2348624 GN0976 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:76 Onsdagen den 8 mars 1999/2000 76 2000-03-08 00:00:00 Kommunala demokratifrågor 14AE2904-F555-456C-AED4-E890591A61BE 83 ÅSA TORSTENSSON (c) c Fru talman! Motionsrätt och en vidgad möjlighet att ställa frågor i fullmäktige kan öka dialogen mellan väljare och valda. På sikt kanske det också kan öka intresset för de etablerade kanalerna, i första hand de politiska partierna. Fru talman! Jag hade inte kunnat säga det bättre själv. Men nu är det inte mina ord, utan demokratimi- nister Britta Lejons. Så lät det för två år sedan då landets kommunpolitiker fick huka sig för den friska fläkt som svepte in i kanslihuset. I dag har de inga problem med att stå upprätt. Snarast är det uppfris- kande med den lätta bris som i dag råder i demokra- tifrågorna. Nu två år efter det att vi har fått en demokratimi- nister har vi hunnit med både beslut i riksdagen och en demokratiutredning. Jag och många med mig tänkte: Nu kommer saker att hända. Och visst hände det något. Nya utredningar tillsattes, nya direktiv skrevs och ännu flera kommittéer fick i uppdrag att diskutera om inte något borde göras. Om antalet ut- redningar hade varit ett mått på demokratins tillstånd, skulle folkstyret i Sverige i dag sjuda av vitalitet och kraft. Egentligen vet vi alla så väl vad som behöver gö- ras. Det var inte ens någon större oenighet i Demo- kratiutredningen kring demokratins tillstånd. Förutom viss kverulans om folkrörelsenostalgi och presstöd står även moderaterna i allt väsentligt bakom de för- slag som läggs fram. Socialdemokraten Bengt Gö- ransson, som lett utredningen, står bakom den i dess helhet. För den oinvigde skulle det lätt kunna se ut som att det nu bara handlade om att verkställa. Men det gällde, som sagt, bara för den oinvigde. I betänkandet behandlas, fru talman, framför allt ett helt knippe förslag från Centerpartiet som till- sammans är en helhetsbild av hur den lokala demo- kratin kan stärkas. Grunden för detta måste vara ett stärkt lokalt självstyre, med starkare kommuner som gör att makten kommer närmare och ända ut till dem som berörs. Det är just ett sådant "lokaldemokratipaket" som demokratiministern utlo- vade för ett år sedan. Medan demokratiministern pratade och övervägde agerade Centerpartiet och tänkte att vi skulle hjälpa henne på traven för att få fram 10 000 nya förtroen- devalda i vårt land. Men icke så. När förslagen väl kommit till riksdagen visade det sig att inte ett enda av dem föll Socialdemokraterna och Vänsterpartiet på läppen. Och för Kristdemokraternas del handlar lokal demokrati inte så mycket om reformer för att stärka medborgarna utan uppnås bäst genom kommunala författningssamlingar. Inga kommundelningar men väl mer av kommunal byråkrati. Det skulle därför vara intressant, ja, t.o.m. mycket intressant att veta hur regeringen och Vänsterpartiet tänkt sig att trolla fram 10 000 nya poster för förtro- endevalda utan att på en enda punkt förändra det sätt som arbetet fungerar på. I dag är det inte brist på engagemang som är pro- blemet utan brist på tilltro till möjligheten att vinna gehör genom politiken. Ska vi över huvud taget re- krytera en enda ung människa till nya uppdrag, till engagemang i partipolitiken, är det detta som vi måste hantera. Och då duger det inte att klaga på oengagerade medborgare och kräva röstplikt. Det är som att försöka bota en cancersjuk med magnecyl. I stället måste vi börja med att se om vårt eget hus, att ställa diagnosen innan vi bestämmer behandlingen. Grunden i den diagnosen måste, dessvärre, vara att vi faktiskt får det förtroende och det gehör som vi för- tjänar. En sådan insikt leder till helt andra lösningar än de bortförklaringar vi så ofta hör. Fru talman! Ett betänkande om lokal demokrati blottar stora ideologiska skillnader. Frågan är hur man ser på demokratiskt styre - om det i första hand rör sig om representation eller om aktiva och engage- rade medborgare som också är med om att ta ansvar mellan valen. Eller hur man ser på medborgarrollen - handlar demokrati i första hand om gemensamt age- rande eller om att vara konsument? För mig är svaret självklart: Verklig demokrati förutsätter medborgare, inte kunder; medborgare som är med om att utforma alternativen i stället för att vart fjärde år välja en ny elit och däremellan vara passiv. Det förutsätter ett samhälle där man tror på medbor- garnas möjligheter att tillsammans ta ansvar och där man vågar låta människor själva gripa makten över sin vardag. Tyvärr verkar detta inte vara lika självklart för alla, fru talman. Majoritetens inställning till förslagen andas ett tydligt avståndstagande från allt som kan "försvaga det representativa demokratiska systemet". Raskt konstaterar samma majoritet att folkomröst- ningar kan komma att "i onödan fördröja angelägna politiska beslut". Det är värt att smaka på de här for- muleringarna. Hur ska de medborgare som slåss för möjligheten att få påverka kommunpolitiken, inte bara vart fjärde år utan också mellan valen, tolka dem? Det vore nog en lätt överdrift att tolka dem som en inbjudan till engagemang och fördjupad dialog. Fru talman! Det är inte utan att man blir både för- bluffad och en smula besviken när en ny kommitté för att stärka den kommunala demokratin tillsätts innan betänkandet från den förra ens har presenterats. Vad kan rimligen en sådan kommitté göra som inte har gjorts i Demokratiutredningen? Hade jag varit lite mer konspiratoriskt lagd skulle jag ha misstänkt att Demokratiutredningens slutsatser helt enkelt inte tilltalade regeringen och riksdagens majoritet. Ska det utredas mer borde det handla om hur vi genomför förändringar, inte om ifall förändringar behöver gö- ras. Bland alla de förslag som finns och som alltså inte borde utredas utan genomföras vill jag peka på några, mer för att ange färdriktningen och problemen med majoritetens ovilja att gå oss till mötes än för att beta av punkterna. Det gäller för det första folkomröstningar. Det här avsnittet är kanske det mest avslöjande i hela betän- kandet. Majoriteten konstaterar här att folkomröst- ningar kan bli en möjlighet för minoriteter att fördröja angelägna beslut. Men om nu besluten är angelägna, varför får de då inte ta tid? Varför får inte medbor- garna blandas in? Visst ställer jag upp på att demo- krati handlar om effektivitet, men det handlar också i mycket större utsträckning om diskussion, om delta- gande inför besluten. Demokrati måste få ta tid. För det andra vill man nu inte gå vidare med di- rektvalda kommundelsnämnder utan väntar på utred- ningen. Men vad kan vi lära oss av en sådan utred- ning? Att det behövs kommunval och större närhet mellan kommundelsnämnder och medborgare har Demokratiutredningen redan visat. Här finns möjlig- heten att skapa den kontakt mellan förtroendevalda och allmänhet som utskottet uttalar sig om, men till det konkreta förslaget vill man inte gå. För det tredje avfärdar majoriteten möjligheten till medborgarinitiativ i form av en motionsrätt. Men det handlar ju om att medborgare ska få rätt att få sin sak prövad. Gäller det sedan tillräckligt många medbor- gare bör de ha rätt att få saken prövad i fullmäktige. Är det verkligen så orimligt att en stor mängd med- borgare ska ha rätt att åtminstone få upp angelägna frågor på dagordningen? Fru talman! Jag vill avsluta med att ställa en fråga till alla dem som i utskottet konsekvent har röstat mot förslag som skulle stärka delaktigheten och medbor- garnas möjligheter att utöva inflytande, varje dag och inte enbart vart fjärde år. Är ni nöjda med hur med- borgarinflytandet ser ut i Sverige i dag? Om inte, vad vill ni då förändra? Uppenbarligen vill ni någonting annat än det som Centerpartiet här har påvisat. Då, fru talman, är det majoritetens ansvar att redovisa alternativen. Det är inte mitt ansvar att visa på alter- nativen när majoriteten så konsekvent har föreslagit avslag på alla möjligheter att stärka den lokala demo- kratin. Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till re- servationerna 2, 3 och 6. Jag står givetvis bakom alla mina reservationer i betänkandet, men jag nöjer mig för tids vinnande med detta. 0183788551910 N 2010-01-01 00:00:00 179342 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0976/#anf83