2348625 GN0977 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:77 Torsdagen den 9 mars 1999/2000 77 2000-03-09 00:00:00 Radio- och TV-frågor 332CBD30-C491-49A6-8154-79A1456415E3 3 Charlotta L Bjälkebring (v) v Herr talman! Mediepolitik handlar om vad som ska speglas och vem som påverkar både opinion och innehåll i medierna. Mediepolitik handlar alltså om makt. TV-mediets stora genomslagskraft är alla parti- er i utskottet överens om. Därför är det viktigt vilket innehåll som finns i TV-mediet. Jag anser att allmänhetens radio och TV får en allt viktigare uppgift att fylla. Public service - alltså en radio och TV i allmänhetens tjänst - har det gemen- sammas bästa som mål. Här finns folkbildningsmålet, att det ska finnas program av intresse för alla grupper i samhället, att programmen ska vara tillgängliga för alla samt att innehållet ska vara opartiskt och spegla samhälls- och kulturlivet i hela landet. Kort och gott: En radio och TV med och för alla. Jag anser att reservationerna 5 och 6, som tar upp synskadade och hörselskadade, väl är tillgodosedda i betänkandet. Därför har vi inte yrkat bifall till dem. Vänsterpartiet ser public service som ett led i att värna yttrandefrihet och de demokratiska värdena. Public service-företagen bör därför fortsätta att ut- veckla sin verksamhet med hjälp av den nya tekniken, t.ex. genom bättre tillgänglighet för funktionshindra- de. Vi skulle vilja se en utbildningskanal. Vi skulle också vilja se nya tjänster av olika slag och också större möjligheter för allmänheten att komma till tals. Det är bara public service som kan klara av det här. De privata alternativen sätter vinstintressen före innehåll. De som gör det kan aldrig klara mångfald, kvalitet och tillgänglighet även för små grupper. Vänsterpartiet har således en totalt motsatt bild av den här frågan till den som moderaterna har. Vi anser att public service ska stå på egna ben. Det ska vara ett brett och varierat utbud med en god kvalitet. Det räcker inte med att visa bara det som de kommersiella aktörerna inte gör. Vi anser att licensen även fortsättningsvis ska vara den inkomstkälla som public service ska ha. En direkt finansiering via statsbudgeten, som moderaterna föreslår, skulle ju bli den stats-TV som de så ofta kritiserar. Vi ser moderaternas förslag om utförsäljning av en kanal och utförsäljning av Utbildningsradion som ett hot mot yttrandefrihet och demokratiska värden. Det är också så att den nya tekniken kommer. Vad är det för vits med att sälja ut de analoga TV-kanalerna när den digitala tekniken kommer? Vem är det egent- ligen som skulle vara intresserad av det? Det kan man fråga sig. Vi anser att radiokoncessionsaktioner och privata TV-kanaler inte har bidragit till den mångfald som vi vill ha i TV-mediet och radiomediet, utan tvärtom har en enfald i medierna brett ut sig. Därför avvisar vi moderaternas yrkande om utförsäljning av en TV- kanal och av Utbildningsradion. Herr talman! Det krävs ett gemensamt samhäll- sansvar på medieområdet för att den nya tekniken ska bidra till jämlikhet och jämställdhet mellan könen och också för att bidra till demokrati och en humanistisk samhällsutveckling. Vänsterpartiet önskar ett samhälle där människor finner gemenskap och känner engagemang för var- andra. Ett samhälle enbart uppbyggt av kommersiella aktörer klarar inte av det här på egen hand. Det är därför viktigt att staten har en medieinfrastruktur som fungerar. Därför är just public service, en radio och TV i allmänhetens tjänst, så viktig i dag. Den behöver förbättras, demokratiseras och öppnas, inte stympas. Tittarmätningar har också visat att folk väljer det egenproducerade framför utländska såpoperor och våldsfilmer. Vi kan alltså konstatera att det är public service som folk vill ha. TV-mediet har utvecklats med en rasande fart. Alla minns vi att SVT kom 1956 - ja, kanske inte jag som inte var född då, men ni andra i salen. 1969 kom TV 2, 1980 kom videon och 1987 kom den första reklamkanalen som sände över satellit. Man hade alltså sin egen distributionsform. 1987 kom också datorn och TV-spelen, och 1992 kom den första markbundna reklamkanalen, alltså TV 4. Sedan kom Internet och bredband, och nu har vi den digitala marksända TV:n. Det har alltså skett en stor utveck- ling på kort tid på det här området. Vi vet att TV-mediet och, kan man också säga, bildskärmen på datorn kan stimulera barn till imita- tion och identifikation. Om det är våld som visas kan barnets beteende bli aggressivt. Våldsbilder kan ock- så leda till rädsla och felaktiga föreställningar. Alltför mycket TV-tittande kan dessutom leda till tillvänj- ning och avtrubbning, i och för sig inte bara hos barn utan också hos ungdomar och vuxna. Just därför är det så viktigt att vi har public service, en TV i all- mänhetens tjänst, och att den fylls med ett gott inne- håll. Men vi måste också ha forskning och regler vad gäller video- och TV-spel och också globala överens- kommelser för att skydda oss själva och våra barn från att fara illa av de bilder som kommer in i våra vardagsrum och datorer. Herr talman! Det är en mängd reservationer och särskilda yttranden som har fogats till detta betänkan- de. Man kan därför tro att utskottet är djupt oense om hur public service ska se ut, men så är det inte. Man kan väl säga att de som skiljer ut sig i den här frågan är just moderaterna. Det finns alltså en betryggande majoritet för att värna public service. Den stora reser- vationsmängden kan i stället förklaras med att det kommer att tillsättas en parlamentarisk utredning för kommande års public service-avtal. Man kan väl säga att vi nu här i talarstolen försöker vässa våra argu- ment inför den beredningen. Jag vill med anledning av detta bara lyfta fram två av Vänsterpartiets reservationer, först reservation 3. Vi föreslår att frekvensutrymmet för public service ska utökas, vilket möjliggörs genom att nytt fre- kvensutrymme tas i bruk i den digitala tekniken. Vi skulle vilja se allemans-TV - en kanal där vanligt folk, ideella föreningar och folkrörelser kan komma till tals. Vi skulle vilja ha en sportkanal och en ut- bildningskanal i public service-regi. Den andra reservationen som jag vill lyfta fram är flerpartireservation nr 18 om nordiska TV- sändningar. Det är, precis som Jan Backman sade, oförklarligt att vi i Sverige inte kan se nordisk public service-TV. Svensk public service kan man ju se i de flesta nordiska länder. På en nordisk konferens i förrgår sade Bertel Ha- arder, vice ordförande i Europaparlamentet, så här: Pippi Långstrump har gjort mer för språkförståelse, samsyn, identitetskapande och integration i Norden än vad Nordiska rådet har gjort. Jag tycker att det ligger väldigt mycket i detta. De tekniska förutsättningarna finns, och viljan finns, så låt oss då få se grannlands-TV. Jag yrkar bifall till reservationerna 3 och 18. 0703309898919 N 2010-01-01 00:00:00 179500 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0977/#anf3