2348557 GN099 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:9 Torsdagen den 30 september 1999/2000 9 1999-09-30 00:00:00 Aktuell debatt: Situationen inom domstol- sväsendet aktuell debatt 4889495D-800C-4A35-840D-8FD47941D6B4 3 GUN HELLSVIK (m) m Fru talman! Jag vill börja med att ge några exem- pel som grund för den stora oro jag känner för ut- vecklingen inom domstolsväsendet. Enligt Domstolsverkets generaldirektör, Stefan Strömberg, utgör domstolarna en ålderdomlig miljö, med undantag för Hovrätten i Malmö, som enligt Strömberg har gjort en del och har en optimal organi- sation. Detta framkom vid en domstolsdebatt som Stefan Strömberg nyligen deltog i. Jag tycker att hans uttalande blir intressant när man ställer det mot en skrivelse från hovrättspresidenten vid samma hovrätt. I denna utvecklar presidenten sina tankar kring bud- getprocessen, och han skriver "att det torde bli nöd- vändigt att anslag till domstolarna läggs på en perma- nent högre nivå än den nuvarande till undvikande av allvarliga negativa konsekvenser för den dömande verksamheten". Min slutsats av dessa båda uttalanden blir att om man anser att Hovrätten i Malmö är en förebild och ett föredöme, borde man rimligen också ta fasta på vad presidenten påpekar rörande riskerna med den förda politiken. Lagmannen vid Tingsrätten i Lycksele, som precis som andra domstolsföreträdare haft i uppdrag att visa hur han ska genomföra besparingar på sin domstol - i hans fall med 400 000 kr - skriver till Justitiedepar- tementet att om han tvingas spara dessa 400 000 kr kan rättssäkerheten i dömandet inte längre garanteras utan då är det bättre att domstolen läggs ned. Är det meningen att domstolarna ska svältas ut? För ett par år sedan blev två domare fällda för tjänstefel av Högsta domstolen. Domstolen konstate- rade att straff inte borde utdömas, eftersom domarnas arbetssituation var sådan att det var ursäktligt att de gjort fel. Min slutsats av HD:s domar är att rättssä- kerheten är i allvarlig fara när arbetssituationen är sådan att våra domare inte längre har tid att tänka. Vid flera tillfällen har vi nu sett exempel på hur lagmanstjänster vakantsätts när innehavaren pensio- neras eller av annat skäl lämnar tingsrätten. Vi har också sett exempel på hur dessa vakantsättningar efter ett tag resulterar i sammanslagning med annan tingsrätt. Är det lagmannens ålder som ska avgöra en tingsrätts framtid? Vore det inte rimligare att först analysera hur domstolsväsendets organisation ska se ut för att nå största möjliga rättssäkerhet? Ordföranden i Högsta domstolen skrev i en de- battartikel den 13 september att de besparingar som domstolen ålagts under de kommande tre åren kom- mer att medföra en högst reducerad verksamhet med längre handläggningstider. Han betecknade denna utveckling som en ren katastrof. Vidare skrev han att han hade informerat justitieministern utan att få något stöd. Nu hoppas han att det finns ansvarskännande personer som inser vad som håller på att ske och som inte vill medverka till de drastiska nedskärningar som är på gång. Vidare skriver han: "Om dessa" - dvs. besparingarna - "genomförs, kommer ansvaret att vila tungt på dem som medverkat till dem eller som inte motsatt sig dem." Är justitieministern beredd att ta detta ansvar? Fru talman! Ett fungerande rättsväsende är grund- förutsättningen för rättssäkerhet och rättstrygghet. Därför får domstolarna inte bli försökskaniner, som de är just nu. Jag är övertygad om att alla partier är medvetna om att domstolsväsendet behöver reforme- ras för att kunna möta framtidens krav på ett bra sätt. Men vi vet att det för att man ska gå i land med ett sådant projekt också behövs klart angivna mål, så att berörd personal vet vad som gäller. Att döma av den kritik som framförts från domarkåren tycks inte den- na grundläggande förutsättning vara uppfylld. Man efterfrågar en övergripande plan för reformeringen, och man vill veta efter vilka principer domstolsvä- sendets yttre organisation ska förändras. För ett helhjärtat engagemang från domstolsper- sonalen krävs därför att departementet och Dom- stolsverket klargör hur stora rationaliseringsvinster man åsyftar, genom vilka åtgärder de ska åstadkom- mas, vilka beslut som krävs, vilka resurser som ska användas för ändamålet, tidsplan för genomförandet osv. I dag saknar inte bara personalen svar på dessa frågor utan även riksdagen. Jag tror att det vore väl- görande för alla inblandade om riksdagen fick en chans att ordentligt ta del av Justitiedepartementets planer för domstolsväsendet. Fru talman! Jag har tre förslag som riksdagen och domstolsväsendet vore betjänta av och som jag gärna vill höra justitieministern kommentera: 1. Regeringen bör redovisa en övergripande plan för reformeringen av domstolsväsendet. Den bör in- nehålla förslag till principer för den yttre organi- sationen. 2. Budgeten för domstolarna bör utformas så att domstolarna kan bedriva arbetet på nuvarande villkor intill dess ett reformerat domstolsväsende föreligger. 3. Regeringen bör omgående göra en studie av dom- stolsadministrationen och planerna på förändring i Danmark och Norge, där man lyckats balansera domstolarnas självständighet med kravet på kost- nadseffektivitet. 0937012299307 N 2010-01-01 00:00:00 171910 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN099/#anf3