2348637 GN0989 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:89 Torsdagen den 30 mars 1999/2000 89 2000-03-30 00:00:00 Utvecklingsprogram för kommuner med anledning av strukturomvandlingar inom För- 8ABB15EF-8BDA-4B12-9521-5C21823159C9 148 OLA SUNDELL (m) m Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till re- servation nr 1 i detta betänkande, Behov av åtgärder i allmänhet. I svallvågorna efter regeringens och Centerns be- slutsamma nedrustning av det svenska försvaret följer nu operation "mildra effekterna" eller "försök till att sopa igen spåren av nedrustningsraseriet". Denna "mildra effekterna"-taktik från regeringen för de orter runtom i landet som drabbas av förbandsdöden kallas för omställningsprogram. Omställningsprogrammet består i huvudsak av gammal god lokaliseringspolitik. Först och främst måste betonas den säkerhetspoli- tiska risk vårt land kommer att utsättas för när nu riksdagen har röstat för regeringens försvarsuppgörel- se med Centern och övriga stödpartier. Den halvering av svenska försvaret som regeringen nu genomför saknar enligt vår uppfattning säkerhetspolitisk grund. Vi moderater motsätter oss nedrustningsförslaget, som vi menar går i otakt med den osäkerhet som har utvecklats i vår omvärld, bl.a. Tjetjenienregionen. Den säkerhetspolitiska analys som regeringen gör av omvärldsläget leder till den största nedrustningen av svenskt försvar i modern tid. Vi moderater gör en annan analys av omvärldsläget, vilket leder till en annan syn på försvarsbeslutet. Med en moderat för- svarspolitik hade grundorganisationen i det svenska försvaret sett annorlunda ut. I konsekvens av detta är det inte meningsfullt att anlägga mer detaljerade synpunkter på regeringens omställningsprogram. Det moderata ställningstagandet till omställningspro- grammet blir då av mer principiell karaktär. Fru talman! För att kompensera för dessa jobb- förluster när försvaret slår igen sina portar på många ställen runtom i landet försöker nu regeringen mildra jobbeffekterna av sitt försvarsbeslut. Det är tänkt att ske genom omställningsprogrammet. Detta sker i huvudsak genom att flytta statlig verksamhet från en ort till en annan ort. Vidare kommer de regionalpoli- tiska medlen att prioriteras för dessa förbandsorter. Den flyttkarusell av statliga myndigheter som nu kommer att starta kommer naturligt att leda till bety- dande konsekvenser för anställda vid myndigheter, avnämare och, som alltid i slutändan, skattebetalarna. Blir det NUTEK, blir det ÖCB eller vilka myndighe- ter blir det som måste bryta upp? Det är ett pedagogiskt problem för regeringen att förklara hur det går till att bevara kompetens och kundrelationer för ett statligt verk när plötsligt ett politiskt beslut fattas om en ny lokaliseringsort. Orsa- ken till flytten är inte någon förändring i myndighets- struktur eller nyttjandegrad. Flytten blir regeringens medel att täppa till hålet som förorsakades av det egna försvarsbeslutet. Funktion, efterfrågan, kompe- tens, servicefunktion och myndighetsuppgift har här underordnad betydelse. Det gäller att se till att försö- ka ersätta en statlig arbetsplats med en annan. Kom- petens inom myndigheten och förmåga att ge god service till våra medborgare får då i regeringens egen analys en helt underordnad betydelse. Men för den som blir arbetslös i Sollefteå, Kiruna eller Ängelholm på grund av försvarsbeslutet borde rimligtvis det bästa alternativet vara att ingen flyttar med när verket eller myndigheten flyttar. Jag kan alltså som arbetslös officer söka den lediga tjänst som då uppstår. Det borde vara logiken, men det innebär också att servicenivån och kompetensen hos den aktuella myndigheten försämras. Om det nu skulle visa sig att all personal flyttar med till den nya orten innebär det att både den som har jobb på den aktuella myndigheten måste flytta, men också den som mister sitt militära jobb måste flytta. Flyttfirmorna jublar, men det var väl inte flyttjobb som omställningsprogrammet skulle skapa. I själva verket blir den här flyttkarusellen inte ens ett nollsummespel. Kostnader, försämrade servicefunk- tioner och jobbiga situationer för alla anställda som kommer att drabbas försämrar regeringens kalkyl betydligt. I den andra delen av omställningsprogrammet lo- vas 1 000 privata jobb till de drabbade orterna. Här inställer sig frågan, om nu regeringen kan lova 1 000 privata jobb till olika delar: Varför får inte andra orter med regionala problem också möjligheten till dessa privata jobb? Stora delar av Sverige, och i synnerhet skogslän, formligen skriker efter jobb och i synnerhet privata jobb. Marknadsförsörjningen är som bekant rekordlåg i dessa delar av Sverige. Vilhelmina, Sveg, Arjeplog, Ånge och många andra orter har inga förband, och de kommer därför att gömmas undan i det här regionalpolitiska jobblot- teriet. Dessa orter trängs medvetet undan från rege- ringens sida för att drabbade förbandsorter ska få förtur till sysselsättningsbidragen, strukturfonderna och andra regionala politiska medel. Arbetstillfällen som normalt alla orter inom det regionalpolitiska stödområdet kan konkurrera om blir nu öronmärkta för drabbade förbandsorter. Det innebär att tillväxtavtal och stolta proklama- tioner om hur viktig regionalpolitiken är kastas över- bord. Svaga regioner, men som inte drabbats av för- bandsnedläggningar, får därmed mindre regionalpoli- tiska medel än man annars normalt skulle ha haft. Det måste rimligtvis leda till att ingångna tillväxtavtal knappast kan hålla. Det leder också till slutsatsen att regeringens nuvarande eventuella strategi för regional tillväxt överges. Regionalpolitiken har därmed för- vandlats till en ad hoc-inrättning, en in blanko-check för regeringen att användas när regeringen tycker att det är befogat. Ingångna tillväxtavtal väger lättare för regeringen än dess eget behov av att täppa till hålen för dess eget försvarsbeslut. Fru talman! Vi moderater har haft en huvudin- vändning mot omställningsprogrammet utöver de rent principiella resonemangen, nämligen att frågor om lokalisering av statlig verksamhet som är av större vikt bör underställas riksdagen. Det var i ursprungs- förslaget inte regeringens avsikt att låta riksdagen avgöra dessa lokalieringsärenden. Men insikten om riktigheten i denna princip blev efter viss långbänk utskottets förslag. Vi moderater tycker att det är bra att även utskottets socialdemokratiska ledamöter vågade gå emot sin egen regering och ansluta sig till en, enligt vår mening, viktig och rimlig princip för lokaliseringsärenden. Vidare tycker vi att det vore välgörande om majo- ritetens representant K G Abramsson kunde uttala en tydlighet i att Överstyrelsen för civil beredskap, ÖCB, inte kommer att bli föremål för utlokalisering. 0599736947819 N 2010-01-01 00:00:00 181204 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0989/#anf148