2348625 GN0977 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:77 Torsdagen den 9 mars 1999/2000 77 2000-03-09 00:00:00 Radio- och TV-frågor B47C3847-5BAD-4C11-927A-FAD8B3D5F290 2 JAN BACKMAN (m) m Herr talman! Dagens debatt får väl anses vara en förpostfäktning inför den kommande riksdagsbe- handlingen av villkoren för public service-företagen under nästa tillståndsperiod. De nuvarande tillstånden löper till den 31 december nästa år. Den särskilde utredaren Anders Ljunggren arbetar och ska enligt sina direktiv redovisa sitt uppdrag före utgången av maj i år. Det ska sedan ligga till grund för arbetet i en beredningsgrupp där samtliga riksdagspartier avses vara företrädda. Med tanke på spännvidden i utredningsdirektiven - de handlar om allt från public service-uppdragets innehåll till hur reglerna för att göra reklam för radio- program i TV eller omvänt ska utformas - kommer med säkerhet merparten av de motionsyrkanden som vi i dag behandlar att i en eller annan form beröras av utredaren. Med förhoppning om att riksdagsproto- kollet kommer att ingå i underlagsmaterialet för ut- redningen kommer jag i mitt inlägg att klargöra den moderata inställningen till de viktigaste frågorna. Herr talman! Yttrandefriheten och tryckfriheten är centrala värden i det fria samhället. Inom ramen för dagens tekniska begränsningar ska det vara läsarna, lyssnarna, tittarna och användarna som genom sina val avgör vilka medier som ska finnas. Statens ansvar är att slå vakt om yttrande- och etableringsfriheten. Därmed uppnås en mångfald på publikens villkor. För ett vitalt kultursamhälle är det av stor vikt att det finns så många forum för skapande som möjligt, så många kanaler för att nå publiken som tekniken med- ger och så många alternativ att välja mellan som det finns intresse att sända och som publiken efterfrågar. Gränserna mellan olika medier är på väg att luck- ras upp. Det är redan i dag naturligt att se Internet, television och radio som olika mediefunktioner. En konsekvens av medieutvecklingen är att lagar och regler som är teknikbundna snabbt kommer att bli både otidsenliga och motverka sina egna syften. Vi välkomnar den tekniska utvecklingen och vill att Sverige ska kunna bli internationellt ledande på detta område. Det ankommer på riksdagen att ange de allmänna förutsättningarna för medierna att verka i den nya miljön. Staten ska inte utöva sin makt för att styra och dominera medieutbudet. Det är, herr talman, i denna nya miljö som man finner skälen till det moderata förslaget att ge public service-uppdraget en inriktning som innebär att det ska ses som en del av det samlade programutbud som publiken möter. Uppgiften bör vara att erbjuda pro- gram som annars inte skulle sändas och att inrikta verksamheten mot kvalitet och fördjupning. Public service-företagen bör vända sig till hela svenska fol- ket och skapa nya och större förutsättningar för svensk produktion och kulturellt skapande. Samhälls- debatt och långsiktiga perspektiv bör prägla den all- männa samhällsbevakningen. Jag yrkar därför bifall till reservation 1 under hemställanspunkt 1. Riksdagen beslutade våren 1995, när man be- handlade frågan om anslagsvillkoren för SVT under innevarande tillståndsperiod, att företaget skulle ha två självständiga nyhetsredaktioner. Även text-TV- verksamheten skulle ha separat nyhetsredaktion. Regeringen har så sent som i december förra året fattat motsvarande beslut. Syftet med de angivna reglerna är att de ska skapa förutsättningar för mång- fald och för att programmen ska präglas av olika perspektiv. Det är därför förvånande att ledningen för SVT, när man bygger upp en ny organisation, agerar på ett sätt som verkar stå i strid med dessa beslut. Vi har i ett särskilt yttrande pekat på detta förhållande och anser att villkoren ska fortsätta att gälla under hela tillståndsperioden. I våra övriga reservationer tar vi upp frågor som på olika sätt bygger vidare på den grundinställning som jag har redogjort för. Först vill jag ta upp frågan om hur många kanaler SVT och SR ska disponera. Jag är medveten om att jag då delvis motsäger vad jag tidigare sagt om teknikoberoende lagar och regler, men så länge den nuvarande analoga distributions- formen dominerar och innebär begränsningar i det tillgängliga sändningsutrymmet fasthåller vi uppfatt- ningen att vi bör privatisera en av SVT:s nationella kanaler och två av SR:s nationella radiokanaler. Jag påminner också om vad nuvarande socialmi- nistern föreslog i DUKOM-utredningen om UR:s ställning, dels när det gällde programmen, dels när det gällde förlagsverksamheten. Vi anser att han har gett oss starka argument för uppfattningen att UR inte behöver vara ett eget public service-företag utan kan säljas. Låt mig då också slå fast att vi självklart menar att program med motsvarande kvalitet och inriktning fortsatt har en given plats inom både SVT och SR. Herr talman! Vi beklagar att utredningsdirektiven när det gäller tillgängligheten för funktionshindrade har fått en så oprecis skrivning. "En utgångspunkt bör vara att radio- och TV-programmens tillgänglighet för funktionshindrade skall öka. Utredaren skall un- dersöka om det behöver ställas ytterligare krav på programföretagen för att uppnå ökad tillgänglighet och föreslå hur sådana krav i så fall skall utformas." I de motioner som ligger till grund för reservatio- nerna 5 och 6 finns talrika exempel på att det redan står helt klart att det behöver ställas ytterligare krav. Visserligen ger den tekniska utvecklingen nya möj- ligheter, men det skadar nog inte om den komplette- ras med en tydligt utsagd viljeinriktning också. Där- för står vi bakom dessa två reservationer. Jag vill också säga att vi ställt oss bakom folkpar- tikonstaterandet att den svenska marknaden ännu inte är mogen att ta emot digitala marksändningar av SVT:s och SR:s program. Jag utgår från att Lennart Kollmats i sitt anförande närmare kommer att ut- veckla konsekvenserna av denna iakttagelse. Herr talman! Jag vill också ta upp några frågor som på olika sätt hänger samman med den tekniska utvecklingen. För att kunna ta del av SVT:s digitala försökssändningar i marknätet krävs att man, utöver att man redan erlagt sin TV-avgift, också skaffar ett programkort att stoppa in i den hyrda eller köpta dekodern för digitala marksändningar. Ett sådant kort får SVT enligt sina anslagsvillkor ta betalt för. Det anser vi vara fel. Vi säger dessutom nej till att Teracom ska ha en- samrätt till distribution av marksänd TV. Dessutom anser vi att det av sändningsvillkoren ska framgå att det åligger SVT att utan kostnad erbjuda sina pro- gram till de företag som via satellit vänder sig till den svenska marknaden med sina sändningar. Låt mig också apropå finansiering notera att utre- daren ska arbeta utifrån förutsättningen att TV- avgiftsmedel även i fortsättningen bör vara den helt dominerande finansieringskällan, men att han ska överväga vilka konsekvenser det skulle få om även andra finansieringsformer skulle utnyttjas i större omfattning än för närvarande. Vi har i vår reservation 1 aktualiserat möjligheten till skattefinansiering. Enligt uppgift har Nederlän- derna bestämt sig för att övergå till skattefinansiering av public service-verksamheten. Det finns anledning för utredaren att ta del av de erfarenheter man gör där och se om de har relevans även för vår del. Herr talman! Till sist bara en kort kommentar till en fråga som jag tror kommer att belysas av senare talare i denna debatt: Nog borde de nordiska rege- ringarna kunna lösa de problem som finns för att vi i alla de nordiska länderna ska kunna ta del av varand- ras TV-sändningar. Även här står vi bakom flerparti- reservationen på denna punkt. 0919710128803 N 2010-01-01 00:00:00 179499 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0977/#anf2