2348619 GN0971 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:71 Onsdagen den 23 februari 1999/2000 71 2000-02-23 00:00:00 Upphovsrätten och offentlighetsprincipen 3B93F9B7-ACE2-4DB2-85BF-9912AE58D943 26 KENNETH KVIST (v) v Fru talman! Den här diskussionen har förts upp på ett ganska principiellt plan, och det är väl kanske bra. Men vi bör nog klara ut vad saken gäller och vad den inte gäller. Det är inte så att riksdagen i dag föreläggs ett för- slag om att ändra någon grundlag. Den svenska grundlagen är även efter dagens beslut oförändrad. Det gäller även offentlighetsprincipen. Det är heller inte fråga om en inskränkning i of- fentlighetsprincipen, för vad är offentlighetsprinci- pen? Jo, det är att människor ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Handlingar blir allmänna när de inkommer till en myndighet, detta för att man ska kunna granska bakgrunden till hur myndigheter och maktpersoner behandlar medborgarna och på vilka grunder de fattar sina beslut. Det ska alltså finnas en insyn i bakgrunden till myndigheternas agerande. Detta är själva poängen med offentlighetsprincipen. Den är utomordentligt värdefull och det finns en total politisk enighet i denna kammare om att slå vakt om offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen är däremot inte avsedd för att någon enskild icke-myndighetsperson ska kunna provocera en annan icke-myndighetsperson eller myndighet genom att äventyra dennes upphovsrätt till något vederbörande har skrivit. Om Centerpartiet t.ex. skulle skriva ett internt papper om Centerpartiets taktik i den kommande valrörelsen skulle det möjligtvis inte ha något kom- mersiellt värde men dock anses som ett internt pap- per. Jag tror att även Åsa Torstensson skulle uppleva det som en provokation om någon som var oense med papperet tog tag i det och skickade in det till någon myndighet så att det blev en offentlig handling. Då kunde ju vem som helst gå och läsa hur Centern tänkte lägga upp sin valrörelse i ett papper som var avsett att vara internt. Det här var ingen allmän handling och inte avsett att bli en allmän handling när det skrevs. Utan att ta ställning till scientologverksamheten i sig har den samma skydd. Vi kan inte ha ett skydd för de goda och ett annat för dem som vi upplever som mindre goda eller som har tvivelaktiga syften. Vi måste ha samma skydd för alla. Fru talman! Jag har ju ett förflutet i det här sam- manhanget, eftersom jag för ett par år sedan anmälde det här ärendet till konstitutionsutskottets granskning. Det skedde under den förra mandatperioden. Vi höll då före att såsom lagstiftningen såg ut borde rege- ringen inte först ha fattat ett beslut och sedan efter påtryckning ett annat beslut. Vi menade att det var klandervärt. Vi som ansåg detta var en minoritet i det dåvarande konstitutionsutskottet, jag själv och Peter Eriksson från Miljöpartiet. Jag vill dock säga att vi var något framsynta, ef- tersom vi i vår reservation skrev: "Är det så att Sverige bryter mot internationella avtal på upphovsrättsområdet så skall, enligt utskot- tet, denna fråga prövas för sig." Detta var den for- mulering som vi i utskottet kom fram till för att reser- vationen skulle vara möjlig att behandla i kammaren. Vi avslutade på följande sätt: Det ankommer på regeringen att avhjälpa en eventuell konflikt "genom att antingen ändra Sveriges internationella åtaganden eller genom att lämna förslag till ändrad lagstiftning". Det är just det sistnämnda som regeringen har gjort. Man gör en väldigt stor principiell sak av detta. Samtidigt hävdar man att det bara gäller ett fall. Det är bara en gång som någon har försökt provocera yttrandefriheten genom att undergräva någon annans upphovsrätt. Fru talman! Jag tror att varken Åsa Torstensson eller Per Lager kan nämna något annat fall eller säga att det i framtiden kommer att bli en strid ström av sådana här fall där någon med hjälp av offentlighets- principen ska äventyra någon annans upphovsrätt till ett verk som vederbörande har författat. Men då är det väl inte en stor principsak utan fak- tiskt en konflikt vad gäller rätten till ett utfört verk som inte är avsett att vara en allmän handling utan för att ha ett begränsat spridningsområde. Rätten till detta verk ska inte kunna äventyras av att någon så att säga försöker vrida offentlighetslagstiftningen genom att lämna in det till en myndighet. Det här har ju inget att göra med att kontrollera myndigheternas maktutövning eller deras sätt att svara på medborgares undran eller klagomål eller med något som helst liknande som har med offentlig- hetsprincipen att göra. Det har bara att göra med att någon vill provocera och undergräva någon annans upphovsrätt. Lagrådet säger faktiskt med anledning av det ak- tuella lagförslaget att det är en svag punkt i den svenska offentlighetslagstiftningen att en person endast genom att lämna in ett verk till en myndighet utan annat syfte än att underminera någons upphovs- rätt kan åstadkomma att verket blir allmänt tillgäng- ligt. Detta slår Lagrådet fast. När detta står så klart är det svårt att hävda att Sverige skulle ha framgång i en internationell konflikt kring huruvida upphovsrätten vid detta nära nog unika tillfälle skulle spänna mot offentlighetsprincipen. Det är egentligen så, som Inger René och Barbro Hietala Nordlund har uttryckt det, att förslaget är försett med både livrem och hängslen. Dessutom kommer Sekretesskommittén att ytterligare utreda det för att se om det behövs några förändringar. Vi gör alltså en liten justering i sekretesslagen. Det är inte någon ändring av grundlagen och inte någon in- skränkning i offentlighetsprincipen. Riksdagen kan tryggt ansluta sig till utskottsmajoriteten och stödja konstitutionsutskottets hemställan i dess helhet på denna punkt. 0544752215503 N 2010-01-01 00:00:00 178924 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0971/#anf26