<anforande>
<dok_hangar_id>2348641</dok_hangar_id>
<dok_id>GN0993</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:93 Torsdagen den 6 april</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>93</dok_nummer>
<dok_datum>2000-04-06 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Museer och utställningar </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>038D573E-F7E7-4913-8750-73E862365109</anforande_id>
<anforande_nummer>19</anforande_nummer>
<talare>GUNILLA TJERNBERG (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! I dagens betänkande behandlas några
motioner från den allmänna motionstiden. Vi krist-
demokrater har ställt oss bakom majoritetstexten i
dess helhet, eftersom den motion som vi hade väckt
och där vi tar upp museernas situation utmynnade i
ett tillkännagivande till regeringen som ett helt enigt
utskott har ställt sig bakom. Detta är vi naturligtvis
glada för. Jag kommer att återkomma till detta.
Att ha en god kännedom om sitt kulturarv är både
en förutsättning för att bygga upp sin egen identitet
och för att kunna respektera andras kulturer och vär-
den. Vårt gemensamma arv är mer än den fasta och
synliga del som till stor del förvaltas vid museer och
arkiv. Och det är flera som har varit inne på det tidi-
gare. Det inrymmer också en andlig dimension som
handlar mer om kulturell gemenskap liksom den
kulturella nyckeln som vi menar är vårt gemensamma
språk. Många unga riskerar i dag att gå miste om
denna kunskap. Klart är att museerna skulle kunna
uträtta mycket mer, men brist på resurser gör att de
inte alltid mäktar med sin viktiga uppgift.
Museerna är en naturlig plats för en diskussion
om människans förutsättningar, livsfrågor och värde-
ringar under olika tidsepoker, både i Sverige och i
andra delar av världen. På detta sätt kan museerna
skapa en fördjupad respekt för de värden som är en
förutsättning för demokratin. Och här har museerna
en viktig uppgift men också en möjlighet, och där
ligger också en utmaning. Förmåga till delaktighet
och upplevelse i varandras kulturer är ett viktigt va-
pen i kampen mot rasism och främlingsfientlighet.
Kulturlandskapet, byggnader, föremål, etc. utgör den
fasta delen i vårt kulturarv. Registrering, dokumenta-
tion, vård, konservering och magasinering ställer
stora krav på kunskap, insikt, omsorg och praktisk
hantering. Att överleva och samtidigt förnya sig, att
behålla gamla och attrahera nya besökare och att föda
deras nyfikenhet och kunskapsiver genom existerande
och nya utställningar kräver en genomtänkt plan.
Fru talman! Frågan om museernas situation är inte
på något sätt ny. Redan 1994 visade Museiutredning-
en tydligt på museernas bristande resurser, inte minst
när det gäller föremålsvården. Att museerna nu tving-
as höja inträdesavgifterna drastiskt för att klara verk-
samheten är ett färskt exempel på detta. Utvärdering-
en av det s.k. SESAM-projektet visar också att situa-
tionen när det gäller vården och bevarandet är mycket
besvärande.
Med de knappa resurser som museerna har är det
inte möjligt för enskilda museer att klara problemen
på egen hand. Vi kristdemokrater menar att en natio-
nell handlingsplan som visar hur bevarandet av före-
målssamlingar långsiktigt ska hanteras och hur finan-
sieringen ska lösas är nödvändig. I kulturutskottet
väntar vi sedan länge på att regeringen ska göra en
mer grundläggande analys av både ekonomin och
myndighetsstrukturen inom museiområdet. Vi måste
också få till stånd ett fördjupat samtal om museernas
roll som förvaltare av kulturarvet och som aktiva
bildningsinstitutioner.
Fru talman! Som jag inledningsvis anförde har,
med anledning av motioner från Kristdemokraterna
och Miljöpartiet, ett enigt utskott ställt sig bakom ett
tillkännagivande till regeringen. Och jag vill säga att
jag är mycket glad över att också socialdemokraterna,
förutom övriga partier, anslöt sig till dessa motioner.
Men detta möjliggjorde ju också en majoritetstext.
Jag tror att det är viktigt att föra fram det i dagens
debatt.
Vi vill att den översyn av myndighetsstrukturen
på museiområdet som vi vill se snarast ska slutföras.
Det är viktigt. Detta bör leda fram till att museernas
möjligheter till en långsiktig och säkrare planering
förbättras. Förhållandet mellan museernas olika in-
täkter och deras möjligheter att utföra givna uppdrag i
enlighet med uppsatta mål bör analyseras. De var-
ningssignaler som har kommit från olika museer då
det gäller obalans mellan museernas mål och medel
bör givetvis beaktas i sammanhanget.
Frågan kräver nu en snabb behandling av rege-
ringen - vi kan inte vänta längre - annars riskerar vi
brott mot eller urholkning av de nationella kulturpo-
litiska målen. Våra kulturskatter och de människor
som arbetar för att bevara och förevisa dem är värda
att så nu sker.
Fru talman! Kristdemokraterna har inga reserva-
tioner i detta betänkande, vilket jag redan har anfört,
utan jag yrkar bifall till utskottets hemställan i betän-
kandet.
</anforandetext>
<intressent_id>0887345842319</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>181651</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0993/#anf19</protokoll_url_www>
</anforande>
