<anforande>
<dok_hangar_id>2348611</dok_hangar_id>
<dok_id>GN0963</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:63 Onsdagen den 9 februari</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>63</dok_nummer>
<dok_datum>2000-02-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utrikespolitisk debatt </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>utrikespolitisk debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>B193FE9E-3C85-4A9E-9E8B-1057DDEAFE02</anforande_id>
<anforande_nummer>36</anforande_nummer>
<talare>LARS OHLY (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Herr talman! Våldsanvändning i konflikter ska
alltid vara den allra sista utvägen. Jag menar att freds-
förhandlingarna i Rambouillet inte fördes på ett seri-
öst sätt för att undvika den sista utvägen. Det är också
så att FN-systemet dels inte tog sitt ansvar, dels i ett
avgörande läge helt ställdes åt sidan. Den etniska
rensningen i Kosovo fördubblades eller tredubblades
efter Natos angrepp.
Principiellt leder det väldigt långt om man accep-
terar att en superstat eller en militär allians självt
tolkar när våld får användas - när militär makt ska
användas - utan att höra världssamfundet. Därför är
mina frågor fullt berättigade. Vilka principer för det
mot i världsgemenskapen? Vad anser Marianne An-
dersson att vi ska göra med Ryssland? Tycker Mari-
anne Andersson att vi skulle ha sänt svenska bomb-
plan till Jugoslavien?
</anforandetext>
<intressent_id>0371688419616</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>178204</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0963/#anf36</protokoll_url_www>
</anforande>
