<anforande>
<dok_hangar_id>2348626</dok_hangar_id>
<dok_id>GN0978</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:78 Fredagen den 10 mars</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>78</dok_nummer>
<dok_datum>2000-03-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1999/2000:242 om permissionskontroller</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>1B971E4A-922B-4045-8CEA-FC361CAAC18A</anforande_id>
<anforande_nummer>36</anforande_nummer>
<talare>Justitieminister Laila Freivalds (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! När det gäller kriminalvårdens be-
dömningar av om personer utgör en risk inför olika
typer av beslut - permissioner eller annan frigång -
pågår det ett utvecklingsarbete. Vid flera av våra
anstalter, bl.a. Hall och några till, har man en verk-
samhet som går ut på att använda ett av de särskilda
instrument som finns. Just där är det HCR-20 som
man använder för att göra dessa bedömningar. Även
SARA används vid flera av anstalterna. Syftet är
naturligtvis att utveckla dessa system så långt att man
rutinmässigt kan använda dem inför olika typer av
beslut. Det sker alltså redan i viss utsträckning i dag,
men metoderna behöver utvecklas. Kunskapen om
och förmågan att använda dem måste utvecklas.
Det krävs ofta mycket kvalificerad medverkan vid
dessa bedömningar. Det krävs läkarmedverkan. Där-
för utvecklas nu också ett samarbete mellan de olika
myndigheter som är inblandade. Jag kan nämna att
BRÅ, Kriminalvårdsstyrelsen och Riksmedicinalver-
ket har påbörjat en diskussion om på vilket sätt dessa
myndigheter gemensamt kan vidareutveckla arbetet
på detta område.
Jag räknar med att kriminalvården i framtiden
kommer att ha möjligheter att betydligt bättre göra
sina bedömningar, så att människor inte behöver råka
ut för sådana tragiska händelser som vi har fått upp-
leva på senare tid.
Till Gun Hellsvik vill jag, utöver det jag har sagt
tidigare i denna fråga, säga att den utveckling vi har
haft med flera mycket grova brottslingar i våra fäng-
elser naturligtvis ställer nya krav på arbetsmetoder
och kompetens i kriminalvården. Ett av de uppdrag
som Kriminalvårdsstyrelsen har går ut på att säker-
ställa att den utbildning som behövs framför allt hos
den personal som ska ha de mera kvalificerade upp-
gifterna genomförs, så att man är säker på att krimi-
nalvården kan leva upp till de höga krav som vi stäl-
ler. Det gäller även givetvis grundutbildningen. Jag
vet att Kriminalvårdsstyrelsen har en plan för hur
man ska säkerställa att en viss grundutbildning också
ska finnas för alla andra.
När det gäller användandet av fotboja i samband
med permissioner kommer det en departementspro-
memoria under våren, men tyvärr kan jag redan nu
säga att Kriminalvårdsstyrelsen har uttalat en stor
skepsis mot förslaget. Man anser att det kostar allde-
les för mycket och att man med de resurserna skulle
kunna åstadkomma bättre effekter på andra sätt. Men
vi får se vad ståndpunkten i slutändan blir i den delen.
</anforandetext>
<intressent_id>023712446506</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>179702</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0978/#anf36</protokoll_url_www>
</anforande>
