2348557 GN099 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:9 Torsdagen den 30 september 1999/2000 9 1999-09-30 00:00:00 Aktuell debatt: Situationen inom domstol- sväsendet aktuell debatt C982BB1B-9426-410B-839F-7B1F09FE4FDB 5 ROLF ÅBJÖRNSSON (kd) kd Fru talman! I vårt demokratiska samhälle är dom- stolarnas rättsskipande verksamhet mycket viktig. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ären- den på ett rättssäkert och effektivt sätt och att avkun- na dom inom rimlig tid. Rent allmänt gäller att dom- stolarnas dömande verksamhet inte sker tillräckligt snabbt. Genomströmningstiden för mål och ärenden måste ökas märkbart. Kvaliteten på avgörandena kan även i vissa fall ifrågasättas. För att vi ska kunna öka domstolarnas ändamåls- enliga uppgift i samhället krävs att de allmänna dom- stolarna slås ihop med förvaltningsdomstolarna. Då erhålls ett kvalitetsmässigt enhetligt rättsliv med lokal förankring. Att som regeringen nu gör under hand vidta åt- gärder som faktiskt medför att de mindre tingsrätterna svälts ut är ej acceptabelt. Inte heller kan konstlade lösningar accepteras med gemensam lagman för flera tingsrätter, och inte heller tanken att domkretsen utvidgas väsentligt och att nuvarande tingsrätter be- hålls som partiella verksamhetsorter. Att inskränka antalet tingsrätter som har inskriv- ningsmyndighet och att överföra inregistrering av bouppteckningar till skattemyndigheterna är inte heller lämpligt. Verksamheterna fungerar väl i dag och innefattar ett värdefullt inslag som underlag för tingsrätternas kompetens. Därutöver skapar förfaran- det en stor tilltro till inskrivningsväsendet, och inre- gistrering av bouppteckningar sker på ett kvalificerat och kompetent sätt, med inslag av närhet och till- gänglighet till gagn för den rättssökande allmänheten. Fru talman! Det är viktigt att inse att det väsentli- ga inslaget i dömande verksamhet är förhandlingarna inför domstol och överläggningen till dom. IT-stödet är värdefullt men innefattar inte någon större kost- nadsbesparing. Det är emellertid viktigt med inslag av administrativ personal som frigör domarna från juri- diska uppdrag. Regeringens budgetproposition innehåller ingen- ting av det mest besvärande inslaget i dag, nämligen det stora inslaget av inställda huvudförhandlingar. Det måste åtgärdas genom att delgivningsförfarandet privatiseras genom enskilda auktoriserade stäm- ningsmän och att effektiva åtgärder vidtas mot dem som obstruerar det rättsliga förfarandet genom att inte inställa sig till rättegångsförhandling. Givetvis kan dessa förhållanden inte åtgärdas genom att man ger avkall på fundamentala processuella principer som muntlighet, koncentration och omedelbarhet. Det är viktigt att framhålla att en utvecklad stat alltid måste ha ekonomi för att upprätthålla ett väl fungerande domstolsväsende som är ett oavvisligt inslag i en rättsstat. Att skipa rätt kräver tid för över- väganden, vilket kommer till uttryck i den gamla domarregeln: "Domaren skall icke vara för hastig till att döma, förrän han saken väl begrundat haver, ty en hastig dom är sällan god och rätt." Enkla och kontrollerbara ekonomiska kriterier går ej att applicera på domstolsväsendet. Övergripande krav kan endast vara att domstolarna självständigt ska skipa rätt av hög kvalitet inom rimlig tid. Verksam- heten har alltså anspråk på de ekonomiska resurser som erfordras för dessa mål. Fru talman! Jag skulle vilja fråga justitieministern några saker. Det kan inte vara lätt för justitieministern att stå till svars för allt som ifrågasätts. Därför ska jag inskränka mig till några konkreta ting. Först och främst säger justitieministern i sitt in- lägg att domstolsväsendet behöver en ekonomisk förstärkning. Det finns också med i budgeten. Varför håller man då fortfarande på med nedskärningar inom domstolarna? Jag hörde t.ex. häromdagen att två justitierådstjänster inte skulle besättas. Det skulle vara betingat av tidigare besparingskrav. Det låter illavarslande. Sedan undrar jag över detta med att det ska vara en lagman och två tingsrätter. Är det verkligen lag- ligt? Justitieministerns uppfattning är naturligtvis att det är det. Men det står väl ändå i rättegångsbalken att en tingsrätt ska ledas av en lagman? Jag sätter ett litet frågetecken för om man verkligen kan göra på det här viset. När det gäller den demokratiska processen kring hur många tingsrätter vi ska ha har riksdagen rent lagtekniskt bemyndigat regeringen att hantera den frågan. Samtidigt har riksdagen väldigt många syn- punkter på det här. Det är djupt olyckligt att man inte kunde hantera den frågan i den här kommittén. Jag tror, vilket många har sagt, att den här frågan är av en sådan dignitet att vi i parlamentarisk ordning borde hantera den på ett bättre sätt. Nu håller man på under hand ute på fältet. Det blir inte den övergripande tyngd som krävs för detta. Jag tror också att det finns ett visst parlamentariskt stöd för att man ska hantera det här på ett bra sätt. Men jag skulle ändå vilja fråga hur justitieministern tänker i det stycket. Tack! 0530361204603 N 2010-01-01 00:00:00 171912 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN099/#anf5