<anforande>
<dok_hangar_id>2348600</dok_hangar_id>
<dok_id>GN0952</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:52 Onsdagen den 19 januari</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>52</dok_nummer>
<dok_datum>2000-01-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Allmänpolitisk debatt (forts. från 1 §) Sverige och internationaliseringen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>allmänpolitisk debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>BE306CB9-FF60-4184-A904-C73FA1DF6448</anforande_id>
<anforande_nummer>96</anforande_nummer>
<talare>GÖRAN LENNMARKER (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag måste säga att jag blir något för-
bryllad över Marianne Samuelssons anförande. Här
försöker vi att komma överens internationellt om
vissa saker, t.ex. att minska utsläppen. Men Marianne
Samuelsson, hennes parti och en majoritet i riksdagen
har ju fattat ett beslut som avsiktligt och bestämt ökar
utsläppen.
Sverige går i bräschen för att man ska bryta mot
Kyotoprotokollet. Ytterligare 800 miljoner ton koldi-
oxid släpps ut till följd av avvecklingen av Barse-
bäck. Hur många tusentals ton tungmetaller som
släpps ut vet ingen. Det görs inga miljökonsekvens-
beskrivningar. Några sådana vill man inte göra.
Men nu går Marianne Samuelsson, hennes parti
och en majoritet i riksdagen i bräschen för att man
ska bryta mot de överenskommelser som Marianne
Samuelsson säger att det är så viktigt att vi ska hålla.
Varför gör hon det?
</anforandetext>
<intressent_id>0739152363302</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>176666</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0952/#anf96</protokoll_url_www>
</anforande>
