2348631 GN0983 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:83 Onsdagen den 22 mars 1999/2000 83 2000-03-22 00:00:00 Vissa forskningsfrågor m.m. ECE27707-CFC2-4BA5-9BBE-CD637B86D482 258 INGE CARLSSON (s) s Fru talman! I det nu aktuella betänkandet, miljö- och jordbruksutskottets betänkande nr 11, behandlas 36 motioner om forskning och utbildning från den allmänna motionstiden 1998 respektive 1999. När det gäller motioner om mer övergripande och strategiska frågor inom forskningspolitiken vill jag hänvisa till att regeringen aviserat en ny forsknings- proposition i september detta år. Flera partier har därför nöjt sig med att avge särskilda yttranden. De motioner som lyfter fram vissa forsknings- projekt eller mer preciserade inriktningar av forsk- ningen inom relativt begränsade forskningsområden bör enligt utskottets mening inte behandlas i sak av riksdagen utan av de organ som har särskild kunskap på respektive område. Denna princip har slagits fast bl.a. i 1996 års riksdagsbeslut om forskningspolitiken och den gäller naturligtvis fortfarande. Ett viktigt skäl till denna princip är att vi politiker inte har tillräckligt underlag för att göra den nödvän- diga vetenskapliga bedömningen av forskningsbehov eller prioriteringar mellan olika forskningsprojekt inom ramen för tillgängliga resurser. I sak vill jag också tillägga att det i större eller mindre omfattning i olika sammanhang pågår forskning på de flesta om- råden som tas upp i de aktuella motionerna. Som underlag för den kommande forskningspro- positionen har alla universitet och forskningsorgan dokumenterat och insänt sina forskningsstrategier till regeringen. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som är ett sektorsuniversitet och inrättat av Jordbruksdeparte- mentet, är vårt viktigaste instrument när det gäller att påverka de areella näringarnas utveckling och kon- kurrenskraft liksom forskningen för hela samhällets omställning till ekologisk hållbarhet. I SLU:s forskningsstrategi föreslås att regeringen inrättar ett femte vetenskapsområde - lantbruksveten- skaperna - och att regeringen fastställer att SLU:s ansvarsområden ska vara · kvalitet i livsmedelskedjan, · djurhållning, djurhälsa och djurskydd, · skog, skogsbruk och skogsråvarans förädling, · naturresurser för landsbygdsutveckling, rekreation och fritid, · landskapsplanering och markanvändning. Vidare föreslås att riksdagen ska avsätta medel till ett nationellt centrum för prövning av livsmedel med inriktning på betydelsen av enskilda komponenter eller kombinationer av ämnen i kosten för hälsa och välbefinnande. Detta är ett område som växer i om- fattning och intresse hos konsumenter, företag och livsmedelsindustri. SLU, Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset, Livsmedelsverket och Läkemedelsverket för konkreta diskussioner om att samla delar av sin kompetens kring ett sådant centrum. SLU framhåller också att riksdagen avsätter ytter- ligare medel för utveckling av nya metoder för sys- tematisk analys av samspelet mellan djurens genetis- ka konstitution och egenskaper, skötsel och utfodring, produktion och prestation samt av sjukdomsföre- komster. Det tycker jag överensstämmer med de synpunkter Gudrun Lindvall har beskrivit i reserva- tion 1 om biets genetiska släktskaps- och inavelsför- hållande. I reservation 2 från Kristdemokraterna föreslås att regeringen ska utreda subventioner för resekostnader för berörda lärare och studerande vid den gemen- samma svensk-danska hortonomutbildning som ska starta i augusti 2001. För några år sedan subventione- rade staten ca 80 miljoner till studerandes resor i Sverige. I dag är ordningen den att det är studerande- organisationerna som förhandlar om nedsättning av resekostnader, och det finns avtal med SJ och olika länstrafikbolag. Lärarna får som alla andra yrka på reseavdrag i sina deklarationer. Jag förstår dock att det här kan bli ett problem för de studerande, och det får inte bli ett problem som hindrar att man kan vara med i den gemensamma hortonomutbildningen. Den här frågan ska tas upp snart i det danska folketinget, men vi vet ännu ingenting om hur de tänker lösa det. Min ut- gångspunkt är att det måste vara så stor rättvisa som möjligt mellan de danska och svenska studenterna. Men det ska också vara en rättvisa inom vårt eget land. Det finns många som studerar som bor på annan ort och får åka ganska långt varje dag. Det måste alltså finnas en rättvisa här också. Man har i detta sammanhang också diskuterat att man ska hyra in bussar, men fortfarande finns inget konkret beslut eller förslag till den svenska regering- en från arbetsgruppen. Min egen slutsats blir att jag inte tror att det ska bli några nya statliga subventioner på det här området. I så fall är kostnaden över de här 80 miljonerna. De är kanske mellan 80 och 90 miljoner kronor. Det måste lösas på ett annat sätt. I reservation 3 från Vänsterpartiet påpekar man vikten av att staten främjar en utveckling och sprid- ning av alternativa metoder för växtförädling som syftar till att öka mångfalden av sorter och att anpassa sorter till ekologisk odling och lokala förutsättningar. Det är viktigt också för jordbruket i tredje världen. I reservation 4 från Folkpartiet föreslås att rege- ringen tar initiativ till ett världstoppmöte om den globala arvsmassan. Det är viktigt att få klarhet angå- ende ansvars- och ägandeförhållanden när det gäller genetiskt och biologiskt material. Utskottsmajoriteten anser att tillgången på lämp- ligt växtsortmaterial är en viktig fråga som bör upp- märksammas mer både nationellt och i det internatio- nella samarbetet. I övrigt vill jag framhålla att dessa två reservationer enligt min mening är utförligt be- svarade i betänkandet. I Bioteknikkommitténs upp- drag ingår bl.a. att belysa internationella avtal och konventioner inom området. Slutbetänkandet ska avges senast den 1 juni 2000. Fru talman! Jag yrkar bifall till hemställan i be- tänkandet och avslag på reservationerna. 0270681733602 N 2010-01-01 00:00:00 180375 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0983/#anf258