2348600 GN0952 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:52 Onsdagen den 19 januari 1999/2000 52 2000-01-19 00:00:00 Allmänpolitisk debatt (forts. från 1 §) Sverige och internationaliseringen allmänpolitisk debatt 9A1A5684-6D66-4896-B7E0-F00E933C68B0 54 GUNNAR HÖKMARK (m) m Fru talman! Globaliseringen förändrar på ett radi- kalt sätt människors och företags villkor. Vi ser i de stora rubrikerna hur stora medieföretag och stora Internetföretag går samman eller hur stora mobiltele- fonföretag går samman med varandra eller försöker gå samman med varandra. Det är en förändring som när det gäller företag är global. Men den stora föränd- ringen är den förändring som innebär att människors villkor förändras, att människor som individer får större möjligheter än kanske någonsin och samtidigt att moderna samhällen får en större utmaning än någonsin. Globaliseringen förändrar radikalt villkoren för politiken och för hur samhällen kan byggas och formas. Fru talman! Av det skälet är det en mycket under- lig situation vi har i denna kammare här i dag. Det finns inte en enda ansvarig person från regeringen. I en tid av omfattande förändring finns det inte en enda person från regeringen. Jag vet inte om det finns någon som över huvud taget företräder regeringspar- tiet. När jag tittade mig omkring var det närmaste jag såg den f.d. kommunisten Lars Ohly, men så kom jag på att han inte är f.d. I en tid när vi ska diskutera globaliseringen med dess krav på enskilda männi- skors frihet tror jag att den förnämste företrädaren för regeringskoalitionen är en person som under årtion- den har bekämpat friheten för människorna och vär- nat om de stängda gränserna mot dem som ställt kra- ven på de öppna gränserna. Fru talman! När vi ska föra en seriös debatt om en omvandling i det svenska samhälle som berör hela vår värld finns det inte någon som vill föra debatt från regeringspartiet, men kanske från något av dess stöd- partier. Saken är desto mer viktig eftersom det vi talar om är genuint goda möjligheter för mänsklig frihet att växa och utvecklas. Det är inte i första hand en eko- nomisk fråga. Vi står nu inför en tid där frågor om mänsklig värdighet och frihet har en större möjlighet än någonsin. Men det ställer krav på den politik som förs i varje land. Det finns någonting genuint, särskilt, som präglar den omvandling som vi nu ser ske. Ingenting av det som är befintligt är i sig en grund för välfärd och trygghet. Det fanns en tid då skogen, stålet, malmen, massaindustrierna som stod där de stod, fabrikerna som fanns där de fanns i sig var en trygghet. Kunska- perna bland människorna, arbetare, ingenjörer, eko- nomer var i sig ett kapital till produktion som faktiskt stärkte tryggheten, därför att trögheten i vårt samhälle var så avgörande. Nu lever vi i en tid då rummet och det geografiska avståndet spelar en allt mindre roll medan tiden och det omedelbara spelar en allt större roll. Ny kunskap, ny information, nytt företagande, nya produkter och nya möjligheter sprids över jorden på en gång och blir därmed allas möjligheter. Vi har ett samhälle som under mycket lång tid har byggt upp sin välfärd och sitt välstånd kring det vi hade i form av befintliga tillgångar. Då är den intressanta frågan: Hur klarar vi oss i en framtid där det är den omedelbara föränd- ringen som ställer krav på hur vi lyckas bevara vår välfärd? Det avgörande är hur snabbt vi kan utnyttja ny kunskap och hur väl det går för nya företag att ut- vecklas. Man skulle kunna säga så här, fru talman: Grunden för välståndet är inte längre företagens kon- kurrenskraft utan vårt samhälles konkurrenskraft om människorna och företagen. Vi ska här inte utgå från vad vi har utan vi ska här utgå ifrån hur vi gör vårt samhälle så attraktivt så att det är här som ny forsk- ning, nytt företagande och ny utveckling ska äga rum. Vi ser varningstecknen i en mängd olika skepna- der. Vi ser de stora företagen där ägandet, verksam- heten eller forskningen flyttar ut. Vi ser att alltfler unga människor ser det som relevant och självklart att eventuellt flytta ut. För bara fem år sedan kunde ett företag eller en enskild människa fråga sig: Varför inte pröva att forma sin framtid någon annanstans? Varför inte flytta verksamheten? I dag ställer man sig frågan: Varför här? Det är en utmaning för politiken som är helt annorlunda än den vi har haft. Det finns fem olika grundläggande krav som be- hövs för att Sverige ska vara ett land som kan leva upp till detta. För det första måste vi ha en företagandepolitik som vänder på den trend vi ser när det gäller företa- gande, företagare och företag som antingen inte växer här eller som flyttar ut. Vi vet allihop vilka de är: Volvo, Pharmacia, Astra och Saab. Vi kan räkna upp företag efter företag. Ingen kan hävda att det är Sve- rige som har varit den attraktiva platsen. Vi ser det när de små, nya och innovativa IT-företagen flyttar ut sitt huvudkontor och sitt ägande när de vuxit över en viss gräns. Det ställer krav på att vi måste förändra arbets- marknaden så att vi får fler jobb och mer sysselsätt- ning här på grund av att vi har en dynamisk arbets- marknad. Det ställer krav på att vi har en skattepolitik som går mycket längre än vad vi normalt har diskute- rat här. Jag tror att den avgörande utmaningen blir att vi måste kunna skatter så att vi här har den elektro- niska handeln, att vi här har forskningen och att vi här har utvecklingen av det man ibland kallar humanka- pital men som i grunden är enskilda människors kompetens. Där har vi en tendens att ibland göra undantag för utländska experter. Men, fru talman, jag skulle vilja att vi hade ett klimat för tillväxt och ut- veckling som är regel och inte undantag. Det andra vi måste se till är att enskilda männi- skor själva måste kunna klara sig bättre utan krav på att med sysselsättning ändå behöva stöd från samhäl- let. Den enskilda människans kraft och säkerhet kommer att bli avgörande. Det tredje som vi måste göra är att här i Sverige ha den bästa utvecklingen vad gäller våra universitet och forskningen. Men det måste också löna sig att här utveckla sin kunskap och kompetens. Det fjärde är att välfärdspolitiken måste vara an- passad till den globala verkligheten som ska följa den enskilde individen. Det femte och sista är att vi måste ha en kraft i rättsstaten som garanterar människors skydd och samhällets tolerans för att detta ska vara en plats som kan dra till sig och vara så attraktiv för mänskligt skapande och mänsklig gemenskap som möjligt. Då kan man ställa sig frågan: Var finns det alter- nativ som vi borde kunna diskutera här i dag? Det finns ingen regering, inget statsråd och, tror jag, ing- en företrädare för regeringspartiet här, men väl den f.d. kommunisten Lars Ohly. 0584386800218 N 2010-01-01 00:00:00 176624 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0952/#anf54