2348635 GN0987 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:87 Tisdagen den 28 mars 1999/2000 87 2000-03-28 00:00:00 Justering av protokoll FEEC78AF-8B94-41E6-8939-9B3A098F5E9E 1 Miljöminister Kjell Larsson (s) s Fru talman! Mälardalens kulturlandskap har en rik biologisk mångfald på grund av den långvariga tradi- tionen av slåtter och beteshävd samt förekomsten av ädellövskog i kombination med det gynnsamma kli- matet. Nu hotas dess djur och växter genom att det öppna landskapet växer igen när slåtter och bete upp- hör. I Kungsörs kommun ska man nu genomföra en restaurerande grovröjning av vegetationen i områden som är mer eller mindre igenvuxna samt stängsling för att möjliggöra bete. I samband med projektet ska nya skötselmetoder utformas för att ge största möjliga naturvårdsnytta i de olika vegetationstyperna. Och i samband med utvärderingen av insatserna planeras ett samarbete med Centrum för biologisk mångfald vid SLU i Ulltuna. Erfarenheten visar att insatserna för att bevara kulturlandskapet har stora effekter för den biologiska mångfalden. Vid tidigare inventeringar av vedlevande insekter kring de gamla ekarna och lindarna har man bl.a. funnit 68 rödlistade skalbaggsarter. Insatserna för att återskapa strandängar i de aktu- ella projekten kommer att gynna fågelarter som stor- spov, tofsvipa, gulärla, skedand, årta och svarthake- dopping. Hävden av strandängarna ökar deras värde som rastlokaler för flyttfåglar och som häckningslo- kaler. I strandzonen kan floran antas öka från fem till sex arter per kvadratmeter till tio till tolv arter per kvadratmeter när strandängen hävdas. På friskängen ovanför översvämningszonen ökar i regel antalet växtarter från tio till tolv till över trettio per kvadrat- meter efter hävd. Enstaka arter ökar också från ensta- ka exemplar till tusental. Den hävdgynnade floran har också betydelse för djurs näringssök, och ett flertal mollusker och groddjur gynnas. En hävdad äng fun- gerar dessutom som närsaltsfälla genom att närings- ämnen kontinuerligt tas upp i vegetationen, som se- dan förs bort i slåtter. Detta är, fru talman, ett av ungefär 2 300 projekt som vi har kunnat stödja inom ramen för de lokala investeringsprogrammen, och detta är ett av de pro- jekt som vi stöder i årets beslut. Företaget REN Kemprodukter i Lidköping ska bygga en modellanläggning för tillverkning av tvätt- och diskmedelskuddar. Kuddarna är baserade på naturliga och förnybara råvaror och anpassade till den lokala kvaliteten på vattnet samt den typ av renings- verk som finns i respektive kommun. Genom att produkten tillverkas som tvätt- och diskmedel inbäd- dad i en kudde med tvättaktiv, lättlöslig polymerfilm runtom, där även filmen är baserad på förnybara råvaror, undviker man resursslöseri, överdosering, hudkontakt med kemikalierna, onödigt slöseri med förpackningar och minskad transportvolym. Det är ett annat av de här projekten. Lövskogsdominerade skogsbestånd, gamla grova lövträd och död lövved är några av de mest omtalade bristvarorna i vårt nutida landskap. I ett naturtillstånd där bl.a. eld, vind och vatten hade fria tyglar skapades dessa kvaliteter i en ständigt återkommande dynamik. Många arter är i dag missgynnade och hotade av att dessa i grunden naturliga processer har upphört. Un- der de senaste decennierna har det moderna skogs- bruket ytterligare minskat tillgången till lämpliga biotoper och substrat. Vår kanske främsta värdemäta- re för biologisk mångfald i skogslandskapet, den vitryggiga hackspetten, är i dag akut hotad. Vitryg- gens tillbakagång är en stark signal om en pågående utarmning av biotoper och substrat viktiga för många andra vanliga och ovanliga arter. Kommunalförbundet i Dalsland ska genomföra en lövskogssatsning som stärker den biologiska mång- falden och förskönar landskapet på ett sätt som kan engagera människor och samtidigt långsiktigt bidra till sysselsättning. En plan finns framtagen av Skogsvårdsstyrelsen. Den benämns lövskogsplanen. För delar av denna plan söker Kommunalförbundet bidrag. Den totala kostnaden i det här projektet be- räknas till 37 miljoner kronor, och vi beviljar bidrag med 8,2 miljoner. Kostnader som beviljas bidrag är merkostnader för röjning, gallring, föryngringsav- verkning och återväxtarbete. Dessutom ingår kostna- der för information och uppföljning. Det är ytterligare ett av de konkreta projekt som vi nu kan stödja. Regionen Falun-Borlänge investerar i en anlägg- ning för att producera biogas på deponin Fågelmyra. Den här anläggningen är ett samarbetsprojekt mellan Falun och Borlänge och tar emot källsorterat, kom- posterbart hushållsavfall från båda kommunerna. Anläggningen ägs av Borlänge Energi. Projektet innebär investeringar i en anläggning för slutlig rening av biogasen till fordonsbränslekvalitet, anpassningar i Borlänges avloppsreningsverk för att det ska kunna fungera som reservanläggning vid driftstopp, tre mobila anläggningar för distribution av biogasen, två till Falun och en till Borlänge, samt två tankställen, en i vardera av de två städerna. Kommu- nerna kommer också att köpa in biogasdrivna fordon, sammanlagt 50 stycken, och söker bidrag för de mer- kostnader det innebär jämfört med konventionella fordon. Ett mål för åtgärden är att öka användningen av biobränslen samt minska användningen av fossila bränslen i Falun och Borlänge. Mängden fossila bränslen som kan ersättas med biogas motsvarar 1 200 megawattimmar per år. Detta leder självfallet till minskade utsläpp av koldioxid. Fru talman! Detta är fyra av de många projekt som vi har kunnat stödja. Vill man i stället försöka summera dem på ett mer övergripande sätt kommer de bidrag som vi lämnar i år för perioden 2000-2002 att belöpa sig till ungefär 1,2 miljarder kronor. Dessa pengar kommer att leda till direkta, miljörelaterade investeringar på ungefär 4,3 miljarder kronor. Sammantaget under de tre beslutsomgångar som har ägt rum vid det här laget innebär det att 125 kommuner har beviljats bidrag, varav flera kommu- ner två gånger. Det har blivit totalt 4,9 miljarder kro- nor i bidrag. Det motsvarar en total investeringsvo- lym på 21,5 miljarder kronor, och det motsvarar un- gefär en investering för varje invånare i Sverige med 2 400 kr i en bättre, mer hållbar samhällsutveckling. Det ger också ca 15 600 årsarbeten under perioden 1998-2002. Vad är då syftena med de här satsningarna? Till att börja med är det självfallet att åstadkomma miljö- förbättringar. Det är att stimulera processer på lokal nivå, där inte minst anknytningen till det på väldigt många håll mycket livaktiga Agenda 21-arbetet är viktigt. Det är att främja samverkan mellan kommu- ner och andra aktörer. Det är att ge miljöfrågor högre prioritet i kommunerna, att öka människors miljö- medvetenhet och att ge möjlighet till genomförande av Agenda 21:s handlingsplaner. Låt mig se lite på miljöeffekterna, eftersom de än- då naturligtvis måste stå i centrum för en sådan här redovisning. De program som vi hittills beslutat om kommer att ge en energibesparing på 2,1 miljarder kilowattimmar per år. De kommer att innebära en energiomställning som motsvarar 2,3 miljarder kilo- wattimmar per år i omställning från fossila bränslen till förnybara, vilket motsvarar den totala energian- vändningen i ungefär 92 000 villor. Det kommer att innebära 500 000 ton mindre avfall per år på deponi, vilket motsvarar ungefär 10 % av den mängd avfall som deponeras i Sverige. Det kommer att minska koldioxidutsläppen med 1 570 000 ton per år eller 2,8 % av de totala utsläppen. Det motsvarar en halve- ring av utsläppen från den tunga lastbilstrafiken i Sverige. Självfallet kommer de lokala effekterna att vara större i de kommuner som nu med stor entusiasm och med stort engagemang satsar på att göra sina kom- muner mer koldioxidfria. I Mariestad minskar utsläp- pen med 22 % och i Växjö med 8 %, för att ta två exempel. Utsläpp till vatten minskar med 2 460 ton kväve per år och 180 ton fosfor per år. Det är några av de direkta miljöeffekterna. Men det är inte bara de direkt miljöeffekterna som är vik- tiga. Av väldigt stor betydelse är självfallet också den kunskap och den erfarenhet som vi kan samla genom de här programmen och som kan analyseras, spridas och användas vid andra typer av investeringar och förmodligen kunna användas under lång tid framöver. Fru talman! Det här programmet har vi debatterat tidigare här i kammaren. Det är ett nytt program. Vi har haft det under tre år. När det infördes var det naturligtvis behäftat med vissa barnsjukdomar. Det har varit föremål för omfattande analyser från Riks- dagens revisorer och från Riksrevisionsverket. Vi har från departementets sida varit mycket angelägna om att ta fasta på den sakliga och konstruktiva kritik som har funnits vid sidan av den som kanske inte har varit så saklig och konstruktiv. Det innebär att detta pro- gram har förändrats hela tiden sedan det sattes i sjön. Vi har skärpt kraven på kommunernas redovis- ningar av miljöeffekter, lönsamhet, konkurrenspåver- kan, m.m. Vi har startat dialoger med alla kommuner. Det har utvecklats samarbete med länsstyrelser och sektorsmyndigheter. Vi har inrättat myndigheten Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet för att ge stöd till kommunerna. Vi har lämnat löpande in- formation till kommunerna och andra via webbplat- sen Hållbara Sverige. Vi har byggt upp en omfattande databas för information om och uppföljning av pro- grammen. Och vi kommer nu också, vilket var före- mål för debatten när vi senast diskuterade detta pro- gram här i kammaren, att lämna skriftliga redovis- ningar om motiven för avslag till de kommuner som inte får bidrag. Fru talman! Jag är glad över att på mitt lilla sätt kunna lämna ett bidrag till detta program, som är en viktig del för den omställning till ekologisk hållbarhet som jag tror att vi alla här i kammaren ställer oss bakom. Den omställningen kräver engagemang och många eldsjälar runtom i Sverige, och det engage- manget och de eldsjälarna finns. Jag har träffat väl- digt många av dem och stött på väldigt mycket av det engagemanget under mina resor. Men det kräver också pengar för investeringar som kanske ligger lite grann vid sidan av vad man under ekonomins knappa villkor skulle satsa på i kommunerna utan att detta program fanns. Jag tycker att den redovisning som jag har lämnat över de omfattande investeringar som nu kommer till stånd och de väldigt positiva miljöeffekter som de leder till - och det är en omfattande aktivitet runtom i kommunerna, bland kommunalpolitiker, bland kom- munaltjänstemän och också bland alla de människor i kommunerna som aktivt verkar för en bättre miljö - är väldigt positiv. 0818762925009 N 2010-01-01 00:00:00 180697 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0987/#anf1