<anforande>
<dok_hangar_id>2348636</dok_hangar_id>
<dok_id>GN0988</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:88 Onsdagen den 29 mars</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>88</dok_nummer>
<dok_datum>2000-03-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Det nya försvaret </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>13377ED1-E121-43EE-8B93-277952176118</anforande_id>
<anforande_nummer>32</anforande_nummer>
<talare>ÅKE CARNERÖ (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Erik Arthur Egervärn tar upp vad
historien har lärt oss och citerar det jag sade tidigare.
Ja, historien kan naturligtvis lära oss väldigt mycket.
Självfallet ska vi ominrikta, men inte till gårdagens
krig, utan till morgondagens hotbilder. Det är vi helt
överens om och det har kristdemokraterna ställt upp
på.
Vi kan alltså inte utbilda för gårdagens försvar.
Det måste vi vara överens om. Men att förnya försva-
ret innebär att vi ändå måste ha en bred kompetens-
bas. I Försvarsberedningen var vi överens om att en
insatsorganisation skulle åtföljas av en kompetensor-
ganisation. Var finns den nu, när det hela tiden i för-
arbetena har pratats om integrerad verksamhet? Var-
för bidrar Centern till att försämra en lärande organi-
sation genom att lokalisera många förband var för sig,
utan möjlighet att ha de här livskraftiga garnisonerna?
Det var precis detta som lades fast av riksdagen i maj
förra året.
</anforandetext>
<intressent_id>079223680900</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>180871</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0988/#anf32</protokoll_url_www>
</anforande>
