2348557 GN099 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:9 Torsdagen den 30 september 1999/2000 9 1999-09-30 00:00:00 Aktuell debatt: Situationen inom domstol- sväsendet aktuell debatt FC372220-8016-4C15-A4F5-59EEC350DA4E 2 Justitieminister Laila Freivalds (s) s Fru talman! Rättsväsendet är en av hörnstenarna i en demokrati. I Sverige har vi ett rättsväsende som fungerar så väl att de flesta medborgarna inte reflek- terar över dess betydelse för demokratin. Men det innebär inte att vi kan slå oss till ro. Rättsväsendet måste ständigt utvecklas så att det motsvarar medbor- garnas förväntningar och berättigade krav. Det är angeläget att medborgarnas förtroende för rättsväsen- det kan bibehållas och stärkas ytterligare. Att refor- mera rättsväsendet och det som är föremål för dagens debatt, dvs. domstolsväsendet, är en svår uppgift. Samtidigt som vi måste respektera domstolarnas och domarnas konstitutionella särställning, får vi inte undandra oss ansvaret för viktiga frågor som rör t.ex. kompetens, effektivitet och handläggningstider. Det är frågor som är av grundläggande betydelse för medborgarnas förtroende. Jag välkomnar därför dagens debatt. Det är ett ämne som förtjänar en framskjuten plats i det offent- liga samtalet. Jag vill ta tillfället i akt att ge min syn på de krav ett framtida domstolsväsende måste vara rustat att möta. Förhoppningsvis kan vi här finna en gemensam plattform att utgå från när vi sedan disku- terar hur domstolsväsendet ska vara utformat. I den konstitutionella debatten, både nationellt och internationellt, talas det om politikens judikalisering eller judifiering, dvs. att domstolarna får mer makt på de valda politiska organens bekostnad. Delvis är det här en konsekvens av att de enskilda medborgarna getts ökade möjligheter att i våra domstolar få prövat hur politiska beslut överensstämmer med Europarät- ten. Vi kan nog slå fast att tendensen med ökad makt för domstolarna är ett faktum, och att ett skäl är de politiska besluten om medlemskapet i EU och Euro- pakonventionens införlivande med svensk lag. Dom- stolarna har alltså fått ett ökat inflytande. Därmed har de också fått ett större ansvar. Det är vår uppgift som politiker att se till att varje domstol i vårt land är rustad för att klara det ansvaret och utöva den legiti- ma makt som bl.a. Europarätten ger dem. Detta ställer självfallet mycket stora krav. Samtidigt som kraven på domstolarna har ökat från ett konstitutionellt perspektiv, har de också ökat från de mer traditionella perspektiven. Många domare säger att de mål de har att hantera har blivit svårare och tyngre. Det gäller såväl civilmål, brottmål som förvaltningsmål. Det kan bl.a. bero på svårare krimi- nalitet och mer komplexa affärsförhållanden. Men jag tror att det finns ytterligare en dimension som gör målen mer svårbedömda, nämligen att vår kunskap förbättras, t.ex. om olika brott. Det kan låta som en paradox att förbättrad kunskap gör saker mer svårbe- dömda, men jag ska ge några exempel på vad jag menar. Övergrepp mot barn, ofta med sexuella inslag, är oerhört komplicerade att utreda och besluta i. Kun- skapen om barns reaktioner och sätt att uttrycka sig utvecklas ständigt. Våld mot kvinnor är också en brottskategori där kunskapen om människors beteen- de ökar och i många fall är avgörande för den slutliga bedömningen av frågan. De komplicerade vårdnadstvisterna är exempel utanför brottmålsområdet. Vår ökade kunskap gör alltså att verkligheten ter sig mer mångfasetterad och därmed mer svårbedömd. De som ska döma i dessa mål måste ges möjlighet att följa med i den kun- skapsutveckling som hela tiden sker för att kunna göra riktiga bedömningar. En tredje faktor som påverkar dagens domstolsvä- sende är de allt högre krav allmänheten, dvs. medbor- garna, ställer. Domstolarna, liksom andra myndighe- ter, förutsätts ge en service av högsta kvalitet. Den tekniska utvecklingen har fört med sig att medbor- garna förväntar sig snabba svar från de myndigheter de kommer i kontakt med. Då är det inte acceptabelt att få vänta på besked, ibland i flera år. Förfarande- regler och organisation måste därför utformas så att även domstolarna kan använda moderna arbetsformer och ny teknik för att leva upp till kraven på snabbhet och effektivitet. Den tiden är förbi när medborgarna såg domstolarna som auktoriteter som inte fick ifrå- gasättas. Fru talman! Jag vill understryka att jag har ett stort förtroende för den domarkår vi har och den kompetens som den besitter. Jag har goda skäl för att ha det. Men vi kan inte begära det orimliga. Ingen kan mäkta med att fördjupa sig i, och få rutin på, att klara av brott mot barn och kvinnor, vårdnadstvister, svåra skatteupplägg, avancerad IT-brottslighet, in- vecklade affärstransaktioner och mycket annat och ovanpå allt detta beakta Europarättens vittförgrenade inflytande. Andra aktörer inom rättsväsendet har redan dragit slutsatsen att en hög kompetens inom olika områden kräver specialisering; det gäller natur- ligtvis advokater, men också inom åklagarväsendet förekommer en långt driven specialisering. Fru talman! Jag hoppas och tror att vi oavsett po- litisk färg är överens så här långt. Är vi det, har vi en gemensam plattform för att bygga vidare på ett dom- stolsväsende för 2000-talet, som fullföljer en tradition med ett domstolsväsende som motsvarar medborgar- nas högt ställda krav på kvalitet och rättssäkerhet. Det är mot den bakgrund jag nu har tecknat som regeringen har intensifierat den mer eller mindre ständigt pågående reformeringen av domstolsväsen- det. Men reformarbetet är också nödvändigt om vi ska kunna skapa rimliga artbetsförhållanden för do- mare och annan domstolspersonal som arbetar i våra domstolar. Även domstolarnas resurser - behov och fördel- ning - samt effektivitet behöver ses över. När dom- stolsväsendet granskats har resursanvändningen del- vis ifrågasatts. På sina håll överensstämmer inte ar- betsbördan med tilldelade resurser. Trots en i många fall hängiven arbetsinsats av all personal växer balan- serna i en del domstolar, medan andra har en överka- pacitet. Det är inte acceptabelt. Men ett bättre resursutnyttjande räcker inte. I varje fall övergångsvis behövs ett resurstillskott, och därför föreslår regeringen i budgetpropositionen en viss höjning av anslaget till domstolarna. Det finns de som tycker att höjningen skulle ha varit större, men det är min bestämda uppfattning att det inte går att köpa sig rättssäkerhet i en delvis omodern organisa- tion. Pengar kan inte ersätta brister i organisations- och arbetsformer. Regeringen uttalar dock i årets budgetproposition att den har för avsikt att återkom- ma till riksdagen när det gäller vilka ytterligare re- sursförstärkningar som behövs för att man ska kunna fullfölja statsmakternas intentioner bl.a. när det gäller att fullfölja reformarbetet inom domstolsväsendet. För att finna formerna för framtidens domstolsvä- sende pågår nu diskussioner mellan olika domstolar och Domstolsverket, i flera fall på domstolschefernas egna initiativ. Jag redogjorde för det i ett interpella- tionssvar för två dagar sedan. En lösning som över- vägs är att göra domkretsarna i en region större, men samtidigt bibehålla domstolsverksamhet vid de nuva- rande tingsrätterna. En gemensam domkrets för flera domstolar möjliggör att mål specialiseras till vissa enheter, samtidigt som det stora flertalet mål av mer normalt slag även fortsättningsvis handläggs vid de nuvarande enheterna. Det innebär bl.a. att när dom- stolarna är belägna i närheten av varandra kan målen fördelas till den domstolsenhet som har den särskilda kompetensen, utan att det får negativa konsekvenser för medborgarna när det gäller tillgänglighet. När det å andra sidan gäller domstolar med speci- ella geografiska förhållanden kan i stället de domare som har särskild kompetens tillfälligt förstärka den domstol som har behov av det. Det här utesluter dock inte att det i ett antal fall, där det är tätt mellan domstolarna och där målunder- laget är alltför litet för att skapa bärkraftiga domstol- senheter, kan finnas behov av att lägga samman en domstol med en annan, intilliggande domstol. Dessa frågor är svåra att hantera, och många in- tressen berörs av dem, ibland motstridiga. Men det får inte hindra att vi går vidare med det reformarbete som är nödvändigt för att domstolsväsendet ska erbjuda goda arbetsförhållanden och kunna möta de krav som ställs på det. Fru talman! Vi måste säkerställa att vi har ett domstolsväsende som svarar mot de allra högst ställ- da kraven på rättssäkerhet och kvalitet, samtidigt som vi också förmår attrahera de allra skickligaste juris- terna. Jag ser det som en av mina viktigaste uppgifter att säkerställa att domstolsväsendet kan motsvara dessa krav också när vi gått in i nästa årtusende. 023712446506 N 2010-01-01 00:00:00 171909 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN099/#anf2