<anforande>
<dok_hangar_id>2348611</dok_hangar_id>
<dok_id>GN0963</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:63 Onsdagen den 9 februari</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>63</dok_nummer>
<dok_datum>2000-02-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utrikespolitisk debatt </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>utrikespolitisk debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>B8CFB1E5-4F99-4277-8B65-FC5F5F6A8ACF</anforande_id>
<anforande_nummer>16</anforande_nummer>
<talare>GÖRAN LENNMARKER (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Först noterar jag en klyfta mellan ut-
rikesministern och mig. Jag och Moderata samlings-
partiet tycker att det hade varit bra om österrikiska
Folkpartiet och österrikiska Socialdemokraterna hade
slutit en regeringsöverenskommelse. Den underkän-
des av österrikiska Socialdemokraterna. Jag får näs-
tan intrycket att utrikesministern tycker att det var bra
att österrikiska Socialdemokraterna underkände över-
enskommelsen. Det vore i så fall ett sensationellt
besked.
Sedan fanns det faktiskt under det kalla kriget
delar där Sverige inte stod upp för de goda värdena.
Utrikesminister Bodström sade att man inte fick kriti-
sera systemen i Östeuropa. Man fick kritisera enskil-
da händelser. Han var utrikesminister i regeringen
Palme. Det tror jag var den lägsta punkten vi haft i
svensk utrikespolitik, när Sverige krökte rygg inför
diktaturen.
Jag noterar att utrikesministern sade att vi ska dis-
kutera försvarsövningen med Ryssland - jaha. Oppo-
sitionen har ju krävt att man skulle samråda om detta
i Utrikesnämnden. Nu ska vi tydligen äntligen disku-
tera denna fråga, som ju är en central fråga i svensk
utrikespolitik. Det hade varit något klokare att på ett
tidigt stadium ta upp detta.
Herr talman! Jag vill sedan ta upp den fråga som
Murad Artin ställde. Han frågade vem som stod för
proletariatets diktatur och klasskampen. Låt mig först
säga att detta är centrala inslag i kommunismen. Det
finns inte en enda kommunistisk regim som inte har
proletariatets diktatur - från Kuba i väster till Nord-
korea i öster. Det innebär att det finns ett enda parti.
Vill man starta ett annat parti blir man fängslad eller
skjuten. Klasskampen, föreställningen om samhäll-
sklasser som står emot varandra, är en central del i
kommunismen. Stora delar av kommunismen handlar
om att utrota samhällsklasser - självägande bönder
och vad det nu kan vara.
Låt mig också säga, Murad Artin, att det fanns ett
parti i den svenska riksdagen - det finns här nu också
- som var en del i den kommunistiska internationalen
som Josef Stalin ledde. Det svenska kommunistiska
partiet var inte ett självständigt parti utan en del i den
kommunistiska internationalen. Det fanns kontrol-
lanter från Komintern som såg till att det svenska
kommunistiska partiet fullföljde de intentioner som
Josef Stalin hade. Han var de facto partiledare för det
svenska kommunistiska partiet. Så var historien,
Murad Artin. Ni borde lägga ned ert parti!
</anforandetext>
<intressent_id>0739152363302</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>178184</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0963/#anf16</protokoll_url_www>
</anforande>
