2348636 GN0988 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:88 Onsdagen den 29 mars 1999/2000 88 2000-03-29 00:00:00 Det nya försvaret B02D7CFF-5981-4E96-8268-D7C2BD4A1FAE 7 ÅKE CARNERÖ (kd) kd Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 21 men står naturligtvis bakom de övriga fem kristdemokratiska reservationerna. Kristdemokraterna konstaterar att även om det för närvarande råder en positiv säkerhetspolitisk utveck- ling för Sverige kvarstår en instabilitet i vår omvärld. Det största hotet mot säkerheten i Nordeuropa sam- manhänger med en svårförutsägbar utveckling i Ryssland. Nu handlar det inte enbart om hot mot Sverige utan lika mycket om Sveriges ansvar för att kunna medverka till en tryggad utveckling av frihet och fred i världen. Sveriges möjligheter att aktivt och i ökad grad bidra till fred och säkerhet genom krishantering i såväl närområdet som längre bort urholkas eftersom basen för att verka med förband utomlands mer än halveras. De föreslagna nedskärningarna leder dess- utom till problem med att bevara en allsidig svensk militär kompetens samt att rekrytera tillräckligt med personal. Omvärldsutvecklingen liksom den säkerhetspoli- tiska bedömningen kräver ett effektivt svenskt total- försvar som kan möta dagens och morgondagens hotbilder. Den säkerhetspolitiska situationen skulle, i samband med allvarliga incidenter och kriser i vårt direkta närområde, kunna leda till att Sverige blir föremål för militära operationer redan på kort sikt. För att inte risktagningen med vår försvarsförmåga ska bli för stor anser Kristdemokraterna att de omfat- tande nedskärningar som i dag debatteras inte kan motiveras utifrån den nuvarande svårförutsägbara säkerhetspolitiska situationen i Europa. Fru talman! Kristdemokraterna deltog i fjolårets försvarsförhandlingar hela tiden eftersom vi ansåg det vara av stort värde att söka en bred försvarspolitisk uppgörelse. Försvarsministern markerade tydligt att regeringen inte tänkte göra upp med Miljöpartiet och Vänstern men såg inte till att få fram ett väl förankrat majoritetsförslag. Argumenten för en bredare och mer långsiktig uppgörelse har enligt min mening växt i styrka sedan propositionen lades fram. De ekonomiska ramar som Socialdemokraterna och Centerpartiet kommit överens om innebär dra- matiska nedskärningar för försvaret. Kristdemokra- terna kan inte medverka till ett sådant beslut i ett läge där konsekvenserna inte kan överblickas. Att omin- rikta försvaret i spåren av två stora nedskärningar ger ringa trovärdighet åt viljan att utforma framtidens försvar. Vi ansåg därför att detta skulle kräva mer resurser än vad regeringen ville. Den framtida grundorganisationen uppskattas i regeringens förslag kosta 1 465 miljoner kronor mer under perioden fram till år 2004, för att därefter lång- siktigt kosta 440 miljoner kronor mer per år. Någon grundläggande redovisning av kostnaderna för den framtida krigs- och grundorganisationen finns det med andra ord inte att ta ställning till. Kommer denna obalans mellan verksamhet och ekonomiska anslag att täckas av utökade anslag, eller kommer det att gå ut över annan verksamhet inom Försvarsmakten? Kristdemokraterna konstaterar att inga besked ges om hur dessa kostnadsökningar ska finansieras. Fru talman! Kristdemokraterna yrkar avslag på regeringens proposition och, som jag redan sagt, bifall till reservation 1. Jag vill anföra följande skäl för vårt ställningstagande. Vi hävdar att försvarets framtida grundorganisa- tion måste medge ökad samträning av operativa för- band och även ge goda förutsättningar för civil- militär samverkan. Försvarsmaktens insats- och an- passningsförmåga vilar på personalens kompetens, och därför är kontinuerlig utbildnings- och övnings- verksamhet nödvändig. Marinstridskrafter bör baseras såväl vid Östersjön som vid västerhavet. För att till- godose behovet av rekrytering, vinterkompetens och förmåga till tillväxt inom armén bör dubbla utbild- ningsplatser för truppslagen finnas. Vi anser inte att det är en ansvarsfull politik att genomföra så stora nedskärningar att den framtida anpassningsförmågan undergrävs, att den allmänna värnplikten urholkas, att möjligheterna till militära samövningar försvåras, att kompetensutvecklingen blir lidande och att Sveriges deltagande i internatio- nella operationer ställs mot det nationella försvarets resurser. Möjligheterna att med bibehållen militär allians- frihet långsiktigt upprätthålla ett tillräckligt nationellt försvar påverkas därmed i alltför omfattande grad, och den starkt reducerade försvarsorganisationen medger ej att Sverige kommer att kunna ha tillräckli- ga resurser till förfogande för att bidra till fred och säkerhet i Europa och dess närhet. Sammantaget innebär Socialdemokraternas och Centerns förslag en icke tillräckligt analyserad säkerhetspolitisk risktag- ning som kommer att påverka Sverige under lång tid framöver. Neddragningen av arméns organisation blir om- fattande, vilket undergräver den tillväxtförmåga som erfordras i händelse av en försämrad säkerhetspolitisk utveckling. Försvarsministern betonar ofta rörlighet och slagkraft. Men går det att anfalla eller förflytta förband för att försvara landet utan tillräckligt med artilleri och luftvärn? Konsekvenserna för Sveriges försvarsförmåga till följd av exempelvis ett närapå utplånat infanteri, artilleri eller de föreslagna ingrep- pen i JAS-systemets uppbyggnad och utbildning är inte klarlagda. Fru talman! Jag vill lämna några synpunkter på grundorganisationsförslaget, som jag anser kan få allvarliga konsekvenser. Många människor har ställt sig frågande till de argument som framförs i förslaget till ny fredsorganisation. Flera exempel har angetts. För det första: F 10 i Ängelholm, Sveriges, ja, kanske Europas, modernaste flygflottilj läggs ned trots sin nyckelroll i pilotutbildning och JAS- omskolning. Regeringen hävdar att dessa faktorer är känsliga för störningar men har inte presenterat ett underlag som visar de fulla konsekvenserna för flyg- vapnet. Under 1998 lämnade över 100 tekniker flyg- vapnet. Vad händer nu med teknikerkompetensen för JAS? Hälften av landets spaningskapacitet finns på F 10. Vilka följder får det för svensk förmåga till flygspaningsuppdrag vid internationella insatser? Varför är man så angelägen om att avveckla F 10? För det andra: Roslagens luftvärnskår i Norrtälje, som har de bästa utbildningsförutsättningarna, läggs ned liksom garnisonerna i Sollefteå och Hässleholm med sina goda förhållanden. I 22 i Kiruna har goda utbildningsbetingelser och en "operativ signaleffekt" men läggs ned. Det är inte konstigt att bl.a. vi leda- möter i försvarsutskottet har försetts med drivor av information. En systemkollaps inom flygvapnet och luftvärnet kan befaras. Socialdemokraterna och Cen- tern är tydligen beredda till detta risktagande. För det tredje: Östersjön är det enda område där Sverige gränsar till områden där säkerhetspolitisk och ekonomisk instabilitet råder. Gotlands roll som mili- täroperativ plattform borde ha säkerställts på ett tyd- ligare sätt än vad propositionen anger. Det handlar bl.a. om att snabbt kunna säkerställa erforderlig marin närvaro vid hotande utvecklingar. Fru talman! Grunden för det militära försvarets utveckling är förmågan till väpnad strid, och i modern krigföring gäller det att kunna uppträda integrerat och samordnat med utnyttjande av mark-, luft- och sjö- stridskrafter. Ominriktningen till ett mer flexibelt försvar som kan möta framtidens hot och risker skul- le, enligt Försvarsberedningen, utvecklas mot en insatsorganisation kompletterad av en stabil kompe- tensorganisation. Våra förslag tar fasta på detta! I propositionen Förändrad omvärld - omdanat försvar angavs att ominriktningen skulle leda till bättre möjligheter till samträning och därför borde utbildningsplatserna samordnas regionalt för att åstadkomma "samövning av krigsförband och funk- tioner". Kristdemokraterna delar därför inte regering- en syn att fördelarna "blir större med ett system med separata utbildningsförband för respektive funktion i förhållande till en integrering med förband" på flera platser. Under 1990-talet har garnisoner byggts upp där samarbetet över truppslagsgränserna inneburit unika miljöer för samträning och övning. Nu rivs detta system ned och konsekvenserna blir kapitalförstöring, försämrade utbildningsmöjligheter och, naturligtvis, nya behov av investeringar. Av ett nytt försvar blev det en återgång till det gamla! Denna rasering är den stora svagheten med Socialdemokraternas och Cen- terns förslag och därmed fullföljs enligt Kristdemo- kraterna ej den av riksdagen tidigare beslutade inrikt- ningen. Personalen är Försvarsmaktens viktigaste resurs, och för att kunna bevara och utveckla kompetens behövs det en bred bas för rekrytering och stimule- rande konkurrens. Man kan undra om personalen får en rimlig chans att möta framtidens krav. Framtidsin- riktad verksamhet förutsätter kreativa kompe- tensmiljöer! Våra utgångspunkter för grundorganisa- tionens utformning är beskrivna i reservation 15. Fru talman! De nationella skyddsstyrkorna ska ha förmåga att vid väpnade angrepp skydda befolkning- en och militär och civil infrastruktur samt stödja de operativa förbanden. Dessa styrkor ska bestå av da- gens territorialförsvar, hemvärnet och vissa andra förband. Vad det är för styrkor vet vi inte ännu. För- svarsutskottet anser att regeringen måste återkomma med underlag. Det är väldigt viktigt att dessa styrkor finns i verkligheten runtom i Sverige med chefer och soldater - alltså inte bara på papperet. Förutom att vara en resurs vid tillväxt har dessa styrkor även med försvarets folkliga förankring att göra. Hemvärnets förstahandsuppgift, att med hög beredskap bevaka och skydda viktiga totalförsvarsobjekt mot militära sabotagestyrkor, måste säkerställas. Fru talman! Vårt land är en halvö i norra Europa med en 274 mil lång kust. Sverige har därför som sjönation en viktig roll att spela i Östersjön och i västerhavet. Detta ställer krav på marin verksamhet i kust- och skärgårdsmiljö och på uthållig marin närva- ro i våra omgivande farvatten för att markera svenska intressen. Därför bör marinens beredskap även i framtiden medge tidiga insatser året runt inte bara i Östersjön utan också i västerhavet. Men Socialdemokraterna och Centern kan bara sträcka sig till att flottan får "möjligheter till tidsbegränsad basering" på västkus- ten. Detta innebär i så fall att när patrullbåtsdivisio- nen i Göteborg utgår kommer enbart flottan på besök då och då. Resultatet blir 12-0 mellan Östersjön och västerhavet vad gäller ytstridsfartyg, och det duger inte! Ur rekryteringssynpunkt och för att undvika den- na påtagliga snedfördelning av den svenska flottans basering längs vår långa kust anser vi kristdemokrater att en begränsad men permanent basering av fartygs- förband bör ske i Göteborg. Det duger inte att väster- havet förlorar sitt enda ytstridsförband mellan Ström- stad och Falsterbo. Marina förband samövar redan i dag inom PFF i stor utsträckning i västerhavet, vilket gör att Göte- borgsbaserade fartygsförband har nära till internatio- nella övningar. Avtalet med Norge i syfte att öka samverkansförmågan med Nato genom samövningar liksom alla örlogsbesök talar också för permanent basering på västkusten. Det är inget orimligt krav att västerhavet med Sveriges andra stad och Nordens största hamn får en bred försvarsbas som kan möta hot riktade mot natio- nellt viktig strategisk infrastruktur. Denna marina snedfördelning måste därför rättas till. Jag yrkar bifall till reservation 21. Fru talman! Trots den osäkerhet som regeringen försatt försvarsindustrin i måste denna få tid för om- ställning och förutsättningar för fortsatt högteknolo- gisk utveckling. Den högteknologiska kompetensen är färskvara som är lättflyktig med svårfångad. För att inte äventyra anpassnings- och tillväxtförmågan bör påbörjade samarbetsporjekt, som motiveras av För- svarsmaktens framtida behov, fullföljas. Därmed bibehålls respekten för den svenska försvarsindutrins förmåga att medverka i viktiga internationella samar- betsprojekt i framtiden. Det är angeläget att fullfölja utvecklingen av ny jaktrobot och precisionsvapen med lång räckvidd, i vilka svensk industri framgångsrikt har lyckats etab- lera samarbete och visat internationell konkurrens- förmåga. Då kan också gjorda och planerade investe- ringar i luftvärnsrobotsystem 23 nyttjas och utvecklas för såväl mark- som sjöstridskrafternas framtida be- hov. I regeringens kommande långsiktiga strategi inom robotområdet är det därför viktigt att bl.a. efter- sträva enhetsvapen med lång räckvidd. Fru talman! Försvarets helikoptrar är kvalificerade resurser i fred, kriser och krig. Övervakning av och kontroll av sjöterritoriet längs hela vår kust samt stöd inom sjukvård och räddningstjänst visar på helikop- terns betydelse även i det fredstida samhället. Skär- gårdsbefolkningen utmed kusten och fartygstrafiken får på så sätt en trygg och säker sjöräddningsfunktion. Försvarsutskottet har nu på initiativ från Kristde- mokraterna beslutat att helikopterenhetens verksam- het på Säve ska fortsätta sin samverkan med marina stridskrafter i västerhavet utan bortre tidsgräns och samtidigt tillgodose samhällets behov av mångsidigt användbara helikoptrar för olika räddningsinsatser. Det nordiska räddningssamarbetet i Skagerrak och Kattegatt med helikopterförband och försvarssamar- betet med Nato i PFF-sammanhang kan nu utvecklas vidare. I reservation 23 framför vi kravet att en helikop- terenhet ska baseras permanent även i Blekinge för samverkan med sjöstridskrafterna i Karlskrona och för att säkra tillgängliga räddningsresurser i södra Östersjön för yttäckande beredskap. Fru talman! Den historielösa människan kan för- ledas att tro att den eviga freden har infunnit sig, men historien lär oss att det som är lätt att rasera tar lång tid att återuppbygga. Ingen av oss vill ha ett större försvar än vi behöver, och i förändringsarbetet är det därför viktigt att på bästa sätt tillvarata kompetens och säkerställa behovet av framtida rekrytering. Mycket arbete kommer nu att krävas för att upprätt- hålla försvarsviljan. Kristdemokraterna anser att vi ska ha ett militärt försvar som har kapacitet att försvara vårt territorium. Det sätt på vilket Socialdemokraterna och Centern med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet nu kraf- tigt minskar den svenska försvarsförmågan kan med- föra sämre möjligheter att bestämma över vårt territo- rium i händelse av konflikter. Dagens försvarspolitik ger oss morgondagens säkerhet. Vår nationella för- säkrinspremie får nu en stor och kostnadskrävande självrisk. Kristdemokraterna yrkar alltså avslag på proposi- tionen. Vår ekonomiska ram hade medgett en stabila- re utformning av grundorganisationen, och vid riks- dagens omröstning kommer vi att avstå när det gäller enskilda förband. Nu får Socialdemokraterna och Centern ta ansvar för "Det nya försvaret". 079223680900 N 2010-01-01 00:00:00 180846 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0988/#anf7