<anforande>
<dok_hangar_id>2348631</dok_hangar_id>
<dok_id>GN0983</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:83 Onsdagen den 22 mars</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>83</dok_nummer>
<dok_datum>2000-03-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Fiske m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>C889A255-5E33-4F0B-AEBB-487E6001023E</anforande_id>
<anforande_nummer>246</anforande_nummer>
<talare>KJELL-ERIK KARLSSON (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det är just ICES, Internationella
Havsforskningsrådet, som säger att beståndet beskat-
tas inom säkra gränser, såsom de definieras genom de
föreslagna tröskelvärdena. Räkbeståndet har sjunkit
sedan början av 70-talet och fiskdödligheten har näs-
tan fördubblats, säger man i skriften Resurs 99. Det
måste man ju tro på.
De uppskattningar som biologerna gör är ju siffror
som inte kommer i verkställighet förrän två tre år
efter. Det hinner ske mycket innan man har anpassat
sig till de siffrorna. Därför gäller det att man agerar
snabbt i neddragningen. Drar man ut på den i flera år
innebär det ju att man fortfarande tullar mer på be-
ståndet än man borde göra. Man tar alltså inte bara av
räntan utan man tar även av kapitalet.
</anforandetext>
<intressent_id>0883123676901</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>180363</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0983/#anf246</protokoll_url_www>
</anforande>
