2348614 GN0966 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:66 Tisdagen den 15 februari 1999/2000 66 2000-02-15 00:00:00 Svar på interpellation 1999/2000:120 om energibeskattningen interpellationsdebatt 7D44291A-B221-4689-863B-387D44466F65 9 STEFAN HAGFELDT (m) m Fru talman! Finansminister Bosse Ringholm be- kräftar i sitt svar att produktionsskatten på el höjdes med 0,5 öre per kilowattimme nu vid årsskiftet sam- tidigt som en ny nätavgift på 0,2 öre per kilowattim- me infördes. I sitt svar säger finansministern att i vilken utsträckning som produktionsskatten på el påverkar prissättningen på den öppnade elmarknaden är svårt att avgöra. Enligt kraftproducenterna betyder detta höjda elkostnader med 0,45 öre per kilowattim- me. Det är ingen tvekan om att dessa nya kostnader tvingas kraftproducenterna att slussa över på elkun- derna. För den som inte är insatt i frågan låter det inte mycket, men för de företag som använder elkraften som en nödvändig del i produktionen betyder det många miljontals kronor. Ingemar Widell, vd i Vargön Alloys, är upprörd: "I vår planering har vi räknat med att regeringens löften skulle vara genomförda inom något år. I värsta fall motsvarar kostnadseffekten av löftesbrottet, för oss, 45 000 kronor per anställd och år. Detta är kon- sekvensen av höjd skatt i stället för en avveckling. Och vad för förslag väntas nästa år?" I min egen hemstad Norrköping förbrukar de tre pappersbruken - Braviken, Skärblacka och Fiskeby - drygt 2,0 TWh/år. Enbart Holmen Paper använder i anläggningen i Braviken hela 1,6 TWh, vilket är mer än 1 % av Sveriges elproduktion. Totalt förbrukar Modokoncernen i Sverige 5,1 TWh. En höjning av elkostnaderna med 0,45 öre/kWh medför för Modo- koncernen nya kostnader på 23 miljoner per år. Bara för den anläggning som Holmen Paper har i Braviken betyder det ytterligare 7,2 miljoner kronor i kostnad per år. Oron för framtiden delas också av kommunalrå- den i de berörda kommunerna. I många av dessa kommuner är arbetslösheten stor, och man är mycket orolig för vad elskattehöjningen kommer att medföra. I hela landet är det 123 714 förvärvsarbetande som arbetar inom de elintensiva basindustrierna. Lägger man därtill de indirekt berörda blir summan 338 800 människor. Bara papper och pappersmassa berör direkt och indirekt 150 000 människor i Sveri- ge. Mot bakgrund av detta är det inte märkligt att det blivit upprörda stämningar i landet när regeringen nu sviker sitt löfte om sänkta produktionsskatter på el och i stället föreslår höjning av dem. För cirka ett år sedan sade regeringen bl.a. följande: "En säker tillgång på el till ett rimligt pris är en viktig förutsättning för den svenska industrins inter- nationella konkurrenskraft. Det är angeläget att den elintensiva industrin ges konkurrenskraftiga villkor. Beskattningen av el i produktionsledet utgör ett pro- blem i en situation där förhållandena på elmarknaden är sådana att beskattningen leder till ökade kostnader för elanvändarna. Inom ramen för den översyn av hela energibeskattningen som pågår inom regerings- kansliet och där förslagen sammantagna skall ge ett oförändrat skatteuttag på området, prövas därför i vilken takt beskattningen av el i produktionsledet skall avvecklas." Fru talman! Förtroendet för regeringens energipo- litik är genom sveket körd i botten för den elintensiva industrin här i landet. En direkt följd av detta kan bli att nödvändiga investeringar uteblir. Vad våra basin- dustrier minst av allt behöver är en ryckig energipoli- tik. Ska industrin våga göra nyinvesteringar fordras det långsiktiga och goda spelregler. 0225823431305 N 2010-01-01 00:00:00 178518 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0966/#anf9