<anforande>
<dok_hangar_id>2348602</dok_hangar_id>
<dok_id>GN0954</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:54 Fredagen den 21 januari</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>54</dok_nummer>
<dok_datum>2000-01-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Allmänpolitisk debatt (forts. från prot. 53) Frågor om trygghet (forts.)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>allmänpolitisk debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>23EDA505-B12D-49C0-AEBA-4ED14CDF5CF9</anforande_id>
<anforande_nummer>35</anforande_nummer>
<talare>NILS FREDRIK AURELIUS (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Beträffande begreppet demokrati, an-
vänds det ofta i flera olika meningar. Man syftar bl.a.
på demokratin som ett system med fria val och vissa
mänskliga fri- och rättigheter osv. I den meningen
måste vi säga att demokratin går segrande fram. Jag
hoppas att Mats Einarsson uppskattar att kommunist-
diktaturer faller eller står inför sitt fall och att demo-
kratin vinner terräng.
När man ibland talar om demokratins gränser me-
nar man egentligen det politiska beslutsfattandets
gränser i en demokrati. Där kan man ha olika ideolo-
giska åsikter. Blir det verkligen mer demokratiskt för
att politikerna bestämmer så mycket som möjligt?
Var går i så fall gränsen? Hur mycket ska människor-
na få bestämma själva inom en rättsstat? Det är en
annan fråga där man har olika åsikter från ideologisk
utgångspunkt.
Jag har en fråga till: Om det nu är en demokratiskt
stor förlust med exempelvis en författningsdomstol -
om vi nu ska ha det systemet - är då Tyskland, som
har många sådana på olika nivåer, mindre demokra-
tiskt på grund av detta?
</anforandetext>
<intressent_id>0817433088402</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>177343</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0954/#anf35</protokoll_url_www>
</anforande>
