2348595 GN0947 Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:47 Onsdagen den 15 december 1999/2000 47 1999-12-15 00:00:00 Allmänna bidrag till kommuner B50F601F-7A8F-4078-93B9-D7EF9F596CFD 89 LENNART HEDQUIST (m) m Fru talman! Jag blev en halv minut försenad till den här debatten, och det gör att de moderata syn- punkterna kan föras fram först nu. Låt mig börja med att yrka bifall till reservation 2 under mom. 2. Vi moderater står naturligtvis också bakom samtliga övriga av våra reservationer. Låt mig dessutom omedelbart vända mig till Matz Hammarström, som säger att det har skapats ett ut- rymme för skattesänkningar genom ökningen av skatteinkomster. Man skulle kunna tro att det finns ett sådant utrymme, och det gör det också på många håll, men situationen är ju i stället den att socialdemokra- tiskt styrda kommuner och landsting trots de gynn- samma förutsättningarna har passat på tillfället att höja skatten. Statsrådet Lövdén sade här i våras när spärren mot kommunala skattehöjningar släpptes att det kanske skulle bli något enstaka landsting och ett fåtal kom- muner som skulle komma att höja skatten. Vi kan nu se i facit att mängder av kommuner och även ett för- hållandevis stort antal landsting har höjt skatten. De har då tagit tillbaka det utrymme som staten skapade genom den skattesänkning som har skett genom be- slut här i kammaren. Jag skulle vilja fråga Sonia Karlsson - statsrådet Lövdén är inte kvar - hur regeringspartiet ser på dessa kommunala skattehöjningar i det land som har världens högsta skattetryck. Det ämne som vi diskuterar i dag handlar i väldigt hög grad också om det groteskt tillväxtfientliga och grundlagsvidriga utjämningssystem som vi har för kommuner och landsting. Det är bisarrt att vi ska fortsätta att leva med det systemet. Alltfler, nu inte minst ekonomijournalister, börjar få upp ögonen för dess mycket konstiga verkningar. Man kan i dag fråga sig om det är någon som för- svarar marginalskatter för privatpersoner, om de skulle uppgå till mellan 96 % och 103 %. Det gör väl numera inte ens Vänsterpartiet. Dagens inomkommu- nala utjämningssystem är ju så uppbyggt att kommu- ner och landsting har precis de förutsättningarna. Även en kommun med mycket låg skattekraft som vidtar egna åtgärder som leder till en höjning av skattekraften får se i stort sett hela den extra ökningen konfiskerad. Det här problemet gäller inte bara pomperipos- saeffekten, som innebär att man tar över 100 % av inkomstökningen, utan det skapas också lika orimliga marginaleffekter om ca 95 %. Med ett sådant system ger man inga incitament för kommunerna att själva ta sig ur en besvärlig situation. Det är klart att det i nästa skede leder till att det behövs en kommunakut. Den orimliga kommunakut som man nu har inrättat leder ju typiskt nog också till att de kommuner som har tagit tag i sin situation får avslag på sin bidragsansö- kan, medan de kommuner som fortfarande har en besvärlig situation på grund av att de inte har tagit tag i den får anslag. Jag tycker att det var ett typiskt yttrande från ett socialdemokratiskt kommunalråd i en kommun som drabbats mycket hårt av det kommunala utjämnings- systemet. Han sade ungefär så här: Jag är så oerhört trött på att hela tiden som kommunalman bidra till dem som det påstås vara synd om. Jag tycker att vi har skapat ett kommunalt system i det här landet som har tagit bort framtidstron och som är så oerhört till- växtfientligt att jag är rädd för att vi kommer att få en kris i rekryteringen av kommunala förtroendevalda om det ska fortgå på det här sättet. 0475092656901 N 2010-01-01 00:00:00 176089 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0947/#anf89