2348635 GN0987 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:87 Tisdagen den 28 mars 1999/2000 87 2000-03-28 00:00:00 Svar på interpellation 1999/2000:280 om livskraft i hela landet interpellationsdebatt 25609A59-3363-43F7-A53B-897548A9DBC2 29 Finansminister Bosse Ringholm (s) s Fru talman! Jag tror att det som Lennart Daléus tog upp om en form av servicegaranti måste diskute- ras i perspektivet av den kommunala självstyrelsen. Jag tror inte att kommunerna i första hand skulle vara betjänta av att staten preciserar och ger oerhört detal- jerade riktlinjer för hur varenda del av den service som ska finnas på olika håll i landet ska se ut. Naturligtvis ska vi ha en nationell välfärdspolitik där detta med vård, skola och omsorg samt andra obligatoriska uppgifter för kommunerna ska uppfyl- las, oavsett om det gäller i storstad eller om det gäller på landsbygden, i glesbygden eller någon annanstans i vårt land. Jag är inte så övertygad om att kommu- nerna vill att staten ska pilla i varje liten serviceinsats och i varje serviceåtagande som kommunerna ska göra, utan det måste finnas ett mått av självstyrelse också där. Jag tror inte att Lennart Daléus och jag behöver vara oense om att det i allra högsta grad är en fråga för kommunerna och kommunalpolitikerna att göra avvägningar. Resursinstrumentet för detta är det mest intres- santa, nämligen den kommunala skatteutjämningen - den skatte- och kostnadsutjämning som vi har för att ge just kommuner med sämre villkor lika goda förut- sättningar som andra kommuner. Under 90-talet då vi hade en oerhört kärv ekono- mi och då det gick dåligt i många år, framför allt i början av 90-talet under den borgerliga regeringen, lyckades vi ändå genom vårt välfärdssystem se till att välfärden utvecklades lika bra på landsbygden och på mindre orter som exempelvis i storstadsområdena. Det visar att vi har ett väl fungerande välfärdssystem. Reseavdragen tror jag kanske inte är den väg som ska väljas om man speciellt vill gynna landsbygden. Utifrån en utredning som kom för ett par år sedan är det faktiskt så, när det gäller de reseavdrag som vi i dag har och om vi skulle göra förändringar där, att 200 000 personer i Stockholm, Göteborg och Malmö skulle gynnas. Däremot skulle bara ungefär 26 000 personer i glesbygden, huvudsakligen i Norrland, gynnas. Därför är väl ett reseavdrag lika mycket ett avdrag som gynnar storstadsbor. Ja, kanske gynnar det storstadsbor ännu mer än det gynnar glesbygds- bor. Från den synpunkten är det alltså inte effektivt om man nu särskilt vill gynna glesbygden. Detta hänger ihop med att det beträffande arbets- resorna på olika håll i landet faktiskt är en ganska jämn spridning. Sett till de län där man enligt den senaste undersökningen - för något år sedan - hade de längsta arbetsresorna så var det faktiskt i Jämtland och Stockholm som folk hade de längsta arbetsresor- na, 45-47 kilometer per person och dag. Jag är överens med Lennart Daléus om att det som landsbygden nog har störst nytta av under åren fram- över är en kombination av en rejäl satsning på bred- band och IT men också på väginvesteringar och en bra upprustning av vårt vägnät. Det tror jag är de två stora framgångarna för våra mindre kommuner och för landsbygden. Jag tror inte att det huvudsakligen är fråga om att hitta pengar på det ena eller det andra sättet, utan det är fråga om att hitta en bra, fungerande samverkan mellan statens insatser - regeringen kom- mer inom kort att presentera sådana insatser i en IT- proposition - och de insatser som marknaden etable- rar. Jag tror alltså att en god samverkan mellan mark- naden och staten kan ge landsbygden betydligt bättre villkor för framtiden. 0552112259207 N 2010-01-01 00:00:00 180725 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0987/#anf29