2348641 GN0993 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:93 Torsdagen den 6 april 1999/2000 93 2000-04-06 00:00:00 Museer och utställningar 2F55B495-E84F-4309-8E51-0B8B2E4E338C 6 ANNIKA NILSSON (s) s Fru talman! Det betänkande som vi i dag debatte- rar och ska ta ställning till härrör från motioner som lämnades under allmänna motionstiden om just mu- seer och utställningar. Jag skulle vilja börja med att säga att jag tycker att vi har ett fantastiskt museiliv runtom i vårt land. Den verksamhet som bedrivs på många ställen är, tycker jag när jag möter den, både imponerande och också ibland överraskande när det t.ex. gäller vad man gör och vilken inriktning man har. Det är också så att museerna har en unik möjlighet att lära ut vår historia. Vi kan få inblickar i det som har varit. De ger oss upplevelser. De får oss att se saker som vi tidigare inte sett. Det är också så att museerna har möjlighet att visa föremål i anslutning till den kunskap som vi får genom att läsa. Jag minns själv när jag gick i skolan och fick gå på Helsing- borgs stadsmuseum och faktiskt se de föremål som jag annars bara hade läst om i historieböckerna. Jag fick se Helsingborgs utveckling. Där har museerna en unik möjlighet att vara en länk mellan den kunskap man läser sig till och föremål ur vår historia. Jag vill också säga att vi, nu när vi har tagit steget in i 2000-talet, har ett sekel bakom oss då demokratin utvecklades, då vi gick från jordbrukssamhälle till industrisamhälle till kunskapssamhälle och då vårt välfärdssamhälle utvecklades. Det är viktigt, tycker jag, att detta sekels historia också får genomslag i museernas verksamhet. Den reflexion jag ibland gör när jag är ute på mu- seer är att man inte alltid förmedlar detta. Man glömmer bort vår nutidshistoria. Jag vill säga att jag tycker att det är en av de viktigaste uppgifterna. I betänkandet gör vi ett tillkännagivande. Det handlar just om översynen av myndighetsstrukturen på museiområdet. Senast i budgetpropositionen i höstas skrev regeringen att översynen fortskred. Nu ger ett enhälligt utskott regeringen till känna att denna snarast bör slutföras. Det förutsätter jag att regeringen ser till. Naturligtvis ska man inte bara titta på själva strukturen, utan även på åtgärder som kan innebära effektivare resursanvändning på museiområdet. Jag vill kommentera en del av de reservationer som är lämnade, men först vill jag säga att vi gemen- samt har ställt upp bakom principerna för nya museer och sagt att det inte bör inrättas fler centrala museer. Därför tänker jag inte gå in på de enskilda museiför- slagen utan hänvisar till de principer som vi har anta- git. Det första jag vill kommentera handlar om fritt inträde för förskolebarn, studerande och ungdomar. Jag vill säga att jag tycker att en av de viktigaste uppgifterna för museerna just är att nå barn och ung- domar. Vi har skrivit det i de kulturpolitiska målen. Vi lyfter fram det i alla möjliga sammanhang, men vi vill inte här tala om exakt hur museerna ska gå till väga för att nå dessa grupper. Det kan vara kontakter med skolan och förskolan och arbete på olika sätt. Jag vet att det är många museer i dag som har fritt inträ- de, men vi vill inte här i riksdagen säga att det är den väg man ska gå. Det måste vara upp till varje muse- um att själv avgöra det, men jag säger inget annat än att denna grupp är en av de viktigaste att nå. När det handlar om motionerna och reservationer- na både om museernas jämställdhetsansvar och om ett kvinnomuseum vill jag säga att det är viktigt att kvinnoperspektivet finns i all museiverksamhet. Det är någonting som vi har lyft fram många gånger. Jag tror att jag har varit uppe i denna talarstol i alla museidebatter jag har varit med i och sagt just detta. Kvinnoperspektivet måste finnas med. Vi är alla en del av vår historia, och den är inte helt formulerad eller beskriven om man avstår från att spegla kvin- nors historia. Jag var på ett seminarium på Arbetets museum i höstas, där man just diskuterade ett eventuellt kvin- nomuseum. Det kom fram att de flesta där inte ville ha ett specifikt centralt kvinnomuseum. Det de ville ha var en kunskapsbank - ett resurscentrum som de kunde använda därför att de känner att de inte har den kunskap och erfarenhet som krävs. Det behövs någon som kan hjälpa museerna på vägen och vara lite på- drivande, så att vi får in kvinnoperspektivet och ge- nusperspektivet i all museiverksamhet. Jag måste säga att jag är ganska tilltalad av en så- dan lösning och tycker att den är mycket mer attraktiv än idén om ett specifikt kvinnomuseum. Jag vill också säga att regeringen i regleringsbre- ven talat om kultur, klass, kulturell bakgrund och generationer. Nu sker återrapporteringen. Jag förut- sätter att regeringen tittar på detta när den följer upp mål och resultat. Det sista jag vill säga gäller museum för design och konsthantverk. Jag tycker att det är en väldigt bra beskrivning i betänkandet av Röhsska museet. Nu är utredningen Mötesplats för form och design ute på remiss, och vi förutsätter att de eventuella skiljelinjer och de frågetecken som finns klaras ut i behandlingen av det betänkandet. Med det vill jag yrka bifall till hemställan i betän- kandet i dess helhet. 0950203660913 N 2010-01-01 00:00:00 181638 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0993/#anf6