2348637 GN0989 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:89 Torsdagen den 30 mars 1999/2000 89 2000-03-30 00:00:00 Utvecklingsprogram för kommuner med anledning av strukturomvandlingar inom För- 392B8129-0217-438A-B1E7-BCF47EAA041B 151 Karl Gustav Abramsson (s) s Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottsmajoritetens förslag och avslag på samtliga reservationer. I programarbetet har det ifrågasatts hur vi skulle jobba. Jag har i de resonemang som har förts med regeringen om omställningsgruppens arbete förstått att man ska lägga väldigt stor vikt vid hur kommu- nerna arbetar med omställningsprogrammen och med inventeringsarbetet. Det har vi tagit fasta på när vi har diskuterat regeringens skrivelse här. Det är alldeles givet att vi i detta arbete måste ta fasta på de naturliga förutsättningar som finns i kommunerna. Vi måste också lita på att man lokalt känner näringslivsstrukturen och nätverken på ett helt annat sätt än vad vi gör i Sveriges riksdag och kanske också t.o.m. i regeringen. Men det är ändå så att rege- ringens och riksdagens medverkan när det gäller stöd till dessa omställningsprogram är väldigt viktiga. Det är också väldigt viktigt att man tar hänsyn till all den personal som är berörd av försvarsnedlägg- ningarna. Det gäller inte bara den militära personalen. Det gäller också den civila personalen. Jag har väldigt stor förståelse för den oro som personalen känner. Det är inte tu tal om den saken. Jag kan också spåra omtanken om dessa människor i alla de motioner som är väckta. Man har uttryckt det på lite olika sätt. Jag känner väldigt stark sympati för att man har motione- rat om detta och ägnat väldigt mycket tid och kraft åt att försöka komma till rätta med de bekymmer som man får vid den stora omstruktureringen av försvaret. Jag tycker ändå - det tycker utskottsmajoriteten också - att frågan som nu hanteras av regeringen hanteras på ett väldigt positivt sätt. Den grupp som har tillsatts - omställningsgruppen - med Lars Jeding i spetsen har stor erfarenhet av liknande uppgifter. Inte minst kan vi se det i det arbete som man gjorde i den s.k. Söderhamnskommittén. Man håller nu på att bygga upp ett kansli inom Regeringskansliet som har till uppgift att vara ett stöd för de utsatta orterna och för de kommuner som detta berör. Man har redan nu anställt 4-5 personer som aktivt jobbar med den här kontaktverksamheten och det här stödet till kommu- nerna. Det finns också, vet jag, i dag utsett kontakt- personer som direkt ska hantera de här frågorna gen- temot kommunerna. Möjligen saknas det någon en- staka person. Sedan har vi hört från talarstolen att både Ola Sundell och Eva Flyborg, och Inger Strömbom också tror jag, är oroade över att det tas andra pengar i an- språk, pengar som finns och som ska användas för andra ändamål, till det här arbetet. Det är riktigt att det är på det sättet. Men vi ska också komma ihåg en annan sak. När vi har diskuterat detta i utskottet har vi pekat på just den omständigheten att man kommer att ta i anspråk pengar som man möjligen skulle ha kunnat använda på annat sätt. Vi har sagt, och det är vi eniga om, att regeringen ska komma tillbaka och redovisa eventu- ella ytterligare behov av förstärkningar när det gäller pengar. Vi har t.o.m. sagt att vi förutsätter att det kanske redan i vårpropositionen kan komma en redo- visning, men även i senare propositioner, alltså att man redovisar eventuellt behov av extra medel. Frågan om utlokalisering av statliga jobb, statlig verksamhet och statliga myndigheter har ägnats ett mycket stort intresse i den diskussion som vi har haft i vårt utskott. Jag vet inte egentligen om det handlar om omsorgen om myndigheterna, omsorgen om någ- ra principer eller omsorgen om dem som ska begåvas med dessa jobb. Jag har svårt att förstå vad det egent- ligen är fråga om. Om man tittar på alla de ärenden som tidigare be- handlats, de diskussioner som tidigare förts i riksda- gen och i berörda utskott när det gäller sådana här utlokaliseringsfrågor, har fokus varit att "tvinga" regeringen att se till att man skulle utlokalisera statli- ga jobb. Här har det snarare blivit fråga om att försö- ka tala om att det absolut inte ska flyttas ut några jobb. Jag tycker att det är en väldigt underlig inställ- ning som man har från bl.a. Moderaternas sida. Det här kommer inte att underlätta omställningsarbetet. Ska man stryka streck över den här möjligheten kommer det att försvåra statens stöd för att hjälpa de drabbade kommunerna och orterna. Sedan till detta med beslutordningen. Det har vi också haft väldigt mycket diskussioner om. Vi för- sökte vinna klarhet genom att skicka frågan till kon- stitutionsutskottet. Vi ville försöka få ytterligare klarlägganden om vad som är riksdagens beslutskom- petens och vad som är regeringens. Vi har fått svar, det har vi. Men jag har i varje fall inte blivit särskilt mycket klokare av detta. Nu är det ju så att den här frågan är behandlad, som jag sade, många gånger tidigare. Man har fastlagt en policy. Vi har sagt från utskottets sida, och jag understryker att vi har varit eniga också om detta, att man kan fortsätta att använda den principen. Det är inget som vi behöver gå ifrån i dag. Jag tror inte, som några vill påstå här, att varje så- dan här fråga ska behandlas av Sveriges riksdag. Då blir det faktiskt inget gjort. Det blir inte effektivt, och det kommer inte att bli bra om vi ska sitta i denna kammare och besluta om varje statligt jobb som ska ut. Det tror jag att alla inser. Ska det komma en sådan fråga till riksdagen så måste det handla om den typ av ärenden som man tar upp här; det tunga, det principi- ellt viktiga. Det har noterats att ÖCB-frågan skulle lyftas in i riksdagen. Det finns inget förslag om omlokalisering av ÖCB. Där får vi vänta och se. Men det är faktiskt också så att om man läser regeringens skrivelse noga står det att man ska återkomma till riksdagen med de förslag som man bedömer skulle behöva underställas riksdagen. Dessutom står det att man fortlöpande kommer att avrapportera det arbete man utför. Jag har faktiskt den tilltron till regeringen att om man anser att en fråga ska behandlas av Sveriges riksdag så kommer man också att redovisa förslag i de avseen- dena. Det är viktigt att omställningsarbetet nu kan be- drivas med kraft och utan ytterligare tidsspillan. Den hantering som framför allt Moderaterna förordar skulle fördröja och försvåra omställningsarbetet. Nu sitter man i omställningsgruppen och väntar på att vi ska fatta det här beslutet för att man ska kunna ef- fektuera det och jobba vidare med det här effektivt och bra. Om jag har förstått saken rätt har det från kom- munernas sida enbart redovisats positiva besked om hur staten, regeringen, jobbar med den här frågan. Klampar vi då in i det här tror jag att det kan bli en försvårande omständighet. Därför tycker jag att vi ska låta omställningsgruppen jobba med detta och från Sveriges riksdags sida ge den det stöd den kan behö- va. Avslutningsvis vill jag också konstatera att en del av de ansträngningar som regeringen har gjort har givit påtagliga resultat. Då vill jag särskilt nämna Sollefteå, där man redan har fattat beslut om ett stöd som innebär att Sollefteå kommun får 300 nya jobb. Dessutom ligger det flera andra sådana här lokalise- ringsbeslut gällande privata arbetstillfällen för avgö- rande. Jag har stor tilltro till, och stor förhoppning om, att regeringen kommer att klara detta. Jag hoppas också som sagt att vi samfällt kan ge regeringen för- troendet att jobba med detta omställningsprogram, utvecklingsprogrammet, och när det behövs också pröva frågor om eventuell omlokalisering av statliga jobb i denna kammare. 0792474127508 N 2010-01-01 00:00:00 181207 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0989/#anf151