<anforande>
<dok_hangar_id>2348601</dok_hangar_id>
<dok_id>GN0953</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:53 Torsdagen den 20 januari</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>53</dok_nummer>
<dok_datum>2000-01-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>1493BB25-D475-4A1D-A873-539FAFEFA6D1</anforande_id>
<anforande_nummer>202</anforande_nummer>
<talare>ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag förstår intentionen, men kvinno-
organisationer över huvud taget får väldigt lite stöd
gemensamt. Reglerna är så krångliga att det inte är
många kvinnoorganisationer som arbetar på det sättet
i dag. Det råder en strikt ordning i regelsystemet.
Man vill arbeta lite mera fritt och i nätverk. Det blir
väldigt problematiskt att tigga sig fram år för år.
Det är samma problem som många unga kvinnor
upplever när de ska ut i arbetslivet. Vi såg i en rap-
port som DN har tagit upp i dag att 22 % av flickorna
sju år efter grundskolan inte studerar och inte är ute i
arbetslivet. Det har funnits en missuppfattning om att
unga kvinnor gärna jobbar med projekt och liksom
tigger sig fram. Det är det jag undrar om. Långsiktig-
heten är viktig.
</anforandetext>
<intressent_id>0191823608408</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>177078</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0953/#anf202</protokoll_url_www>
</anforande>
