<anforande>
<dok_hangar_id>2348595</dok_hangar_id>
<dok_id>GN0947</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:47 Onsdagen den 15 december</dok_titel>
<dok_rm>1999/2000</dok_rm>
<dok_nummer>47</dok_nummer>
<dok_datum>1999-12-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Samhällsekonomi och finansförvaltning </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>7C81B691-A714-4832-AD65-D23436C28471</anforande_id>
<anforande_nummer>1</anforande_nummer>
<talare>ANNA ÅKERHIELM (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Det är vid sådana här tillfällen man
märker att ett år går väldigt snabbt, och än en gång
står vi vid slutet av en långt utdragen budgetprocess,
som inleds tidigt på våren och vandrar i flera steg
ända fram till julen. Det mesta känner vi igen. Det är
därför lätt att konstatera att det som sades förra hös-
ten i samma ärende är lika aktuellt ett år senare. Där-
för ska jag hålla mig mycket kort.
Budgetramarna ligger fast sedan den 18 novem-
ber. Eftersom vårt förslag till ramar ej vunnit majori-
tet har vi i form av ett särskilt yttrande övergripande
och kortfattat redovisat våra alternativ. Mot bakgrund
av detta deltar vi därför inte i det nu aktuella beslutet
om anslagsfördelning.
Vi har i våra motioner Fi209 och Fi507 redogjort
för en besparing och fördelning på utgiftsområdet
som vi anser rimliga mot bakgrund av behovet att
allmänt minska statens utgifter.
Jag vill bara nämna två områden speciellt. Det ena
är förslaget att sammanföra Riksrevisionsverkets och
Riksdagens revisorers granskningsresurser till ett nytt
oberoende revisionsorgan som underställs riksdagen.
Det ska bli intressant att till våren få ta del av vad den
nu sittande Riksdagskommittén har att komma med i
den riktningen. Sverige avviker på olika sätt jämfört
med t.ex. andra EU-länder, bl.a. genom att Riksrevi-
sionsverkets oberoende eller verksamhet inte är regle-
rad i lag eller grundlag. Riksrevisionsverket är den
enda statsrevision i Europa som styrs av en regerings
årliga anvisningar för verksamhetens inriktning och
rapportering.
Det andra området är besparingen på SCB. Detta
är kopplat till kostnaden för den registerbaserade
Folk- och bostadsräkningen och inrättandet av ett
yrkesregister, som vi avvisade så sent som för ett par
veckor sedan.
Över huvud taget borde vi det kommande året in-
leda en mer principiell diskussion om den offentliga
statistikens omfattning och nytta. Majoriteten anslår
för nästa år närmare 385 miljoner kronor till SCB,
vilket är en mycket stor summa. Det finns anledning
att återkomma till detta.
Till slut, herr talman, har vi moderater även en re-
servation under mom. 5 som handlar om analys av
pensionärernas ekonomiska och sociala situation.
Utskottet för ett långt resonemang som borde ha lan-
dat i något annat än ett rent avslagsyrkande.
Jag yrkar bifall till reservationen.
</anforandetext>
<intressent_id>0475634300704</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>176001</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GN0947/#anf1</protokoll_url_www>
</anforande>
