<anforande>
<dok_hangar_id>2348631</dok_hangar_id>
<dok_id>GN0983</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:83 Onsdagen den 22 mars</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>83</dok_nummer>
<dok_datum>2000-03-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Fiske m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>615607EC-91CE-4717-82D8-4DB4D3878F1F</anforande_id>
<anforande_nummer>229</anforande_nummer>
<talare>HARALD NORDLUND (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Förutom att man måste utgå från för-
siktighetsprincipen och tillämpa den måste man också
ha en långsiktighet i agerandet. Till grund för strand-
skyddsbestämmelserna ligger ju bl.a. långsiktigheten.
Den typ av inskränkningar som vi talar om här
handlar inte bara om vilka effekter det får i dag och
inom den närmaste tiden, utan det handlar om vilka
effekter som det kan få på mycket lång sikt. Det kan
tyckas att det i dag vore väl motiverat att göra en
inskränkning. På lång sikt måste man ha ett annat
synsätt. Utan att jag känner till de speciella förhållan-
den kan jag säga att långsiktigheten och försiktig-
hetsprincipen gör att det förmodligen var ett riktigt
beslut.
</anforandetext>
<intressent_id>0442872782509</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>180346</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0983/#anf229</protokoll_url_www>
</anforande>
