<anforande>
<dok_hangar_id>2348601</dok_hangar_id>
<dok_id>GN0953</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:53 Torsdagen den 20 januari</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>53</dok_nummer>
<dok_datum>2000-01-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>EACA24BE-CA8A-441C-9D54-766743D7320A</anforande_id>
<anforande_nummer>258</anforande_nummer>
<talare>HANS KARLSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det är inte så att handikappreformen
och assistansersättningen  har urholkats. I stället är
det så att mer än dubbelt så mycket pengar i dag går
till den delen av verksamheten än som var fallet vid
införandet 1994. Det tycker jag att det finns anled-
ning att notera.
Välfärdsbokslutet säger att anslagen till gruppen
svårast funktionshindrade har ökat med 40 % under
90-talet.
Sedan vill jag kommentera sjukvården. Om det
vore så enkelt, Chris Heister, att kammaren kunde
besluta om inrättandet av en vårdgaranti och köerna
därmed vore borta skulle det nog inte vara något
problem med köerna. Men det handlar faktiskt också
om att det måste finnas pengar till att betala personal,
vårdplatser, utrustning osv.
Om socialdemokratin inte hade tagit itu med det
ekonomiska moras som Chris Heisters partivänner
medverkade till, hade det självklart varit ännu svårare
inom sjukvården. Det finns dock skäl att verkligen
granska sjukvården och se på vilket sätt som vi bättre
kan använda resurserna och stoppa in nya resurser för
att ta itu med de brister som finns.
</anforandetext>
<intressent_id>0654974921901</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>177134</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0953/#anf258</protokoll_url_www>
</anforande>
