2348625 GN0977 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:77 Torsdagen den 9 mars 1999/2000 77 2000-03-09 00:00:00 Radio- och TV-frågor E3990808-BA30-4919-88A4-E8288C7A4A10 15 ÅKE GUSTAVSSON (s) s Herr talman! Som sagts tidigare var det inte så länge sedan som vi diskuterade TV i kammaren. Det gällde då utbudet av våldsporrfilm i några av de kommersiella TV-kanalerna. Jag tror att de insatser som bl.a. s-kvinnor har gjort har skapat en ökad med- vetenhet och kanske också gett en del kommersiella TV-bolags ägare en rejäl tankeställare. Jag kan konstatera att den aktuella debatten om de kommersiella TV-kanalerna och våldet alltså inte handlar om public service i första hand. När det gäller över huvud taget våldsskildringar i TV kommer de, som utskottet också påpekar, från i första hand andra programkanaler än SVT. Det public service-bokslut som precis har kommit från Sveriges Television visar för övrigt att man har en väldigt bra utveckling när det gäller våldsskildringar i TV. Det är ganska så starkt reglerat för deras del. Det vill jag säga med anledning av de inlägg som varit här tidigare. Det hindrar inte att den kommande beredningen får an- ledning att titta ytterligare på detta. Regeringen har genom den särskilda utredaren Anders Ljunggren lämnat ut ett uppdrag att lägga fram ett underlag för den här beredningen om villko- ren för radio och TV i allmänhetens tjänst under nästa avtalsperiod, som startar år 2002. Utskottet räknar för sin del i betänkandet upp ett antal punkter som är vägledande för public service: redaktionell självständighet, opartiskhet, saklighet, mångfald, decentralisering. Där vill jag säga till Bir- gitta Sellén att decentralisering innebär att 55 % av utbudet ska vara producerat utanför Stockholm. Det finns självklart anledning att titta vidare på detta. Det handlar om hög kvalitet i programmen och om kultu- ransvar. Naturligtvis kan public service-företagen utvecklas ytterligare. Det är också det som bered- ningen just nu handlar om inför det nya tillståndet. Jag vill alltså konstatera att public service i dag i hög grad lever upp till de krav som vi hittills har ställt. Nu får vi se hur vi ska kunna gå vidare. Om detta råder det en ganska bred enighet. Moderaterna har som vanligt en annan uppfatt- ning. De har minst en reservation som i vart fall jag inte blir klok på. De föreslår att public service ska ägna sig åt kvalitet och fördjupning. I moderaternas vision ingår vidare att Sveriges Television och Sveri- ges Radio ska bli en nyskapande kraft i det svenska kultursamhället. Moderaterna har också synpunkter på nyhetsförmedlingen. Partiet tycker att den ska ha "en redaktionellt fri och oberoende ställning". Jag måste erkänna att jag har svårt att ta den moderata reservationen på allvar. Jag tror också att företrädare för andra partier som i likhet med oss socialdemo- krater har en positiv syn på public service ställer sig frågande till reservationen. Moderaterna ger intrycket att det i dag är eländigt ställt inom Sveriges Radio och Sveriges Television. Men med de åtgärder som moderaterna föreslår ska allting bli bra. I själva verket utmärks verksamheten redan i dag i stor utsträckning av det som moderater- na påstår sig vilja skapa. Jag tycker också att den vrångbild som moderaterna ger public service är mycket orättvis mot personalen vid Sveriges Radio, Utbildningsradion och Sveriges Television. Jag ska kommentera ytterligare en punkt i mode- raternas reservation. De förändringar moderaterna föreslår gör att "en statligt kontrollerad medieverk- samhet inte kommer i konflikt med yttrandefrihetens och tryckfrihetens principer". Jag har ställt frågan i tidigare debatter och måste upprepa den: Är det inte dags att moderaterna slutar att insinuera att Sverige har en av staten hårt kontrollerad och styrd radio och TV? Jag är medveten om att moderaterna i likhet med de flesta högerpartier i Europa kämpar i motvind. Men jag betvivlar att vulgärargument av det här sla- get är rätta sättet att vända utvecklingen. Om inte annat borde moderaterna kunna visa så pass mycket respekt för de anställda vid Sveriges Radio, Utbild- ningsradion och Sveriges Television att de inte be- skriver dem som lydiga marionetter. Jag noterar också att moderaterna som vanligt ba- ra är bekymrade över statliga monopol. Jag gillar inte heller monopol, och det har vi som bekant inte i Sve- rige. Däremot är jag bekymrad över att vi får allt mäktigare privata monopol. Detta är ett växande problem både i Sverige och ännu mer i ett internatio- nellt sammanhang. Om detta förs det en seriös debatt i vårt land och i många andra länder. Men denna viktiga debatt tycks ha gått moderaterna helt spårlöst förbi. För dem är det bara svenska staten och social- demokratin som är ett problem. Man kan undra hur inskränkt man kan bli i sin analys av de här frågorna. Jag tror när det gäller det fortsatta beredningsar- betet inför den nya avtalsperioden att det finns goda förutsättningar att skapa en bred enighet om att Sve- rige ska ha public service genom ett brett utbud av hög kvalitet som kan tillgodose många olika smak- riktningar. Public service ska vara ett slagkraftigt alternativ till de kommersiella kanalerna, som själv- klart också har en viktig plats i utbudet. Ska public service kunna vara detta slagkraftiga alternativ går det naturligtvis inte att göra som moderaterna före- slår, att sälja ut en TV-kanal och två radiokanaler och dessutom snäva in den programverksamhet som pub- lic service ska ägna sig åt och dessutom bjuda de kommersiella satellitkanalerna på att vara gratisbolag i deras programbukett. Det är ganska fantastiskt att moderaterna anklagar oss socialdemokrater för att styra Sveriges Radio och Sveriges Television samtidigt som partiet föreslår att vi politiker ska tala om vilka program som de ska få syssla med. Vi ska inte få sända i Sveriges Television program som t.ex. kommersiella bolag lika väl kan sända. Jag hoppas och tror att den fortsatta beredningen av framtiden för public service kan samla en bred majoritet, och moderaterna får väl fortsätta sin öken- vandring. Jag ska kort kommentera några av inläggen och reservationerna. Ett genomgående tema för många har varit vikten av att funktionshindrade får bättre tillgång till SVT:s program. Jag instämmer. Jan Backman har tidigare citerat direktiven. Direktiven till Anders Ljunggren är klara. Man ska öka tillgäng- ligheten. Ser vi bakåt vad som har hänt under perio- den 1996-1999 kan vi se att t.ex. antalet TV-textade timmar ökat med 32 %. Det är alltså en ökning med 714 timmar. Jag är inte nöjd. Jag tycker att vi kan gå längre när det gäller att stödja hörsel- och synskada- de. Det får vi anledning att titta på i det fortsatta be- redningsarbetet. Också här redovisar public service- bokslutet mycket intressant statistik som jag tycker att vi alla politiker borde titta närmare på. Våldsinslagen i SVT:s program tas upp. Inger Davidson hade uppe det i sitt anförande. Jag vill bara konstatera att Sveriges Television för sin del har mycket strikta regler för detta. Jag ska gärna åter- komma i replik och närmare redogöra för hur det ser ut för närvarande. De 20 reservationerna med 23 yrkanden totalt ser jag som att man i allmänhet känner omsorg om verk- samheten i public service. Men som jag konstaterade finns det t.ex. våldsin- slag, som är betydligt allvarligare problem i andra TV-kanaler än i Sveriges Television. Lennart Kollmats ska få göra en kommentar. Han har av någon anledning lierat sig med moderaterna i reservationen om tekniken. Han tycker inte att Sveri- ges Television eller public service ska gå i spetsen på något sätt. Jag tycker att det är väldigt viktigt och bra att man ligger långt framme i Sveriges Television och Sveriges Radio med de terrestra digitala sändningar- na. Nu sker ju också en successiv utveckling på den här sidan. Jag kan förstå att moderaterna inte vill att public service ska ligga i täten på detta område heller, men jag är lite förvånad över att Lennart Kollmats har lierat sig med dem. Jag vill gärna att han ska få till- fälle att utveckla detta. Till sist vill jag kommentera de nordiska TV- sändningarna. Jag delar uppfattningen att det har gått för trögt och för sakta med detta. Vi måste se till att det sker någonting så att man kan överföra de nordis- ka public service-företagens sändningar till grannlän- derna. Jag tog själv initiativet vid Nordiska rådets Stockholmssession till en diskussion om det här. Jag förväntar mig att ministerrådet i Nordiska rådet ger en avrapportering i juni, vid sammanträdet i Oslo, om vad som har hänt. Dessutom kan jag tillägga att generalsekreteraren i Föreningen Norden, Anders Ljunggren, faktiskt är den som tittar på förberedelserna av hela processen inför det nya avtalet. Jag kan försäkra att jag i Nor- diska rådet ska göra vad jag kan för att fortsätta att driva frågan. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till ut- skottets hemställan på samtliga punkter. 0794602231002 N 2010-01-01 00:00:00 179512 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0977/#anf15