2348636 GN0988 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:88 Onsdagen den 29 mars 1999/2000 88 2000-03-29 00:00:00 Det nya försvaret CFC14E6C-1F0C-4E44-A50C-8EE38929EA07 44 Försvarsminister Björn von Sydow (s) s Fru talman! Jag är glad att dagens debatt också kommer ut till en stor publik genom TV- utsändningen. Dagens debatt kring det förslag som regeringen och Centerpartiet står bakom är grunden till en stor försvarsreform, som kommer att ge oss ett relevant, riktigt inriktat modernt försvar. Försvarets uppgift är att skydda vårt land mot de väpnade hot som kan uppstå i framtiden. Nato och Warszawapakten står inte längre mot varandra i vårt lands omedelbara grannskap. Wars- zawapakten finns inte. Polen är med i Nato. En och en halv miljon soldater har skickats hem. Tusentals kärnvapen har dragits tillbaka, men Sveriges grann- skap är ännu ett riskområde. Kombinationen av kvar- dröjande rustningar och politisk instabilitet gör det nödvändigt att ha ett försvar som kan skydda oss mot hot, mot väpnade angrepp och mot krig. Även om risken för storkrig mellan Europas na- tioner sjunker undan vågar vi inte säga att freden är säkrad för alltid. Balkankriget har utkämpats under de tio år som stora delar av Europa har gjort stora fram- steg mot en europeisk integration och ökad välfärd. I det europeiska Rysslands utkant - norra Kaukasus - har den ryska statsledningen bekämpat separatism på ett sätt som lagt städerna i ruiner och drivit större delen av civilbefolkningen på flykt. Vi hoppas att Rysslands nyvalde president Putin ska kunna ge det ryska folket en välförtjänt stabilitet och ökad välfärd på demokratisk grund. Men spåren från Tjetjenien förskräcker. De ryska väpnade styrkornas operativa förmåga har sjunkit kontinuerligt sedan Sovjetunionens sön- derfall. I dag saknar den ryska krigsmakten förmåga att genomföra större offensiva operationer utanför landets gränser. Ryssland är inte Sovjetunionen, och förutsättningarna för att återskapa den typen av statsmakt och den typen av stridskrafter förefaller inte vara möjliga på kort eller medellång sikt. Nej, vi vågar ännu inte säga att freden vunnits för gott i Europa. Vi måste hålla vakt ytterligare några generationer innan - förhoppningsvis - våra efterträ- dare i politiken och samhällslivet kan konstatera att integrationsprojektet har lyckats, att det har omslutit alla Europas stater och gjort krig mellan våra länder otänkbara. Men vi är inte där ännu. Vårt land måste skyddas mot risken för att väpnade angrepp, dvs. krig, skulle kunna drabba oss. Med begränsade krig menar jag främst angrepp genom luften som, om de riktades mot våra stora befolkningscentrum, skulle innebära stor förödelse för vårt land och vårt folk. Den typen av vapen finns i vårt nära grannskap och skulle i en förändrad politisk situation och i förlängningen av en kris och konflikt kunna sättas in mot oss. Mot sådana begränsade krig måste vårt försvar ha en beredskap redan i dag. Det är därför vi bygger om försvaret. Mot den förändrade hotbilden behöver vi rörliga förband med bästa möjliga utrustning och vältränade soldater som behärskar den moderna tek- niken. Förbättrade ledningssystem baserade på mo- dern informationsteknik är en annan förutsättning för att man ska kunna förutse hoten, överblicka stridsfäl- tet och utöva effektiv ledning. Inom Regeringskansli- et måste vi utveckla förmågan att bedöma situationen rätt och fatta de rätta besluten. Förmåga till flexibili- tet och anpassning till förändrade omständigheter är av grundläggande betydelse för det nya försvaret. De egenskaper och förmågor som jag har beskrivit är också det som vi behöver för att delta i europeisk krishantering. Det internationella läget utvecklas i dag med en dynamik som inte fanns tidigare. Sverige har till- sammans med Finland drivit kravet att det i EU:s grundlag ska framgå att krishantering är en av de viktigaste uppgifterna för EU. Att vi vann gehör för detta i Amsterdamfördraget är början till något nytt. Slutsatserna från de senaste toppmötena är viktiga steg. Humanitära insatser, räddningsverksamhet, fredsbevarande verksamhet, fredsframtvingande åt- gärder militärt och civilt är i dag uttalade uppgifter för EU. Därmed kan vi också fullt ut och i enlighet med FN-stadgan stödja säkerhetsrådets roll för fred och säkerhet. På det senaste toppmötet i Helsingfors beslutades om att gemensamma konkreta mål ska ställas upp för vilken typ av resurser Europas länder behöver för att effektivt kunna genomföra dessa uppgifter. Regering- ens proposition skapar förutsättningar för att Sverige på ett aktivt sätt ska kunna bidra till denna utveckling. Vi utformar nu vårt försvar så att vi med stor bredd kan delta i det europeiska samarbetet och bidra till gemensam säkerhetsfrämjande verksamhet och kris- hantering. Jag är övertygad om att konfliktförebyggande och gemensam internationell krishantering kan vara det offensiva sättet att möta de säkerhetspolitiska hoten i dagens Europa. Fru talman! När regeringen överlämnade proposi- tionen Det nya försvaret till riksdagen begärde Mode- raterna en bordläggningsdebatt. Det var något som jag bejakade eftersom jag tycker att det är viktigt att den försvarsreform vi nu genomför debatteras i sam- hället och i riksdagen. I samband med debatten fram- förde Moderaterna sin kritik mot propositionens in- riktning och regeringens ambition inom försvarsom- rådet. Vid det tillfället fanns endast regeringens och Centerpartiets förslag att debattera utifrån. När vi i dag debatterar finns alla partiers förslag på hur för- svaret bör förändras eller inte förändras här. Det samlade intrycket av partimotioner och ut- skottsbehandling är att regeringen har ett brett stöd för sin politik och att det framför allt är Moderaterna men även Miljöpartiet som avviker. Mot denna bak- grund är det inte så konstigt att Moderaterna begärde en bordläggningsdebatt. I dag ska man redovisa sitt alternativ - ett alternativ som innebär ett bevarande av det gamla invasionsförsvaret, ett avståndstagande från Försvarsmaktens framtida målbilder och en fi- nansiering av de internationella uppgifterna över biståndet. Miljöpartiet är alltså det andra partiet som också redovisar en stor avvikelse från den nu liggande pro- positionen. Att Miljöpartiet är ett parti som är emot allt vad militärt försvar innebär vet vi alla. Man har alltid redovisat denna uppfattning klart och tydligt, vilket är hedrande. Men det har samtidigt inneburit att Miljöpartiet diskvalificerat sig från möjligheten att delta i utformningen av det framtida försvaret. Trots denna inställning har Miljöpartiet det se- naste halvåret agerat som förbandsräddare. Man har lovat förändringar i den av regeringen och Försvar- smakten föreslagna grundorganisationen. Genom att på detta sätt spela på människors känslor har Miljö- partiet använt det svåra avvecklingsarbetet för att vinna poänger, utan att i sak bejaka den verksamhet som dessa människor med stolthet arbetar med. Det enda parti som till slut lockades med i detta spel var Moderaterna, och det är på något sätt symtomatiskt för denna process. Fru talman! Den socialdemokratiska regeringen har tillsammans med Centerpartiet och i nära dialog med Försvarsmakten utarbetat ett förslag till ny in- riktning för det militära försvaret. Det är en svår och genomgripande process, som är nödvändig för att Sveriges försvar ska vara relevant, modernt och an- passat till dagens förändrade krav samt ha en inbyggd anpassningsförmåga att följa utvecklingen i framti- den. De största förändringarna sker i armén. Den gamla mobiliseringsarmén avvecklas nästan helt. Vi organiserar sex brigadledningar med förmåga att leda insatsförsvarets markstridsbataljoner. Brigaderna kommer att utformas beroende på vilka uppgifter som ska lösas, och under brigaderna organiseras ett stort antal bataljoner. Omsättningstakten av värnpliktiga kommer att va- ra stor i dessa moderna förband. Huvuddelen av dem som genomför sin värnplikt kommer att vara organi- serade i insatsförsvaret endast ungefär fem år, vilket är en halvering jämfört med i dag. Med arméns in- satsförband skapar vi en förmåga att möta väpnade angrepp, samtidigt som vi skapar förutsättningar för att genomföra internationella insatser. Hoten från luften kommer att vara ett av de mest troliga hoten för att tvinga Sverige till politiska efter- gifter inom överblickbar framtid. För att möta detta hot kommer vi i första hand att satsa på flyget och Europas modernaste stridsflygsystem, Gripen. Med de 204 beställda flygplanen kommer Sverige under lång tid att förfoga över ett mycket slagkraftigt flyg- vapen. Tillsammans med det nyligen levererade ra- darspaningssystemet Erieye har vi förmåga att upp- täcka och bekämpa fientliga intrång i hela vårt luftter- ritorium. Marinen organiseras i två ytstridsflottiljer med tolv moderna ytstridsfartyg och en ubåtsflottilj med fem ubåtar. Därmed skapas förmåga till uthållig ma- rin närvaro i våra farvatten i samband med kriser och konflikter. Kustartilleriet organiserar en amfibiebri- gad med tre mycket kapabla amfibiebataljoner. Vi organiserar även två helikopterbataljoner. Det innebär att ett stort antal nya förbandssystem byggs upp. Det handlar om NBC-insatsstyrkor och IT-förband för att möta den typen av krigföring samt en luftburen bataljon som med helikoptrar eller lik- nande snabbt ska kunna vara på plats i ett krisområde. Denna mycket kapabla organisation kompletteras med förband i de nationella skyddsstyrkorna. Den moderna Försvarsmakten kommer att utveckla nya ledningssystem anpassade för dagens och morgonda- gens krav. Framtidens försvar kommer att präglas av flexibi- litet, förmåga till anpassning, hög teknisk nivå och kompetent personal. Grundorganisationen har en viktig roll i anpassningsdoktrinen. Genom att vi har moderna förband, som vi övar med moderna vapen- system, ökar kompetensen och vår förmåga att möta framtidens hot. Vi har prioriterat övning i stället för kaserner, moderna vapensystem i stället för gammal utrustning, förband med både internationell och na- tionell förmåga före förband med endast nationell inriktning. Fru talman! Propositionen och morgondagens be- slut är viktiga för försvaret. De sätter ramarna och anger inriktningen, men reformarbetet fortsätter i alla delar. Frågor som rör det civila försvaret, materiel- och personalförsörjningen samt de frivilliga försvar- sorganisationernas framtid och plikten är centrala frågor inför nästa proposition. Genom arbetet i För- svarsberedningen finns en möjlighet till konstruktiva samtal om framtiden, och det är min förhoppning att uppnå en bred dialog i detta forum. Vissa bedömare hävdar att det är ett för litet för- svar, att vi inte kan försvara oss mot angrepp och att vissa delar av vårt land skulle lämnas oförsvarade. Detta är helt felaktigt. Den försvarsproposition som regeringen nu med stöd av Centerpartiet lägger fram för riksdagen innebär ett toppmodernt försvar med en förmåga att avskräcka från väpnad aggression i dag och med en flexibilitet att möta en framtida förändrad hotbild. Fru talman! Jag ber att få tacka försvarsutskottet för det arbete som utskottet har gjort, och regeringen kommer självfallet att följa de hemställningar som utskottet redovisar till regeringen. 0787533297400 N 2010-01-01 00:00:00 180883 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0988/#anf44