<anforande>
<dok_hangar_id>2348636</dok_hangar_id>
<dok_id>GN0988</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:88 Onsdagen den 29 mars</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>88</dok_nummer>
<dok_datum>2000-03-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Det nya försvaret </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>CFC14E6C-1F0C-4E44-A50C-8EE38929EA07</anforande_id>
<anforande_nummer>44</anforande_nummer>
<talare>Försvarsminister Björn von Sydow (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag är glad att dagens debatt också
kommer ut till en stor publik genom TV-
utsändningen. Dagens debatt kring det förslag som
regeringen och Centerpartiet står bakom är grunden
till en stor försvarsreform, som kommer att ge oss ett
relevant, riktigt inriktat modernt försvar. Försvarets
uppgift är att skydda vårt land mot de väpnade hot
som kan uppstå i framtiden.
Nato och Warszawapakten står inte längre mot
varandra i vårt lands omedelbara grannskap. Wars-
zawapakten finns inte. Polen är med i Nato. En och
en halv miljon soldater har skickats hem. Tusentals
kärnvapen har dragits tillbaka, men Sveriges grann-
skap är ännu ett riskområde. Kombinationen av kvar-
dröjande rustningar och politisk instabilitet gör det
nödvändigt att ha ett försvar som kan skydda oss mot
hot, mot väpnade angrepp och mot krig.
Även om risken för storkrig mellan Europas na-
tioner sjunker undan vågar vi inte säga att freden är
säkrad för alltid. Balkankriget har utkämpats under de
tio år som stora delar av Europa har gjort stora fram-
steg mot en europeisk integration och ökad välfärd. I
det europeiska Rysslands utkant - norra Kaukasus -
har den ryska statsledningen bekämpat separatism på
ett sätt som lagt städerna i ruiner och drivit större
delen av civilbefolkningen på flykt.
Vi hoppas att Rysslands nyvalde president Putin
ska kunna ge det ryska folket en välförtjänt stabilitet
och ökad välfärd på demokratisk grund. Men spåren
från Tjetjenien förskräcker.
De ryska väpnade styrkornas operativa förmåga
har sjunkit kontinuerligt sedan Sovjetunionens sön-
derfall. I dag saknar den ryska krigsmakten förmåga
att genomföra större offensiva operationer utanför
landets gränser. Ryssland är inte Sovjetunionen, och
förutsättningarna för att återskapa den typen av
statsmakt och den typen av stridskrafter förefaller inte
vara möjliga på kort eller medellång sikt.
Nej, vi vågar ännu inte säga att freden vunnits för
gott i Europa. Vi måste hålla vakt ytterligare några
generationer innan - förhoppningsvis - våra efterträ-
dare i politiken och samhällslivet kan konstatera att
integrationsprojektet har lyckats, att det har omslutit
alla Europas stater och gjort krig mellan våra länder
otänkbara.
Men vi är inte där ännu. Vårt land måste skyddas
mot risken för att väpnade angrepp, dvs. krig, skulle
kunna drabba oss. Med begränsade krig menar jag
främst angrepp genom luften som, om de riktades
mot våra stora befolkningscentrum, skulle innebära
stor förödelse för vårt land och vårt folk. Den typen
av vapen finns i vårt nära grannskap och skulle i en
förändrad politisk situation och i förlängningen av en
kris och konflikt kunna sättas in mot oss.
Mot sådana begränsade krig måste vårt försvar ha
en beredskap redan i dag. Det är därför vi bygger om
försvaret. Mot den förändrade hotbilden behöver vi
rörliga förband med bästa möjliga utrustning och
vältränade soldater som behärskar den moderna tek-
niken. Förbättrade ledningssystem baserade på mo-
dern informationsteknik är en annan förutsättning för
att man ska kunna förutse hoten, överblicka stridsfäl-
tet och utöva effektiv ledning. Inom Regeringskansli-
et måste vi utveckla förmågan att bedöma situationen
rätt och fatta de rätta besluten. Förmåga till flexibili-
tet och anpassning till förändrade omständigheter är
av grundläggande betydelse för det nya försvaret.
De egenskaper och förmågor som jag har beskrivit
är också det som vi behöver för att delta i europeisk
krishantering.
Det internationella läget utvecklas i dag med en
dynamik som inte fanns tidigare. Sverige har till-
sammans med Finland drivit kravet att det i EU:s
grundlag ska framgå att krishantering är en av de
viktigaste uppgifterna för EU. Att vi vann gehör för
detta i Amsterdamfördraget är början till något nytt.
Slutsatserna från de senaste toppmötena är viktiga
steg. Humanitära insatser, räddningsverksamhet,
fredsbevarande verksamhet, fredsframtvingande åt-
gärder militärt och civilt är i dag uttalade uppgifter
för EU. Därmed kan vi också fullt ut och i enlighet
med FN-stadgan stödja säkerhetsrådets roll för fred
och säkerhet.
På det senaste toppmötet i Helsingfors beslutades
om att gemensamma konkreta mål ska ställas upp för
vilken typ av resurser Europas länder behöver för att
effektivt kunna genomföra dessa uppgifter. Regering-
ens proposition skapar förutsättningar för att Sverige
på ett aktivt sätt ska kunna bidra till denna utveckling.
Vi utformar nu vårt försvar så att vi med stor bredd
kan delta i det europeiska samarbetet och bidra till
gemensam säkerhetsfrämjande verksamhet och kris-
hantering.
Jag är övertygad om att konfliktförebyggande och
gemensam internationell krishantering kan vara det
offensiva sättet att möta de säkerhetspolitiska hoten i
dagens Europa.
Fru talman! När regeringen överlämnade proposi-
tionen Det nya försvaret till riksdagen begärde Mode-
raterna en bordläggningsdebatt. Det var något som
jag bejakade eftersom jag tycker att det är viktigt att
den försvarsreform vi nu genomför debatteras i sam-
hället och i riksdagen. I samband med debatten fram-
förde Moderaterna sin kritik mot propositionens in-
riktning och regeringens ambition inom försvarsom-
rådet. Vid det tillfället fanns endast regeringens och
Centerpartiets förslag att debattera utifrån. När vi i
dag debatterar finns alla partiers förslag på hur för-
svaret bör förändras eller inte förändras här.
Det samlade intrycket av partimotioner och ut-
skottsbehandling är att regeringen har ett brett stöd
för sin politik och att det framför allt är Moderaterna
men även Miljöpartiet som avviker. Mot denna bak-
grund är det inte så konstigt att Moderaterna begärde
en bordläggningsdebatt. I dag ska man redovisa sitt
alternativ - ett alternativ som innebär ett bevarande
av det gamla invasionsförsvaret, ett avståndstagande
från Försvarsmaktens framtida målbilder och en fi-
nansiering av de internationella uppgifterna över
biståndet.
Miljöpartiet är alltså det andra partiet som också
redovisar en stor avvikelse från den nu liggande pro-
positionen. Att Miljöpartiet är ett parti som är emot
allt vad militärt försvar innebär vet vi alla. Man har
alltid redovisat denna uppfattning klart och tydligt,
vilket är hedrande. Men det har samtidigt inneburit att
Miljöpartiet diskvalificerat sig från möjligheten att
delta i utformningen av det framtida försvaret.
Trots denna inställning har Miljöpartiet det se-
naste halvåret agerat som förbandsräddare. Man har
lovat förändringar i den av regeringen och Försvar-
smakten föreslagna grundorganisationen. Genom att
på detta sätt spela på människors känslor har Miljö-
partiet använt det svåra avvecklingsarbetet för att
vinna poänger, utan att i sak bejaka den verksamhet
som dessa människor med stolthet arbetar med. Det
enda parti som till slut lockades med i detta spel var
Moderaterna, och det är på något sätt symtomatiskt
för denna process.
Fru talman! Den socialdemokratiska regeringen
har tillsammans med Centerpartiet och i nära dialog
med Försvarsmakten utarbetat ett förslag till ny in-
riktning för det militära försvaret. Det är en svår och
genomgripande process, som är nödvändig för att
Sveriges försvar ska vara relevant, modernt och an-
passat till dagens förändrade krav samt ha en inbyggd
anpassningsförmåga att följa utvecklingen i framti-
den.
De största förändringarna sker i armén. Den
gamla mobiliseringsarmén avvecklas nästan helt. Vi
organiserar sex brigadledningar med förmåga att leda
insatsförsvarets markstridsbataljoner. Brigaderna
kommer att utformas beroende på vilka uppgifter som
ska lösas, och under brigaderna organiseras ett stort
antal bataljoner.
Omsättningstakten av värnpliktiga kommer att va-
ra stor i dessa moderna förband. Huvuddelen av dem
som genomför sin värnplikt kommer att vara organi-
serade i insatsförsvaret endast ungefär fem år, vilket
är en halvering jämfört med i dag. Med arméns in-
satsförband skapar vi en förmåga att möta väpnade
angrepp, samtidigt som vi skapar förutsättningar för
att genomföra internationella insatser.
Hoten från luften kommer att vara ett av de mest
troliga hoten för att tvinga Sverige till politiska efter-
gifter inom överblickbar framtid. För att möta detta
hot kommer vi i första hand att satsa på flyget och
Europas modernaste stridsflygsystem, Gripen. Med
de 204 beställda flygplanen kommer Sverige under
lång tid att förfoga över ett mycket slagkraftigt flyg-
vapen. Tillsammans med det nyligen levererade ra-
darspaningssystemet Erieye har vi förmåga att upp-
täcka och bekämpa fientliga intrång i hela vårt luftter-
ritorium.
Marinen organiseras i två ytstridsflottiljer med
tolv moderna ytstridsfartyg och en ubåtsflottilj med
fem ubåtar. Därmed skapas förmåga till uthållig ma-
rin närvaro i våra farvatten i samband med kriser och
konflikter. Kustartilleriet organiserar en amfibiebri-
gad med tre mycket kapabla amfibiebataljoner. Vi
organiserar även två helikopterbataljoner.
Det innebär att ett stort antal nya förbandssystem
byggs upp. Det handlar om NBC-insatsstyrkor och
IT-förband för att möta den typen av krigföring samt
en luftburen bataljon som med helikoptrar eller lik-
nande snabbt ska kunna vara på plats i ett krisområde.
Denna mycket kapabla organisation kompletteras
med förband i de nationella skyddsstyrkorna. Den
moderna Försvarsmakten kommer att utveckla nya
ledningssystem anpassade för dagens och morgonda-
gens krav.
Framtidens försvar kommer att präglas av flexibi-
litet, förmåga till anpassning, hög teknisk nivå och
kompetent personal. Grundorganisationen har en
viktig roll i anpassningsdoktrinen. Genom att vi har
moderna förband, som vi övar med moderna vapen-
system, ökar kompetensen och vår förmåga att möta
framtidens hot. Vi har prioriterat övning i stället för
kaserner, moderna vapensystem i stället för gammal
utrustning, förband med både internationell och na-
tionell förmåga före förband med endast nationell
inriktning.
Fru talman! Propositionen och morgondagens be-
slut är viktiga för försvaret. De sätter ramarna och
anger inriktningen, men reformarbetet fortsätter i alla
delar. Frågor som rör det civila försvaret, materiel-
och personalförsörjningen samt de frivilliga försvar-
sorganisationernas framtid och plikten är centrala
frågor inför nästa proposition. Genom arbetet i För-
svarsberedningen finns en möjlighet till konstruktiva
samtal om framtiden, och det är min förhoppning att
uppnå en bred dialog i detta forum.
Vissa bedömare hävdar att det är ett för litet för-
svar, att vi inte kan försvara oss mot angrepp och att
vissa delar av vårt land skulle lämnas oförsvarade.
Detta är helt felaktigt. Den försvarsproposition som
regeringen nu med stöd av Centerpartiet lägger fram
för riksdagen innebär ett toppmodernt försvar med en
förmåga att avskräcka från väpnad aggression i dag
och med en flexibilitet att möta en framtida förändrad
hotbild.
Fru talman! Jag ber att få tacka försvarsutskottet
för det arbete som utskottet har gjort, och regeringen
kommer självfallet att följa de hemställningar som
utskottet redovisar till regeringen.
</anforandetext>
<intressent_id>0787533297400</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>180883</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0988/#anf44</protokoll_url_www>
</anforande>
