2348624 GN0976 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:76 Onsdagen den 8 mars 1999/2000 76 2000-03-08 00:00:00 Kommunala demokratifrågor 6B2AC9F9-57F8-4C7A-A9B6-D99D656B600D 82 INGVAR SVENSSON (kd) kd Fru talman! Under åren 1985-1988 satt Alf Svensson som ensam kristdemokrat i riksdagen. Till- sammans med några andra arbetade jag då som handläggare åt honom. Ibland brukade jag efter da- gens slut gå mot Centralen över Vasabron. Jag fäste mig vid en graffititext som länge stod med stora bok- stäver utmed kajkanten. Den gav upphov till en del filosoferande hos mig. Texten löd: Allt genast. Den var undertecknad av Grön ungdom. Jag vill betona att jag inte vet om det var ditskrivet av någon engagerad aktivist för eller någon motståndare mot Grön ung- dom. Det är egentligen ointressant. Men begreppet allt genast fick mig att fundera kring politikens möjligheter och praktiska vardag. Mina samlade erfarenheter fick mig att inse att både själva livet och framför allt det politiska livet knappast är anpassat till begreppet allt genast. För mig själv funderade jag i stället fram de små stegens filosofi. Det gäller förstås att ta ut kompassriktningen men att inse att den praktiska terrängen inte är alltför lättforcerad och att man får ta sig fram därefter. I debatten om politikernas villkor fokuserar vi ibland på att man som enskild politiker kan känna sig tämligen maktlös. En del lämnar politiken därför att man otåligt inte ser direkta genomslag för sina för- slag. Men vill man förändra får man finna sig i att envist och tålmodigt arbeta för det som man anser är rätt, och i små steg kan man faktiskt förändra lite i alla fall. Dag Hammarskjöld skrev i sin bok Vägmär- ken: Mät inte bergets höjd förrän du nått dess topp, då ska du se hur lågt det var. Det är ett bra uttryck för hur det politiska livet kan fungera. Varför så filosofisk i en debatt om kommunal de- mokrati? Det kan man fråga sig. De små stegens filosofi gäller förvisso även i kommunpolitiken. Men i dag är det en trevlig dag, inte bara för att det är Internationella kvinnodagen utan också därför att riksdagen i dag behandlar två enskilda motioner från mig. De har föreslagits bifall från enhälliga utskott, en lite senare i dag i ett lagutskottsbetänkande och en i vårt betänkande om kommunal demokrati. Det är en liten ljuspunkt i tillvaron som visar att enskilda poli- tiska insatser faktiskt har betydelse, om än i små doser. Fru talman! Under den allmänna motionstidens sista skälvande timmar i höstas, då egentligen allt borde vara klart från enskilda motionärer, fick jag uppgifter som jag reagerade mot. Man hade på sina håll tolkat lagen så att människor som inte var upp- tagna i röstlängden inför kommun- och landstingsva- len, men efter valet flyttat till en kommun, inte där var valbara till kommunala nämnder och styrelser. Det stred mot allt det jag tidigare trott mig veta om de här sakerna. Efter en kontroll blev det en motion. Behandlingen i utskottet har visat att den var befogad. Det har uppfattats som oklart vad som avsågs med lagtexten. Troligen är den tolkning jag tidigare nämn- de felaktig, men för säkerhets skull föreslår vi genom vårt betänkande en lagändring så att lagen inte går att misstolka på det här området. Fru talman! När jag förra gången, 1991-1994, var ledamot av konstitutionsutskottet, gjorde utskottet ett tillkännagivande till regeringen om behovet av kom- munala författningssamlingar. Men regeringen lät tillkännagivandet ligga till sig för att sent omsider avskriva det. I dagens betänkande har utskottsmajo- riteten förhoppningar att uppbyggandet av ett rättsin- formationssystem kommer att leda till att samtliga kommuner kommer att ansluta sig, och därmed skulle vårt motionskrav vara uppfyllt. Det är väl och bra att utskottets majoritet har en positiv syn på livet. Men förhoppningarna i den här kammaren brukar så att säga inte vara hårdvara. Förhoppningar har ofta mycket lösa kanter. Frivilliglinjen är som vi ser det inte tillräcklig. Ett obligatorium hade varit bra för väljarna och även för kommunerna. Tyvärr är den juridiska kompetensen inte alltid vad den borde vara. Testa gärna hur ofta kommunpolitiker och tjänstemän kan svara på ett kommunalt besluts rättsliga grund. Det är inte ovanligt att svaret blir svävande. Ett krav på författningssamlingar skulle skärpa hanteringen i våra kommuner och underlätta för medborgaren att hålla sig informerad. Fru talman! Jag ber därför att få yrka bifall till re- servation 11. I det här betänkandet finns det ett antal spretiga motionsförslag som hanteras. Jag vill bara betona att jag tror att det är viktigt att man försöker se den kommunala demokratin som en helhet och att saker och ting bör hänga ihop. Fru talman! Vän av ordning kanske noterar att kristdemokraterna inte ställer sig bakom reservation nr 1 om kommundelningar. Jag vill bara förklara att det har sina randiga skäl. Vi är förstås för bättre möj- ligheter till kommundelningar, om nu någon trodde något annat. I diskussionen kring den här punkten fokuserade vi inom utskottet på yrkande nr 7 i centermotionen, ifall en folkomröstningsmajoritet i en kommundel skulle vara ett tillräckligt kriterium för en kommun- delning. Det tycker faktiskt inte vi kristdemokrater. Fler faktorer måste vägas in. Därför ställde vi oss inte bakom reservationen. Jag blev dock något förvånad då jag såg reserva- tionen. Den är tämligen för att inte säga mycket tandlös. Substansen i den är att utskottet borde anse det angeläget att kommundelningar medges i ökad omfattning generellt. Det är alltså substansen i reser- vationen. Den substansen håller jag gärna med om. Men om folkomröstningskriteriet sägs egentligen ingenting. Problemet för reservanterna är att de slår in öppna dörrar, och det kan ju i sig vara en trevlig sysselsätt- ning. Förra våren enades Moderaterna, Kristdemo- kraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet om ett tillkännagivande omkring kommundelningar. Det skulle bli lättare att dela kommuner genom att proceduren som har samband med kommundelningar underlättas. Riksdagen stödde förslaget. Och rege- ringen har faktiskt med ovanlig snabbhet effektuerat kravet genom direktiv till en utredning. Vår positiva syn på kommundelningar har alltså fortplantat sig på det sätt som man rimligen kan önska i de här sam- manhangen. Fru talman! Hur var det nu det hette på Karl IX:s tid? Vad göras skall är redan gjort. I herredagsmän reser icke så fort! Fru talman! Med undantag av moment 13 om kommunala författningssamlingar, där vi har en re- servation nr 11, yrkar jag alltså bifall till hemställan i utskottets betänkande i övrigt. 0575413157004 N 2010-01-01 00:00:00 179341 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0976/#anf82