2348641 GN0993 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:93 Torsdagen den 6 april 1999/2000 93 2000-04-06 00:00:00 Arkivfrågor D6C900E5-197C-4F3C-AECC-189D746EED92 30 DAN KIHLSTRÖM (kd) kd Fru talman! I det här korta betänkandet behandlas, som flera talare har varit inne på, arkivfrågor utifrån motionsyrkanden från den allmänna motionstiden. Nu kan man drabbas av tanken att ämnet är ointressant med tanke på betänkandets tjocklek. Men så är det självklart inte. Jag uppfattar det som att utskottet är ganska enigt i synen på hur värdefulla våra statliga och även andra arkiv är. Det som särskilt ska noteras är att utskottet före- slår att riksdagen med anledning av ett motionsyr- kande från oss kristdemokrater som sin mening ska ge regeringen till känna att det är angeläget att den av regeringen aviserade utvärderingen om arkivväsendet snarast påbörjas. Jag återkommer strax till argumen- ten för det. Det är bra att regeringen har insett behovet av denna utvärdering, men vi kristdemokrater anser samtidigt att senvärdigheten i behandlingen av frågan är anmärkningsvärd. Det är detta som också kulturut- skottet har ställt sig bakom. Precis som flera talare har sagt här förut är arkiv- frågorna mycket viktiga. Myndigheters arkiv är en del av det nationella kulturarvet och ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen samt forskning- ens behov. Runtom i landet finns ett antal arkiv av olika ka- raktär som förvaltar betydande arkivbestånd. Det handlar om att vårda och bevara, men lika mycket om att ge tillgång till värdefull historia. Dessa samlingar speglar människors egna tankar, föreställningar, handlingar och symboler. Vi kan följa idéer och handlingsmönster i vårt rika kulturarv från tidig me- deltid fram till våra dagar och se hur det moderna Sverige växer fram på såväl central som regional och lokal nivå. Det är därför viktigt att se till mångfaldig- heten och tillgängligheten på detta område. Birgitta Sellén från Centerpartiet tog upp hur vik- tigt det är med barn och ungdomar. Jag kan inte låta bli när vi nu talar om arkiven att nämna exempel på projekt där folkrörelsearkiv och landsarkiv inlett samarbete med skolor i historia. Exemplet som jag har här en bok som heter Människor på väg. Det är en exempelsamling av arkivhandlingar. Genom detta projekt får lärare och elever upp- täcka arkiven som en viktig väg att få grepp om den lokala utvecklingen. Det måste vara spännande att få studera hur de stora händelserna i Sverige, i Europa och i världen märks i lokalsamhället. Precis som Birgitta Sellén sade tror jag att barn och ungdomar inte minst i dag behöver en konkret och lokal förank- ring i sin undervisning, inte minst i historia och reli- gion. Nya utmaningar finns också på detta område med den nya tekniken. Jag nämner, som sagt, detta exempel bara för att visa vilken viktig uppgift arkiven har och betydelsen av att de får möjligheter att utvecklas. Att förmedla kulturarvet till nya generationer är en gemensam uppgift för hela samhället. Varje män- niska har ett ansvar för att lämna efter sig både yttre materiella värden och inre andliga och kulturella värden. Att förmedla ett kulturarv handlar inte bara om konkreta lämningar utan också om ett för ögat osynligt arv i form av värderingar och normer. Detta är centralt i det kristdemokratiska tänkandet. Kulturinstitutioner, kulturhistoriska besöksmål, förvaltning och vård utgör den fasta delen av vårt kulturarv. I vårt svenska kulturarv ingår också histo- ria och tradition, religion och livsåskådning, språk och etiska och moraliska normer. Kulturarvet är såle- des inget som är givet en gång för alla, utan det beri- kas ständigt av nya upplevelser och erfarenheter lik- som även av kontakter med andra länder och kulturer. Precis som någon tidigare har sagt här är det vik- tigt att ha god kännedom om sitt eget kulturarv, efter- som det är en förutsättning för att bygga upp en egen identitet och för att kunna respektera andras kultur och värden. Varför tycker vi då att det är så angeläget att den aviserade utvärderingen av arkivväsendet snarast påbörjas? Precis som det anges i betänkandet och som redan har berörts t.ex. av Charlotta L Bjälkebring har ar- kivlagen varit i kraft i snart nio år. Arkivens arbets- situation har förändrats, bl.a. beroende på den snabba tekniska utvecklingen och ökade mängder av materi- al, en utveckling som i grunden ändrar arkiveringens betingelser. En utvärdering bör bl.a. belysa resursut- nyttjandet, lokaliseringar och möjligheterna i en ny informationsteknisk tid. Precis som nyss har sagts föreslog Riksdagens re- visorer i en skrivelse till regeringen i oktober 1998 att en mer omfattande granskning av arkivvården skulle göras. Enligt revisorerna borde fem aspekter särskilt beaktas vid en sådan granskning, nämligen gallring av enskilda arkiv i anslutning till den ständigt ökande omfattningen av arkivvården, digitaliseringen av arkivvården, avgiftsfinansieringen av arkivvården, innebörden av Sveriges EU-anslutning för arkivhan- teringen samt kompetensfrågor inom arkivverksam- heten. Förutom dessa nämnda områden finns det också andra viktiga frågor som jag anser bör behandlas vid en utvärdering. Jag tänker på landsarkiven och även på samverkan med folkrörelsearkiv och andra enskil- da arkiv. Fru talman! Kristdemokraterna har inga reserva- tioner vid det här betänkandet utan tillstyrker majori- tetens förslag. 0338278373318 N 2010-01-01 00:00:00 181662 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0993/#anf30