<anforande>
<dok_hangar_id>2348600</dok_hangar_id>
<dok_id>GN0952</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:52 Onsdagen den 19 januari</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>52</dok_nummer>
<dok_datum>2000-01-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Allmänpolitisk debatt (forts. från 1 §) Sverige och internationaliseringen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>allmänpolitisk debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>A7A40143-753A-4FF4-BD18-57E6521BBCFE</anforande_id>
<anforande_nummer>87</anforande_nummer>
<talare>LARS OHLY (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Karin Pilsäters anförande tog upp en
annan aspekt av internationaliseringen, nämligen
Sveriges tvång att anpassa sig till regler och system
som leder till minskade möjligheter att t.ex. ta ut skatt
för att behålla välfärden i Sverige. Jag skulle vilja
fråga: I vilket perspektiv sätter Karin Pilsäter in en
sådan internationalisering och ett sådant tvång när det
gäller den solidariska möjligheten att öka välfärden
och tillväxten i den fattigaste delen av världen? Den
fattigaste delen av världen behöver ju både nya regler
och villkor och också bistånd från den rika delen av
världen.
</anforandetext>
<intressent_id>0371688419616</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>176657</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0952/#anf87</protokoll_url_www>
</anforande>
