2348557 GN099 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:9 Torsdagen den 30 september 1999/2000 9 1999-09-30 00:00:00 Aktuell debatt: Situationen inom domstol- sväsendet aktuell debatt 1744A370-23EB-4B7E-8C0D-FA2E403DB460 8 KIA ANDREASSON (mp) mp Fru talman! Att det behövs en förändring har varit uppenbart en lång tid. Domstolarnas organisation har utretts ett flertal gånger i parlamentariskt tillsatta kommittéer. Denna aktuella debatt beror alltså inte på något som hänt just nu, utan detta problem har upp- kommit med tiden. Politisk enighet har dock inte kunnat nås. De politiska partierna har visat oförmåga att komma med förslag. Jag saknar även i dag den genomgripande analysen: Vad är det vi måste göra tillsammans? Den förändring som diskuterats och som fått ge- hör bl.a. hos domarna är en nedläggning och sam- manslagning av tingsrätterna, en centralisering efter förebild av länsrätterna. Det finns dock en ovilja bland partiernas medlemmar ute på berörda orter - i samtliga partier. Budskapet är: Rör inte vår tingsrätt! Och det budskapet anammas. Det finns alltså två motsatser här, och därför kommer vi inte vidare. Fru talman! Miljöpartiet anser att en genomgri- pande förändring av den inre domstolsorganisationen bör genomföras, mer genomgripande än vad rege- ringen föreslår i budgetpropositionen. Vi kan bifalla de målformuleringar som regeringen ställer upp - modernisering, höja kompetensen, mer flexibel, mindre sårbar, attraktiva arbetsplatser - men de kon- kreta åtgärderna för att nå målen skiljer, liksom ord- ningen och takten på förändringarna. Vi skulle vilja öppna fönstren och göra korsdrag. Medborgarnas rättssäkerhet och rättstrygghet krä- ver en genomgripande reformering, både av domarut- bildningen och av de inre arbetsformerna. Vi har ett ålderdomligt då fungerande, nu förlegat system, då- ligt anpassat till nuvarande omständigheter för att möta den nya tidens krav. Detta innebär tyvärr även en omdaning för att uppfylla kraven från EU- lagstiftningen. Det kommer att bli svårare för politi- ker i Sverige att ändra lagar efter ett HD-domslut som en övervägande majoritet anser felaktigt. Nu är det fler och fler EU-lagar som är överordnade svenska lagar. Fru talman! Den enskilde domarens ställning i Sverige är svagare än i andra demokratier. Det sam- manhänger med den hierarkiskt uppbyggda domar- karriären. Under en period av sin utbildning ägnar sig den blivande domaren åt dömande verksamhet av samma slag som en ordinarie domare men utan den självständiga ställning som en ordinarie domartjänst innebär. Det går ej längre att ha en domarutbildning som samtidigt ska stå för arbetskraften i domstolarna. Det är både dyrt och ineffektivt. Även de föredragan- de och de som ska bereda målen behöver vara fler och mer inarbetade än vad nuvarande system tillåter. Domstolssekreterarna, som utgör basen i berednings- organisationen, är också väldigt viktiga. Det är en fara, när vi nu pratar om att spara, att deras tjänster kommer att dras in. Detta skulle innebära stora nega- tiva effekter. Vi vill därför markera vikten av att denna personalkategori i beredningsorganisationen behålls. En ständig genomströmning av personer som ut- bildas och samtidigt utgör arbetskraft kan inte organi- seras i fasta, effektiva arbetslag. Att domaren måste ha en kompetent och effektiv beredningsorganisation till sin hjälp är uppenbart. Detta är en förutsättning för att man ska kunna renodla domarrollen, så att domaren kan ägna sig åt dömandet. Fru talman! Inte heller de personer som genomgår domarutbildning har bra förhållanden. De får flytta omkring till olika orter, och de har svårt att få domar- tjänster, eftersom dessa är få i förhållande till antalet domaraspiranter som är under utbildning. Dessutom är de helt beroende av goda vitsord och får anpassa sig efter sin handledare. Skrota den nuvarande domarutbildningen och in- för fasta tjänster samt en domstolsakademi som er- bjuder olika grund- och fortbildningar som även ger utrymme för specialiseringar. Vad är nu anledningen till att domarna slår larm om att de budgeterade pengarna inte kommer att räcka till den nuvarande verksamheten? Vad är det som har hänt? Budgetramarna för domstolarna har inte sänkts. Anledningen är att domarna har fått till stånd en stor lönehöjning som ska finansieras inom ram. Progno- sen som budgetramarna baserades på var att det fanns ett utrymme på ungefär 9 % för avtalsperioden. I stället blev avtalet en löneökning med 21 % för de ordinarie domarna. Nu står Domstolsverket där med en ofinansierad kostnadsökning för hela Domstolsverket på 100 mil- joner kronor om året. Det är en av anledningarna till att Domstolsverket aviserat en besparingsplan på ca 10 %. För Miljöpartiet, fru talman, är det viktigaste att få till stånd en genomgripande förändring av den inre organisationen, och skulle den modell vi förespråkar innebära även en yttre omorganisation är vi beredda att diskutera detta. Det viktigaste är att rättssäkerheten för den en- skilde är hög, framför allt att handläggningstiderna är korta, att tingsrättslokalerna känns säkra för vittne och brottsoffer och att arbetsmiljön för domstolsper- sonalen är tillfredsställande. Därför är det nu dags att göra en förändring från grunden, annars kommer vi aldrig att få ett modernt och effektivt domstolsväsen- de. 0745615729714 N 2010-01-01 00:00:00 171915 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN099/#anf8