2348611 GN0963 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:63 Onsdagen den 9 februari 1999/2000 63 2000-02-09 00:00:00 Utrikespolitisk debatt utrikespolitisk debatt 8B548ED5-6B78-48FF-A5A6-F22C188AC1BF 48 PER LAGER (mp) mp Fru talman! Brotten mot de mänskliga rättigheter- na sker överallt i världen, dag och natt. Etniska rens- ningar, folkmord, kulturmord på ursprungsbefolk- ningar är inget som hör till historien, utan det pågår ständigt runtomkring oss. Det handlar faktiskt om våra systrar och bröder. Det handlar om solidaritet och ansvar för överlevandet och om livskvalitet för alla på vårt gemensamma klot. Därför bör just mänskliga rättigheter alltid stå överst på alla politiska dagordningar i världen, menar jag. Fru talman! På andra sidan Atlanten pågår sedan en lång tid tillbaka ett kulturmord av dinehindianerna, som också benämns navajo, ett ursprungsfolk i det väldiga landområdet Dinetah, som sträcker sig genom de amerikanska delstaterna Arizona, Utah och New Mexico - USA:s största indianreservat. Där har di- neh- och hopifolken funnits i hundratals, kanske tu- sentals, år i bergsområdet. Big Mountain, även kallat Black Mesa, är en helig plats för dinehfolket, men det gömmer också på en av de rikaste kolfyndigheterna i Nordamerika. Här finns även naturgas, olja och uran. Rakt över området har stora ledningar för elektricitet - "den vite mannens gud" - dragits utan att dinehfolket har haft någon glädje av det. Folket lever här av fårskötsel. Man odlar och vä- ver, men klarar sig inte på grund av myndigheternas restriktioner. Fattigdomen är svår, och nu återstår endast 200 indianer av de drygt 13 000 för 25 år se- dan. Man vaktar sitt berg, precis så som lokalbefolk- ningen på Kynnefjäll i Bohuslän har gjort i 20 år, vilket nu glädjande nog upphörde i måndags. Men dinehfolkets kamp och vaktande av sitt berg är be- tydligt svårare och har kostat betydligt mer. Dinehindianerna har genom bedrägligt förfarande lurats eller tvingats att flytta från sitt land genom olika lagar, såsom t.ex. Relocation Act och Bennet Freeze för att den federala regeringen vill komma åt de rika fyndigheterna av fossila bränslen, just sådana bränslen som i sin tur är förödande för livsförutsätt- ningarna på jordklotet. Sådana bränslen borde över huvud taget inte längre utvinnas. Myndigheten, Bureau of Indian Affairs, har till- sammans med regeringen lyckats skapa konstlade konflikter mellan hopistammen, som lever inom samma område, och dinehstammen. Folket har trakasserats genom årtionden, förbju- dits tillgång till mark att bygga på samt vatten och att ha så många får, 40-60 stycken, som de måste ha för att kunna försörja sig. I stället får de försöka överleva med 10-20 får, vilket är en omöjlighet. En gång var också deras språk, som är ett av värl- dens mest komplicerade och därför unikt, förbjudet men har sedan några årtionden tillåtits igen. Kolet, som Peabody Coal Companys grävskopor nu förtär, är enligt indianerna moder jords lever. Ol- jan är blodet i ådrorna och uranet själva lungorna. De ser helheten och hur den nu föröds, hur ozonskiktet förtunnas, fåren blir blinda, torkan breder ut sig och hur luften och jorden förgiftas. De tusentals olika heliga gravplatserna i Big Mountain kommer att för- störas. Fru talman! Det behövs en miljö- och socialkon- sekvensanalys vad gäller både exploateringen av kolfyndigheterna och tvångsförflyttningarna. Det handlar om förödande effekter både på miljön och för en unik ursprungsbefolkning. Huvudparten av dinehfolket finns i dag, efter tvångsförflyttningen, på området New Lands, ca 20 mil bort. Det är ett jordbävningshotat område med bl.a. radioaktivt smittat vatten efter en stor dammo- lycka 1976 som djuren tvingas dricka av. De får inte ha så många djur de vill ha. Ingen dineh får ha affärs- rörelse, samtidigt som de tvingas betala hyra, avgifter och försäkringar. Det råder social misär i det här området. New Lands kommer de att få vara på i högst 65 år. Sedan ska allt jämnas med marken. Det vi ser, fru talman, är etnisk rensning. Indianerna är grundlu- rade, och de känner sig grundlurade. Med hjälp av folk runtom i världen har nu di- nehfolket i sista stund fått råd att stämma den ameri- kanska staten för brutna avtal med indianerna om att få bo inom reservatet så länge gräset växer och vatt- net flyter. Nu har de 6-24 månader på sig. Fru talman! Det är hög tid att protestera mot den form av etnisk rensning och kulturmord som skett i Big Mountain. Nya murar har byggts och mänskliga rättigheter förtrampats. Vi har inte lärt av historien och av de internationella överenskommelser som vi har ingått. Vi lever inte upp till dessa. Vår solidaritet med människor i världen måste också omfatta ett sådant folk som dinehindianerna vid Big Mountain i Arizona. Jag ställde, fru talman, en fråga till utrikesminis- tern vid frågestunden för några veckor sedan om just dinehindianerna. Men ministern kände inte alls till deras situation. I stället ställde jag då en skriftlig fråga och fick ett svar, som inte andades mycket av engagemang för de nordamerikanska indianerna. Jag beklagar detta. Därför har Miljöpartiet i dag skrivit en särskild vädjan till bl.a. den amerikanska regeringen. För att försöka leva upp till våra åtaganden som försvarare av mänskliga rättigheter och ursprungsbe- folkningars rätt måste enligt min mening regeringen inte bara, som i svaret på min fråga, notera att frågan kommit upp i FN:s arbete för mänskliga rättigheter. Det krävs också ett aktivt intresse, en aktiv medver- kan för att vi någonsin ska komma åt dessa fruktans- värda problem. 075043103804 N 2010-01-01 00:00:00 178216 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0963/#anf48