<anforande>
<dok_hangar_id>2348601</dok_hangar_id>
<dok_id>GN0953</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:53 Torsdagen den 20 januari</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>53</dok_nummer>
<dok_datum>2000-01-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>174E0668-32C7-4838-9645-ED8B8C30ABF7</anforande_id>
<anforande_nummer>284</anforande_nummer>
<talare>HANS KARLSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det är alltid lika trevligt att lyssna till
Bo Könberg som med gott humör redovisar sitt för-
hållningssätt till den aktuella frågeställningen.
Jag noterar att jag har hört de här frågorna tidigare
och sättet att göra ett sjukvårdspolitiskt bokslut.
Jag ställer mig bara frågan hur det hade sett ut, Bo
Könberg, om inte den socialdemokratiska regeringen
hösten 1994 hade tagit itu med det ekonomiska kaos
som rådde, inte bara i statsbudgeten utan också i
sjukvårdsbudgetarna runt om i landet.
En av anledningarna till detta kaos i sjukvårds-
budgetarna var ju den fria etableringsrätt som Bo
Könberg i högsta grad var medansvarig till.
Nu har vi ordning i ekonomin, Bo Könberg, och
nu kan vi tillåta oss att öka på resurserna. Folkpartiet
tycker inte att det är viktigt med fullt så mycket peng-
ar som andra partier i den här kammaren till sjukvår-
den. Men vi lyckas ändå tillföra mer resurser.
Hur hade det varit, Bo Könberg, om vi hade fort-
satt på den väg som Bo Könberg medverkade till att
Sverige slog in på när det gäller resurserna i sjukvår-
den?
</anforandetext>
<intressent_id>0654974921901</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>177160</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0953/#anf284</protokoll_url_www>
</anforande>
