2348636 GN0988 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:88 Onsdagen den 29 mars 1999/2000 88 2000-03-29 00:00:00 Det nya försvaret 7D0F8CD9-4798-4605-99E3-25B87E479B7B 18 TONE TINGSGÅRD (s) s Fru talman! Försvarsutskottets betänkande nr 2, Det nya försvaret, är omfattande inte bara till antalet sidor utan framför allt till sitt sakinnehåll. Det berör många människor - anställda, värnpliktiga, de verk- samma inom frivilligorganisationerna, hela det civila försvaret och försvarsindustrin. Tiden från det att propositionen presenterades och fram till nu har säkert inneburit tung ovisshet och en svår omställning för många, mest naturligtvis för dem som måste lämna sina jobb i Försvarsmakten. Samti- digt är det min övertygelse att det beslut som riksda- gen kommer att fatta är bra för försvaret och för dem som ska fortsätta att jobba där och att vi egentligen inte har råd att vänta en dag längre. Ett försvarsbeslut består av många olika steg och avvägningar, och det kan enkelt uttryckas så här: Hur ser vårt lands säkerhetspolitiska situation ut? Vad ska vi ha försvaret till? Vilken sorts personal och materiel behövs för det? Hur mycket får det kosta? Hur stor behöver utbildningsorganisationen vara för att klara uppgifterna? Och slutligen: Var i landet ska de olika militära förbanden ligga? Hittills har den grundläggande utgångspunkten för vårt försvar varit hotet om en invasion från Ryssland - kanske är det riktigare att säga Sovjetunionen. Tio år efter kalla krigets slut är en invasion av Sverige inte trolig inom överskådlig tid och kan inte vara styrande som förr för försvarets uppbyggnad. I dag är det också andra hot som omger oss. De kan benämnas terrorism, utpressning, ekonomisk brottslighet och informationskrigföring. Samtidigt finns det mycket av oro och instabilitet i omvärlden. Det pågår krig inte så långt från våra gränser. Vi ska kunna försvara oss mot angrepp och ingripa mot kränkningar av vårt territorium, och det är viktigt för Sveriges säkerhet att vi har stor beredskap att med- verka internationellt för att avvärja och dämpa kriser. Vi måste bli ännu bättre på att ta in, bearbeta och analysera information om vad som händer och som därmed hotar oss i vår omvärld. Om detta komplicerade läge råder det egentligen stor samstämmighet, och det gör det följaktligen kring försvarets huvuduppgifter, som är dessa fyra: försvara mot väpnat angrepp, hävda svensk territoriell integritet, bidra till fred och säkerhet i omvärlden och stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred. För att klara detta behövs det ett allsidigt försvar med stor kompetens hos personalen och mycket flexibilitet i organisationen. Ett förslag från Försvarsmakten den 19 maj ligger till grund för det beslut som riksdagen nu inbjuds att fatta. Det innebär att anpassa den organisation som finns i dag till behoven i morgon. Det innebär att försvaret snabbt ska kunna formera de insatser som behövs i olika situationer, såväl i Sverige som inter- nationellt. Det handlar om helt nya förband inom Försvarsmakten, bl.a. IT-säkerhetsförband, insats- styrka mot kemiska, biologiska och nukleära vapen och en luftburen bataljon. Att det finns behov av omstrukturering råder det också stor enighet om. Jag vill stanna upp en liten stund vid begreppet anpassning. Det är ett särskilt begrepp i försvarssam- manhang. Man skulle kunna tro att det betyder vad det säger, ungefär detsamma som flexibilitet. Efter många diskussioner i utskottet trodde jag att vi hade kommit fram till att det borde kunna betyda anpass- ning uppåt och nedåt, dvs. upprustning eller nedrust- ning i förhållande till omvärldsförändringarna, men när jag läser reservation nr 7 av moderaterna och kristdemokraterna förstår jag att vi är tillbaka vid en gammal definition, att anpassning är lika med upp- rustning. Det är inte den enda punkten där reservan- terna tar ett steg tillbaka. Riksdagens revisorer har i en rapport från våren 1999 granskat just anpassning och lämnat en del kritiska synpunkter på hur man använder och redovi- sar begreppet. Utskottet avvisar flera av de förslag som revisorerna för fram med hänvisning till att kon- trollstationspropositionen, som lades fram en vecka efter revisorernas rapport samma vår, gör en grundlig genomgång av hur man ser på anpassning och hur man ska redogöra för den. Den genomgången ställer utskottet sig bakom, och den ger svar på revisorernas propåer. Hur mycket ska försvaret kosta? Det finns ca 40 miljarder kronor om året i den ekonomiska ramen för försvarsändamål fördelat ungefär hälften-hälften mellan personal och materiel. Överenskommelsen mellan Socialdemokraterna och Centern innebär en minskning av den ramen med 10 % från år 2002. Det är 4 miljarder. Moderaterna ensamma vill satsa hela 5 miljarder mer än regeringen, huvudparten på materiel, Kristdemokraterna 1 miljard mer och övriga partier har samma uppfattning som Socialdemokraterna och Centern om de ekonomiska ramarna. De moderata 5 miljarderna är en inte oväntad pri- oritering. De säger tillsammans med sakinnehållet i reservationerna att moderaterna är fast i kalla krigets tänkande och inte klarar eller vågar ta till sig att Sve- riges säkerhetspolitiska situation är annorlunda. Vi ser hellre, när säkerhetssituationen tillåter det, en avvägning mot andra viktiga samhällsfunktioner och menar att det är rimligt att det går 8 nya miljarder till vården, som är vad s-c-överenskommelsen ger de närmaste åren. Så till grundorganisationen och utbildningsorgani- sationen. Hit hör frågan om hur många värnpliktiga och anställda som behövs liksom arbetsförhållanden för anställda i försvaret. Frivilliga i försvarsorganisa- tionen, hemvärnet och civila försvaret påverkas av hur grundorganisationen utformas. Utskottet välkom- nar regeringens ambition att ta in fler värnpliktiga än vad som var utgångsbudet från Försvarsmakten. Av de många olika delarna i försvarsbeslutet är detta det som tilldrar sig det stora intresset. Vilka förband ska ligga var? Därför har naturligtvis både regeringen och partierna ett stort ansvar för att kom- ma fram till samlade och samlande lösningar. Erfa- renheterna från försvarsbeslutet 1996/97 har lett till att man denna gång har arbetat på ett annorlunda sätt. Proceduren har varit snabbare, och Försvarsmakten har arbetat i nära samarbete med Försvarsdeparte- mentet för att ta fram förslaget till grundorganisation. Detta tillvägagångssätt har naturligtvis inte heller undgått kritik. Man har menat att det har gått för fort och att andra hänsyn än de rent militära har spelat en roll. Ett år är för fort, och två år är alldeles för lång- samt. Vi får försöka att hitta någon medelväg nästa gång. Sedan undrar jag ibland vad "rent militära hän- syn" egentligen betyder. Är det ett synsätt som helt bortser från ekonomi, geografi, miljö och andra förut- sättningar? Propositionen redovisar regeringens riktlinjer, som är försvarspolitiska, ekonomiska, regionalpoli- tiska och miljöpolitiska. Den redovisar utförligt vilka avvägningar som har gjorts. Ingen har väntat sig att alla ska vara överens med regeringen om bedömning- arna. Därför tycker jag att det är viktigt att i den här debatten framhålla att ÖB som den främste företräda- ren för Försvarsmakten är överens och står bakom den presenterade helhetslösningen för grundorganisa- tionen. På frågan: Vilka förband och var? finns det annars lika många svar som det finns riksdagsledamöter. Det finns inget bra recept på hur man på bästa sätt ska väga samman detta. Det är en svår procedur att kom- ma fram till ett samlat grundorganisationsförslag. Den är så svår att på frågan: Finns det motförslag? har detta betänkande ingenting att ge. Inget parti redovisar ett samlat motförslag. Det finns kritik mot regeringsförslaget, men det finns inte alternativ. Försvarsutskottets beslut tisdagen den 14 mars in- nebär två förändringar i förhållande till det förslag som regeringen presenterade i propositionen när det gäller grundorganisationen. Förändringarna berör flygstridskrafterna och innebär för det första att Vig- gendivisionerna vid F 16 läggs ned ett år tidigare än vad regeringen föreslagit. För det andra föreslås att flygutbildningen vid F 10 inte flyttas till F 16. Detta beslut hade stöd av Socialdemokraterna, Centern och Vänsterpartiet. Vid utskottets näst sista sammanträde i detta ären- de formerades en majoritet av Moderaterna, Kristde- mokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet för att utskottet inte skulle fatta något beslut alls om flyget. Förslaget var att bevara F 10, vilket dessa partier kunde enas om, och att i övrigt lyfta ut hela frågan om flygstridskrafterna ur beslutet, eftersom man inte kunde eller ville enas om vad som skulle ske. Det hade varit detsamma som att lägga en kall hand över hela organisationen, med allt vad det innebär av yt- terligare plågsam osäkerhet för alla inblandade samt tidsutdräkt och kostnader. Vid beslutssammanträdet valde Vänsterpartiet att aktivt stödja Socialdemokraterna och Centern i det nyss nämnda avsteget från propositionen medan Folkpartiet och till sist även Kristdemokraterna lade ned sina röster. Inte minst med tanke på alla anställda och övriga berörda vill jag när det gäller alla dessa tre partier uttrycka uppskattning över att vart och ett på sitt sätt tar ansvar och medverkar till att vi i dag, eller rättare sagt i morgon, kan fatta ett beslut som innebär att den viktiga omstruktureringen kan påbörjas utan onödigt dröjsmål. Regeringen får i uppdrag att återkomma till riks- dagen med frågan om flygutbildningens organisation och lokalisering och hur man kan lösa exportstödet till JAS 39 Gripen. Förhoppningsvis kan det ske snabbt. I detta sammanhang vill jag passa på att yrka avslag på den moderata reservationen 16 i den del som rör flygstridskrafterna och Miljöpartiets reserva- tion 24. På samma beredningsunderlag - som inne- fattar försvarspolitiska skäl, miljö, bullerfrågor, luft- rumsfrågor, ekonomi och regionalpolitik - drar ut- skottsmajoriteten en annan slutsats än Miljöpartiet och menar att det är F 10 som ska läggas ned och att F 17 ska bevaras. I vissa frågor lämnar propositionen inga förslag. Det är i linje med en ny insikt som utskottet vunnit, nämligen att det är slut med de alltomfattande fem- åriga försvarsbesluten. Det gäller pliktfrågor, perso- nalförsörjning, frivilligorganisationernas roll och vissa frågor som rör militär och civil samverkan. De återfinns i särskilda utredningar. En av dem, nämli- gen Pliktutredningen, som Folkpartiets representant uppehöll sig mycket vid, presenterades för en vecka sedan och kommer säkert att leda till omfattande diskussioner, och frågan återkommer till riksdagen. Detsamma gäller personalförsörjningen, som var ett viktigt inslag i det moderata inlägget. Till betänkandet har fogats en utskrift av den hea- ring om sexuella trakasserier i Försvarsmakten som utskottet anordnade i höstas på initiativ av Eva Fly- borg, som är folkpartistisk ersättare i utskottet. Re- sultatet av den hearingen visar att det finns både be- redskap och handlingsprogram för dessa problem. Utskottet ber regeringen återkomma till riksdagen med nytt eller fördjupat underlag i några fall. Ett har jag redan nämnt. Därutöver vill jag särskilt framhålla det som handlar om försöksverksamhet på Gotland. Försöksverksamheten avser civil och militär samver- kan och kommer att följas med stort intresse, efter- som förhoppningen är att den ska lösa upp en del knutar i denna samverkan. I övrigt handlar frågorna om ledningsorganisationen, dess lokalisering, tilläggsdirektiv till Personalförsörjningsutredningen, verksamhet på Kungsholms fort, informationskrigfö- ring och Säves helikoptrar. Till betänkandet har fogats sex särskilda yttran- den. Ett yttrande är s-märkt och utgör ett exempel på när det lokala intresset tagit över på bekostnad av ett nationellt helhetsperspektiv. I ett antal motioner och reservationer förs fram krav på parlamentariskt sam- mansatta utredningar i olika frågor. Typiskt nog är dessa underteckande av kristdemokrater och mode- rater, som båda valt att inte delta i Försvarsbered- ningens arbete. Tills regeringen bestämmer något annat är Försvarsberedningen det samråds- och refe- rensorgan i försvarsfrågor som finns. Av det totala antalet reservationer, som är 34, står moderaterna bakom 18. De är i sin tur fördelade på 32 av 50 hemställanspunkter. Bara fem reservationer har lyckats samla fler än ett parti. De många m- reservationerna bekräftar bilden av ett parti som stäl- ler sig vid sidan av i försvarsfrågorna. Fru talman! Jag yrkar avslag på samtliga reserva- tioner och bifall till utskottets hemställan i betänkan- det. Innan jag slutar vill jag avslutningsvis rikta ett stort tack till utskottskansliet. Det har som vanligt gjort ett fantastiskt jobb och ibland t.o.m. hjälpt oss att sortera i vad vi själva tycker. 0996403729104 N 2010-01-01 00:00:00 180857 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0988/#anf18