bl.a. ska varje fonds styrelse bestå av nio ledamöter utan er- sättare. Ledamöterna ska för främjande av fondför- valtningen utses på grundval av personlig kompetens. Arbetsmarknadens parter kommer också i fortsätt- ningen att ha rätt att nominera till fonderna. Två ska utses efter förslag från arbetstagarorganisationerna och två från arbetsgivarna. Mot detta har moderaterna reserverat sig och an- ser att det med detta finns risk att personer utan den nödvändiga kompetensen tar plats i styrelserna. Rege- ringen bör, anser man, utse samtliga ledamöter utan någon formell nomineringsrätt. Jag tycker det är glädjande att moderaterna har större tilltro till regeringen än vad man tydligen har för arbetsgivarorganisationerna när det gäller förmå- gan att nominera rätt person. Jag delar dock inte deras negativa inställning. Rätten för arbetsmarknadens parter att nominera har lång tradition och bidrar till en stark förankring i samhället. Det är också så, att rege- ringen har det slutliga ansvaret för den som utses. Utskottet anser att de föreslagna reglerna för tillsät- tandet skapar tillräckliga garantier för kompetens och avstyrker därmed moderaternas yrkande. Vänsterpartiet anser att det ska skrivas in i lagen att styrelserna ska ha en jämn könsfördelning. Vi är naturligtvis helt överens om att könsfördelningen ska vara jämn i fondstyrelserna på samma sätt som i alla andra sammanhang. Men det nomineringsförfarande som jag nyss hänvisade till gör att regeringens möj- lighet att påverka sammansättningen begränsas. Ut- skottet avstyrker därför Vänsterpartiets yrkande. Vi får väl i stället göra som vanligt, nämligen påverka våra fackliga kamrater att nominera kompetenta kvinnor. Att sådana finns vet vi ju. Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser att miljö- och etikhänsynen i placeringarna bör göras tydligare. Vi är helt överens om att hänsyn ska tas till både miljö och etik utan att det ska göras avkall på det övergripande målet om maximal avkastning. Men det bör ligga på de enskilda fondstyrelserna att utfor- ma sådana mål. Dessa ska också framgå av årsredo- visningarna. Utskottet avstyrker därför dessa yrkan- den. När det gäller målet för fondernas placering delar inte Vänsterpartiet utformningen av mål- och place- ringsreglerna. Man anser att AP-fonderna bör använ- das i näringspolitiskt syfte. De pensionärer jag möter hemma i Västerbotten är mycket angelägna om en bra pension. Det är jag helt övertygad om att också framtidens pensionärer är. Därför är det viktigt att förvaltningen av pensions- pengarna sker på ett långsiktigt sätt. AP-fondernas mål i det nya pensionssystemet är att långsiktigt maximera avkastningen på en låg risknivå. Därför avstyrker vi Vänsterpartiets yrkande. Fru talman! Finansutskottets betänkande be- handlar också placeringsbestämmelser för AP- fonderna. För att öka riskspridningen och avkastning- en av fondernas tillgångar ska bl.a. utrymmet för placeringar i aktier och utländska tillgångar utökas. Moderaterna anser att det är betänkligt att fonder- na får rätt att inneha upp till 10 % av rösterna i ett enskilt företag. I stället vill man lagstadga att fonder- nas svenska aktieportföljer ska förvaltas passivt i enlighet med vikterna i ett i förväg bestämt aktiein- dex. Utskottet anser att en sådan regel i alltför hög grad skulle begränsa fondernas förvaltning, framför allt i förhållande till andra fondförvaltare. Det är dock inget som hindrar att fonderna själva beslutar om sådan indexförvaltning inom de områden där fonden saknar eller väljer att inte skaffa sig kompetens för en aktiv fondförvaltning. Därför avstyrks moderaternas yrkande. Moderaterna liksom Folkpartiet anför att sjätte fondstyrelsen aldrig haft något med ATP-systemet att göra och vill avskaffa denna fond. Denna fond ingår inte heller i fempartiöverenskommelsen. Sjätte fondstyrelsen bildades under 1996. Enligt utskottets mening fyller Sjätte AP-fonden sin definie- rade roll i AP-fondssystemet, och det finns ingen anledning att genomgripande förändra, avveckla eller sälja ut verksamheten. Utskottet tillstyrker regering- ens förslag och avstyrker Moderaternas och Folkpar- tiets yrkande. Fru talman! Jag ska till sist säga några ord om lo- kalisering av Andra AP-fonden. I propositionen finns inga förslag om geografiska lokaliseringar av de nya AP-fonderna. Av de nya fonderna är det bara Andra AP-fonden som ska bygga upp en helt ny förvalt- ningsorganisation. Utskottet anser att denna fond bör lokaliseras till Göteborg medan de andra bör ligga kvar i Stockholm. Internationell erfarenhet visar att finansiella företag drar stor nytta av att företagen finns geografiskt samlade. För svensk del är därför Stockholm en självklar lokaliseringsort. Men enligt utskottet har bl.a. Sjätte AP-fondens verksamhet visat att även Göteborgsregionen erbjuder goda förutsättningar för finansiell tjänsteverksamhet, varför en fond med fördel kan förläggas där. Detta inverkar inte utarmande på Stockholms styrka som finansiellt centrum utan kan bidra till att Sverige får ytterligare ett starkt finansiellt centrum. Detta föreslås riksdagen med anledning av motionerna Fi3, Fi4 och Fi6 som sin mening ge regeringen till känna. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till hem- ställan i finansutskottets betänkande och avslag på övriga motioner än de ovan nämnda. 0534173087404 N 2010-01-01 00:00:00 181937 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0996/#anf12