2348637 GN0989 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:89 Torsdagen den 30 mars 1999/2000 89 2000-03-30 00:00:00 Utvecklingsprogram för kommuner med anledning av strukturomvandlingar inom För- 317D614F-1F0C-4D91-BF35-6797D4EAF450 181 MARINA PETTERSSON (s) s Fru talman! I min motion N318 har jag tagit upp frågan om utlokalisering av statliga verks IT- avdelningar. Detta är en betydelsefull framtidsfråga för landets glesbygd och dess utveckling. Nu frågar sig många i plenisalen varför den är så viktig. Jo, i de statliga verken finns en hel del IT-arbeten. De finns inom dessa förvaltningar. År 1999 sysselsatte statliga verks IT-avdelningar 1 040 personer i Stockholm. Observera att denna siffra är ett halvår gammal! Dessa sysselsättningstill- fällen finns hos myndigheterna och växer nu också snabbt. Man kan anta att det finns ett stort antal män- niskor som är verksamma inom IT-arbeten men som inte har den tjänstemannabenämningen eller TNS- koden och därför inte kan kopplas till IT-arbete. Teknikens utveckling möjliggör i dag arbete på distans. Eftersom överhettningsproblematiken i stor- stadsregionerna inte till fullo främjar IT-utvecklingen i hela landet borde det, enligt min åsikt, vara naturligt att se över dessa verksamheter och möjliggöra utlo- kaliseringar i en större grad gällande IT-sektorn. I det paketet som nu beskrivs kommer ca 1 280 arbetstillfällen att lokaliseras till drabbade orter, men alla orter som är berörda får inte del av dessa insatser. Enligt min mening kunde man ha hämtat mera från IT-området. Förhoppningsvis väcker mitt inlägg här i dag en tanke hos regeringen gällande de ytterligare 200 arbeten som det ska fattas beslut om och de övri- ga resurser som kan komma till dessa utsatta kommu- ner. I min värmländska stad Kristinehamn får 180 of- ficerare gå på grund av Försvarsmaktens minskning. Jag vill med styrka poängtera att man borde ha tänkt ytterligare en gång i det avseendet. Fru talman! Den kraftiga befolkningsminskningen i värmländska kommuner gör att hela östra delen av Värmland har stått i kö till bostadsakuten och kom- munakuten. En stad som Kristinehamn drabbades av stora nedläggningar på 1990-talet. Jag kan bara näm- na att 1 000 arbetstillfällen inom psykiatrin är borta, och på Saabfabriken försvann nu ytterligare 100. Man måste också betänka att ytterligare 150 människor inom näringslivet har varslats i Kristinehamn. Kristi- nehamn har inte blivit föremål för särskilda åtgärder som de övriga drabbade områdena. Nu tar vi från de regionala medel som enligt nä- ringsutskottets betänkande ska kompensera de orter som inte omfattas av regeringens utvecklingsprogram för kommunerna för att finansiera också utbyggnaden av bredband. Detta försvårar ytterligare för våra kommuner genom att de regionala medlen minskas och Kristinehamn inte fått den kompensation kom- munen borde ha haft. Genom den beskrivning som jag nu har gjort av det aktuella läget i Kristinehamn, och Värmland i övrigt, har jag visat att Kristinehamn har en sådan situation att åtgärder från statligt håll är nödvändiga. Detta med tanke på den kommunala arbetssituatio- nen, befolkningsminskningen och inte minst andra ekonomiska svårigheter som dessa kommuner har. Det innebär också svårigheter att med egen kraft kunna finansiera satsningar för tillväxt, som t.ex. att vara medfinansiär i olika EU-projekt. Vi önskar att regeringen och näringsutskottet betänker detta i det fortsatta arbetet. Fru talman! Man åsyftar i betänkandet tillväxtav- talen, men glömmer att tillväxtavtal i sin tur kräver att det finns regionala medel att prioritera i kommunerna. Därför bör man betänka att Kristinehamn och de närliggande kommunerna i östra Värmland i det sammanlagda bokslutet hade ett minus på närmare 100 miljoner för år 1999. 0747667590310 N 2010-01-01 00:00:00 181237 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0989/#anf181